Vresros

	Vresros
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Rosordningen; Rosales
Familj	Rosväxter; Rosaceae
Underfamilj	Rosoideae
Släkte	Rossläktet; Rosa
Art	Vresros; R. rugosa
Vetenskapligt namn
	§ Rosa rugosa
Auktor	Thunberg, 1784

Vresros (Rosa rugosa) är en art av rosor från Östasien,^[1]^[2] med stora mörkt rosenröda blommor. Den är vanlig i trädgårdar och parker.

Historik

Vresrosen kom till Sverige cirka 1780 med Linnés lärjunge Carl Peter Thunberg ^{[källa behövs]} som varit i Japan där den växer vilt.

I Danmark och runt Nordsjön har den odlats som sandbindare i dynområden, och har med havsströmmarna spritts längs de svenska kusterna. Den påträffas bland annat på sandstränder från Bohuslän till Gästrikland, och även på moränstränder på västkustens kobbar och skär.

Spridning och restriktioner

Arten är populär på grund av sin härdighet. Den är dock en invasiv främmande art i Sverige enligt Naturvårdsverket^[3] då den sprider sig snabbt och slår ut andra arter och hotar den biologiska mångfalden.^[4] Den är inte förbjuden enligt EU:s lista över invasiva arter. Däremot ingår vresros i Finland i den nationella förteckningen över invasiva främmande arter sedan den 1 juni 2019^[5], vilket medför att vresros inte får importeras, odlas, transporteras, vidarebefordras, säljas, marknadsföras eller överlåtas. Befintliga bestånd ska ha destrueras senast 2022.^[6]

Motsvarande förbud diskuteras i bland annat Sverige. Det är endast den ursprungliga arten Rosa Rugosa som känns igen på sina enkla blommor, som är invasiv. Andra sorter och hybrider av vresros är mer eller mindre sterila och betraktas inte som invasiva^[3].

Beskrivning

Vresrosen är en 1–2 m hög rosbuske med ett utbrett och starkt förgrenat växtsätt. Den sprider sig genom jordiska utlöpare och bildar kompakta mattor eller ogenomträngliga buskage i sandiga kustlandskap. Grenarna är täckta av vassa, borstliknande taggar, som unga och oförvedade är de filthåriga. Bladen är mörkgröna och blanka, med en rynkig ovansida, undersidan är gråaktig och filthårig. Varje blad har 7–9 småblad.

Blomningstiden är lång, blommorna är stora (6–8 cm i diameter), väldoftande, med mörkt ceriseröda kronblad. Frukterna, nyponen, är stora, C-vitaminrika, tillplattade runda och mjuka i fruktköttet. I Japan kallas de för sjö- eller strandaubergine.

Vresrosor räknas till de mest lättskötta rosorna och kan odlas i hela Sverige då de klarar köldknäppar på −45 °C. De kräver dock stort utrymme då de är bredväxande, och blir något högre än Gallicarosorna.

Ett användningsområde är till häckar.^[1]

Varieteter och odlade sorter

Varieteter

var. rugosa - grenarna är tätt taggiga. Delbladen är taggiga på undersidan, de blir 1,5–4,5 cm långa och 1–2,5 cm breda, de är ludna på undersidan.
var. chamissoniana - har grenar som är mindre taggiga och oftast inte alls nära basen. Delbladen är nästan tagglösa, de är mindre, 2–3,5 cm långa och 1–1,8 cm breda, de saknar nästan rynkor och har ljusa hår på undersidan.

Odlade sorter

Fylldblommiga exemplar kallas ibland R. rugosa f. plena, men det är bättre att använda sig av sortnamnet 'Plena' när det rör sig om trädgårdsformer.

Hybrider

Många vresrosor som säljs på den svenska marknaden är hybrider med andra rosor och förs till rugosarosorna (Rosa Rugosa-gruppen). De finns i de flesta färger, sorterna 'Agnes' och 'Dr Eckener' i gult sedan början av 1900-talet genom korsningar med persisk gulros (R. (Foetida-Gruppen) 'Persiana') och tehybridrosor (R. Tehybrid-Gruppen).

