Ferdinand Marcos

Ferdinand Marcos
	Ferdinand Marcos
Född	11 september 1917; Sarrat, Ilocos Norte, Luzon, Filippinerna
Död	28 september 1989 (72 år); Honolulu, Hawaii
Begravd	Libingan ng mga Bayani
Medborgare i	Filippinerna
Utbildad vid	juridiska fakulteten vid Filippinernas universitet; University of the Philippines
Sysselsättning	Politiker
Befattning
	Ledamot av Filippinernas representanthus; Filippinernas 2:a kongress, Filippinernas 3:e kongress och Filippinernas 4:e kongress, Ilocos Nortes andra (1949–1959); Ledamot av Filippinernas senat; Filippinernas 4:e kongress och Filippinernas 5:e kongress (1959–1965); Ordförande för Filippinernas senat; Filippinernas 5:e kongress (1963–1965); Filippinernas president (1965–1986); Filippinernas försvarssekreterare (1971–1972); Filippinernas regeringschef (1978–1981)
Politiskt parti
	Partido Nacionalista; Kilisang Bagong Lipunan
Maka	Imelda Marcos
Barn	Imee Marcos (f. 1955); Bongbong Marcos (f. 1957); Irene Marcos (f. 1960); Aimee Marcos (f. 1979)
Föräldrar	Mariano Marcos; Josefa Edralin Marcos
Utmärkelser
	Stora ordensbandet av Krysantemumorden (1966); Kedja av Isabella den katolskas orden (1969); Darjah Utama Temasek; Ekvatorstjärnans orden; Riddare av Order pro Merito Melitensi; Socialistiska republiken Rumäniens stjärna; Överkommendör av Filippinernas hederslegion; Republiken Indonesiens stjärna; Österrikiska republikens förtjänstorden i guld; Storkors av Militärförtjänstorden med vitt band; Al-Hussein orden; Sikatunaorden; Rajamitrabhornorden; Drottningen av Sabas orden
Namnteckning
Heraldiskt vapen
	Redigera Wikidata

Ferdinand Emmanuel Edralín Marcos, född 11 september 1917 i Sarrat i Ilocos Norte på Luzon, död 28 september 1989 i Honolulu i Hawaii, var en filippinsk politiker och landets president 1965–1986. Marcos införde krigslagar mellan 1972 och 1981 och var landets diktator, hans styre anses ha varit en kleptokrati.^[4]^[5]

Biografi

Ferdinand Marcos var jurist i botten. År 1965 blev han Filippinernas president, en post han skulle inneha i drygt 20 år. Efter hand blev hans styre allt mer korrumperat och repressivt. Politiska motståndare förföljdes. Bland annat mördades oppositionsledaren Benigno Aquino då han återvände till landet från sin exil år 1983. Marcos regim stöddes av USA.

Marcos hade under hela sin tid som president starka band till USA och var god vän med Richard Nixon, Lyndon B. Johnson och Ronald Reagan. I Vietnamkriget sände han filippinska trupper som stred på amerikanernas sida.

Den 25 februari 1986 tvingades makarna Marcos fly landet på grund av en folklig resning med krav på demokrati. De slog sig ned på Hawaii, där Ferdinand Marcos avled 1989.

Noter

^ geni.com.^{[källa från Wikidata]}
^ Marcos arrives for Japan visit (på engelska), Stars and Stripes, 30 september 1966, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ BOE-ID: BOE-A-1969-54275.^{[källa från Wikidata]}
^ Keil, Jennifer Gould (29 augusti 2018). ”Dictator’s over-the-top summer home heads to auction block” (på engelska). New York Post. https://nypost.com/2018/08/29/dictators-over-the-top-summer-home-heads-to-auction-block/. Läst 24 januari 2019.
^ ”Hail to the thief”. The Economist. 12 november 2016. ISSN 0013-0613. https://www.economist.com/asia/2016/11/12/hail-to-the-thief. Läst 24 januari 2019.

Externa länkar

[1f8ad12bcfe3b7fea3d389573b01d1dc0d39d9ec-1] geni.com.^{[källa från Wikidata]}

[e15fc6fb7119da7ac1f9eca71eb711fe2af5dcb8-2] Marcos arrives for Japan visit (på engelska), Stars and Stripes, 30 september 1966, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[b198593ba947c7347c7b803c05139cc6fd56f836-3] BOE-ID: BOE-A-1969-54275.^{[källa från Wikidata]}

[4] Keil, Jennifer Gould (29 augusti 2018). ”Dictator’s over-the-top summer home heads to auction block” (på engelska). New York Post. https://nypost.com/2018/08/29/dictators-over-the-top-summer-home-heads-to-auction-block/. Läst 24 januari 2019.

[5] ”Hail to the thief”. The Economist. 12 november 2016. ISSN 0013-0613. https://www.economist.com/asia/2016/11/12/hail-to-the-thief. Läst 24 januari 2019.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]