3.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 132/75

1.1

Halvtidsöversynen av Life+-programmet (löptid: 2007–2013) ger inte ett tillräckligt faktaunderlag för att göra en kvalificerad utvärdering av den pågående projektperioden, eftersom de första Life+-projekten på grund av svårigheter i genomförandet inte inleddes förrän i januari 2009.

1.2

Life-programmet har funnits i nästan 20 år och EESK har alltid betonat dess stora betydelse för den europeiska miljöpolitikens utveckling och utformning. Kommittén anser att det är nödvändigt och meningsfullt att programmet fortsätter och vidareutvecklas även under den nya budgetperioden (2013–2020).

1.3

Life-programmet måste vara ett så flexibelt instrument som möjligt för att kommissionen effektivt ska kunna använda det i utformningen av miljöpolitiken. Life, med en budget som uppgår till 0,2 av EU:s sammanlagda budget, kan lämna värdefulla bidrag och upplysningar i arbetet med att finna lösningar. Programmet kan dock inte vare sig kompensera en felaktig utveckling som utlösts av EU:s politik på andra områden eller finansiera alla EU:s miljörelaterade strategier.

1.4

De behov som uppkommit i samband med problem i genomförandet av EU:s miljöpolitik bör vara utslagsgivande för det framtida valet av Life-projekt. Krav på proportionell fördelning av medel mellan medlemsstater bör i framtiden inte spela någon roll i detta avseende.

1.5

På grund av kraven från ett aktivt civilt samhälle har Europa fått en mer utvecklad miljöpolitik än andra delar av världen. Kommissionen betonar med rätta den roll som natur- och miljöföreningar spelar i detta sammanhang och EESK instämmer i den bedömningen. Emellertid bör även andra delar av det civila samhället stimuleras att i framtiden ta större del i Life-projekt. Finansieringsmekanismerna för Life+ måste utformas så att bra projekt inte misslyckas på grund av stela bestämmelser för medfinansieringen.

2.1

EU:s miljöfinansieringsinstrument Life har hittills tveklöst varit ett mycket viktigt EU-program som har gett avgörande impulser för användningen, utvecklingen och utformningen av gemenskapens miljöpolitik och miljörätt. Det skapades i maj 1992 genom förordning (EEG) nr 1973/92 ”om inrättande av ett finansiellt instrument för miljön (LIFE)”.

2.2

Life I löpte mellan 1992 och 1995 och hade en budget på 400 miljoner euro (100 miljoner euro per år). Tack vare framgångarna genomfördes en andra fas (Life II) genom förordning (EG) nr 1404/96 under åren 1996 till 1999, med en total budget på 450 miljoner euro (112,5 miljoner euro per år). LIFE III, som inrättades genom förordning (EG) nr 1655/2000, hade först löptiden 2000–2004 (128 miljoner euro per år) men förlängdes sedan till slutet av den sista budgetperioden (alltså till slutet av 2006) genom förordning (EG) nr 1682/2004.

2.3

Genom förordning (EG) nr 614/2007 inleddes en ny fas för budgetperioden 2007–2013, nämligen Life+, med en total budget på ca 2,17 miljarder euro (dvs. ca 340 miljoner euro per år).

2.4

I och med Life+ fick miljöstödet en helt ny struktur. Delar av de tidigare stödprogrammen under budgetpost 07 slogs samman (Forest Focus, program för icke-statliga organisationer, Urban, utvecklingen av nya politiska initiativ, delar av ”genomförandet av miljöpolitiken”, delar av Life Miljö och Life Natur), medan klassiska, konkreta miljöinvesteringsprojekt inte längre stöddes utan lades dels under rubrik 1 a (miljöprojekt) och 1 b, dels under rubrik 2 (naturskyddsprojekt) i EU-budgeten. Det stöd till internationell verksamhet som dittills funnits flyttades till rubrik 4 medan åtgärder för den marina miljön flyttades till rubrik 3.

2.5

Life+ fokuserar på att främja miljöpolitiska åtgärder (med en rent europeisk dimension), t.ex. utbyte av goda arbetsmetoder, kapacitetsuppbyggnad hos lokala och regionala myndigheter eller stöd till icke-statliga organisationer som är verksamma i hela EU.