Vresros har korsats med andra rena arter och en del av dem har fått vetenskapliga namn:

Dagros (R. × rubrosa Prest.) är hybriden mellan daggros (R. glauca) och vresros.
Dockvresros (R. × rugotida Belder & Wijnands) är hybriden mellan dockros (R. nitida) och vresros.
Jacksonros (R. × jacksonii Willmott) är hybriden mellan R. luciae och vresros.
Mattros (R. × paulii Rehder) är hybriden mellan fältros (R. arvensis) och vresros.
Holländsk ros (R. × spaethiana Graebner) är hybriden mellan sumpros (R. palustris) och vresros.
Storblommig igelkottsros (R. × micrugosa Henkel) är hybriden mellan igelkottsros (R. roxburghii) och vresros.
Rosa × aciculosa Sennikov är hybriden mellan finnros (R. acicularis) och vresros.

Rosa × archipelagica E.A.Tchubar är hybriden mellan (R. maximowicziana) och vresros.

Rosa × iwara Siebold ex Regel är hybriden mellan japansk klätterros (R. multiflora) och vresros.

Rosa × kamatchatica Vent. är hybriden mellan taigaros (R. davurica) och vresros.

Rosa × majorugosa Palmén & Hämet-Ahti är hybriden mellan kanelros (R. majalis) och vresros.

Rosa × mangii Eigner & Wissemann är hybriden mellan hartsros (R. villosa ssp. mollis) och vresros.

Rosa × praegeri Wolley-Dod är hybriden mellan stenros (R. canina) och vresros (R. rugosa).

Synonymer

Svenska synonymer

Vrestörne

Vetenskapliga synonymer

var. rugosa

Rosa ferox Lawr., 1799

Rosa pubescens Baker

Rosa regeliana Linden & André, 1871

Rosa rugosa f. plena (Regel) Bijh.

Rosa rugosa var. alba Rehder

Rosa rugosa var. alboplena Rehder

Rosa rugosa var. plena Regel

Rosa rugosa var. rosea Rehder

Rosa rugosa var. rubroplena Rehder

var. chamissoniana C.A.Mey.

Rosa coruscans Waitz ex Link

Rosa rugosa var. coruscans (Waitz) Koehne

Rosa rugosa var. subinermis C.A.Mey.

Källor

^ [a b] ”Den virtuella floran: Rosa rugosa Thunb. - Vresros”. linnaeus.nrm.se. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/rosa/rosa/rosarug.html. Läst 25 november 2020.
^ ”vresros - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vresros. Läst 25 november 2020.
^ [a b] ”Vresros - en mycket invasiv art”. Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/invasiva-frammande-arter/Arter/arter-som-ej-omfattas-av-regler/vresros/. Läst 11 juni 2023.
^ ”Därför rensar vi bort vresrosor från stränderna”. Helsingborg.se. 15 februari 2024. https://helsingborg.se/uppleva-och-gora/friluftsliv-och-motion/badplatser-och-strander/vresrosor/. Läst 11 juli 2024.
^ ”Vierasjalit.fi”. Naturresursinstitutet (Luke) och Naturhistoriska centralmuseet (Luomus). https://vieraslajit.fi/lajit/MX.38815. Läst 11 augusti 2021.
^ ”Alla måste snart riva upp sina vresrosor - så här blir du kvitt den invasiva rosenbusken”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-1398050. Läst 11 juli 2024.

Externa länkar

Den virtuella floran - Vresros
Wikimedia Commons har media som rör Vresros.
Bilder & media

[:0-1] [a b] ”Den virtuella floran: Rosa rugosa Thunb. - Vresros”. linnaeus.nrm.se. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/rosa/rosa/rosarug.html. Läst 25 november 2020.

[2] ”vresros - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vresros. Läst 25 november 2020.

[:1-3] [a b] ”Vresros - en mycket invasiv art”. Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/invasiva-frammande-arter/Arter/arter-som-ej-omfattas-av-regler/vresros/. Läst 11 juni 2023.

[4] ”Därför rensar vi bort vresrosor från stränderna”. Helsingborg.se. 15 februari 2024. https://helsingborg.se/uppleva-och-gora/friluftsliv-och-motion/badplatser-och-strander/vresrosor/. Läst 11 juli 2024.

[5] ”Vierasjalit.fi”. Naturresursinstitutet (Luke) och Naturhistoriska centralmuseet (Luomus). https://vieraslajit.fi/lajit/MX.38815. Läst 11 augusti 2021.

[6] ”Alla måste snart riva upp sina vresrosor - så här blir du kvitt den invasiva rosenbusken”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-1398050. Läst 11 juli 2024.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]