2.6

Kommissionens avsikt är alltså att investeringsprojekten under denna budgetperiod följaktligen inte ska omfattas av Life utan huvudsakligen rymmas under (de nya) rubrikerna 1a, 1b, 2 och 4.

2.7

Life+-förordningen trädde i kraft i juni 2007, vilket innebar att den första ansökningsomgången för projekt kunde starta i oktober 2007. De första Life+-projekten inleddes därför först i januari 2009. Det innebär att den halvtidsutvärdering som kommissionen lagt fram och som diskuteras här endast rör ett relativt litet antal projekt, som dessutom endast befinner sig i en inledande fas. Kommissionen beskriver läget på ett korrekt sätt: ”Den information om resultaten som finns tillgänglig är således begränsad.”

3.1

I halvtidsutvärderingen nämns på flera ställen hur viktigt Life-programmet är. Det beskrivs som ett ”effektivt verktyg” som uppnår ”mervärde”, och man pekar på att ”både stödmottagare och medlemsstater anser att det är av största vikt för genomförandet av EU:s miljöpolitik att programmet fortsätter”.

3.2

EESK tvivlar på att dessa slutsatser, som alltså återfinns i den halvtidsrapport som behandlas här, kan dras utifrån en utvärdering av projekt som inleddes först i januari 2009. Kommittén har som bekant gjort tydligt att den anser att Life-programmet är mycket viktigt, men de magra uppgifter som utgör grundvalen för halvtidsöversynen möjliggör inte att några verkliga slutsatser dras om den nya Life+-fasen.

3.3

Eftersom man redan nu överväger en eventuell ny programperiod efter 2013 vill kommittén dock ta tillfället i akt att diskutera några grundläggande frågor och komma med vissa förslag.

3.4

Kommittén vill därför här framföra att den anser att det ännu inte är möjligt att göra någon verklig halvtidsutvärdering av den nya fasen av Life+-programmet.

3.5

I sitt yttrande (1) om förslaget till den senare antagna Life+-förordningen uttryckte EESK vissa farhågor som nu tycks kunna bekräftas.

3.6

Kommittén uppgav att Life-programmen hittills entydigt kan betecknas som mycket framgångsrika kommissionsinstrument för politisk styrning. Anledningen till att man med tämligen små medel lyckats nå aktningsvärda framgångar var att kommissionen kunde fastställa riktlinjer och att det rådde en viss ”konkurrens” både mellan projektdeltagarna och mellan medlemsstaterna om Life-finansieringen. Medlemsstaterna (eller rättare sagt privata och offentliga projektansvariga i medlemsstaterna) måste ta fram och utveckla innovativa projekt som överensstämde med målen för de tidigare faserna av Life. Dessa underställdes sedan en kritisk prövning inom ramen för ett fastställt urvalsförfarande innan de godkändes eller avslogs på grund av bristande kvalitet eller otillräcklig finansiering. I fråga om tilldelningen av medel fanns det därmed både en öppenhet på europeisk nivå och en klar styrning från kommissionens sida.

3.7

EESK anser att kommissionen för att stödja sin miljöpolitik, vilken som bekant går mycket långsamt framåt inom vissa sektorer, måste ha tillgång till ett instrument som enbart kommissionen själv kan utforma, utan t.ex. krav på proportionell fördelning av medel mellan regionerna.

3.8

Kommissionen fastställer dock i sin halvtidsutvärdering att den vägledande nationella tilldelningen av medel i den nya projektfasen har förbättrat ”den geografiska fördelningen av projekten”, men att en utvärdering antyder att tilldelningen ”kan leda till att projekt som har lägre kvalitet väljs”.

3.9

Detta motsvarar helt EESK:s farhågor. Kommissionen och rådet uppmanas därför att än en gång noga överväga arbetssättet för Life-programmet. Det bör inte handla om att överföra EU-medel till medlemsstaterna för att där finansiera miljöprojekt med en EU-dimension. Programmet bör endast sättas in där det enligt kommissionen finns störst behov av att driva på EU:s miljöpolitik.

3.10

Miljöpolitiken påverkas samtidigt i hög grad av EU-lagstiftningen, vilket bara kan motiveras om det finns en fungerande inre marknad. Det är emellertid ologiskt att lägga mer av lagstiftningen på EU-nivå samtidigt som instrumentet för politikens utformning i viss mån nationaliseras.

3.11

EESK anser att de projekt och processer som främjas genom Life i högre grad än hittills bör inriktas mot genomförandet av fastställda EU-strategier (särskilt EU:s hållbarhetsstrategi – som det har blivit märkligt tyst om –, strategin för biologisk mångfald, klimatskyddsstrategin och miljökomponenterna i Europa 2020-strategin). Man bör lägga särskild vikt vid projektens möjligheter att fungera som modell, vilket innebär att man inte behöver kräva nya innovativa grepp i varje enskilt projekt, något som hittills varit obligatoriskt på området biologisk mångfald. Ofta är problemet inte att innovation saknas utan helt enkelt att de lösningar som redan finns inte sprids och tillämpas.

3.12

I projekturvalet måste kommissionen framöver säkerställa stor flexibilitet såväl innehållsmässigt som ekonomiskt. I det senare avseendet berörs också bl.a. medfinansieringsgraden. EESK kan tänka sig att det till och med kan vara möjligt med en hundraprocentig EU-finansiering.

3.13

I kommissionsdokumentet påpekas mycket riktigt att det civila samhällets bidrag till miljöpolitikens utveckling är av största betydelse. Miljöpolitiken i Europa kan i jämförelse med andra delar av världen ofta betraktas som mer progressiv eftersom större krav på miljö- och naturskydd ställs i samhällsdebatten. Det ligger i EU:s intresse att stimulera denna debatt, och man får inte låta allt falla på grund av fastställda medfinansieringsgrader.

3.14

EESK stöder därför att Life+-programmet omsätts i ett konstruktivt samarbete med alla icke-statliga organisationer, både i medlemsstaterna (med företagssammanslutningar, fackföreningar osv.) och på EU-nivå. Medlemmarna i dessa organisationer är ofta verksamma på områden där EU önskar att miljöskyddet stärks och att EU:s miljöpolitik genomförs. Åtgärder för att öka medvetenheten och engagemanget i frågorna bör alltså inte enbart vara en uppgift för miljöorganisationerna utan också för företagen.

3.15

Kommittén vill därför uttryckligen peka på att även t.ex. företagssammanslutningar och fackföreningar bör stimuleras att ta aktiv del i Life-projekten, vid sidan av de traditionella natur- och miljöskyddsorganisationerna.

3.16

EESK instämmer i kommissionens åsikt att det krävs ”ökad prioritering och fokusering” och att ”årliga fokuseringsområden” bör fastställas. Man bör i detta sammanhang satsa på sektorsövergripande metoder och gränsöverskridande projekt med tredjeländer bör inte kategoriskt uteslutas.

3.17

EESK värdesätter i hög grad Life-programmet men varnar för att dess möjligheter kan överskattas. Med de ca 340 miljoner euro som årligen står till förfogande kan många projekt finansieras som kan vara vägledande för positiva miljöpolitiska initiativ. Dessa medel, ca 0,2 % av EU:s budget, räcker dock inte för att t.ex. åtgärda alla de problem som orsakas av felaktig styrning inom andra politikområden.

3.18

I halvtidsöversynen anges att komponenten biologisk mångfald i Life-programmet kan vara ”ett viktigt instrument för att i synnerhet finansiera genomförandet av åtgärdsplanen för biologisk mångfald”. EESK hyser vissa tvivel om detta. Life kommer naturligtvis att (och bör och måste) visa på hur bevarandet av den biologiska mångfalden konkret kan kombineras med en ekonomiskt lönsam förvaltning av naturresurserna. Andra finansieringsinstrument bör dock användas för att sedan uppnå detta.

3.19

Kommissionen säger själv i en rapport (2) att ”den gemensamma jordbrukspolitiken är det politiska instrument som har störst effekt för den biologiska mångfalden på landsbygden” och att det fortfarande är Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (särskilt inom ramen för axel 2), och inte Life-programmet, som är ”den viktigaste källan till finansiering från gemenskapen för Natura 2000 och biologisk mångfald i EU”.

3.20

I dag finns det täckning för endast 20 % av det totala finansieringsbehovet för förvaltningen av Europas naturskyddsområden, inklusive Natura 2000-nätverket. Detta kan inte lösas enbart med Life-programmet. Det krävs att man genomför den ofta omtalade integreringen av natur- och miljöskyddet inom andra politikområden. Man behöver därför än en gång tydligt fastställa Life-programmets verkliga uppgift och roll.