Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32022L2523

Rådets direktiv (EU) 2022/2523 av den 14 december 2022 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen

ST/8778/2022/INIT

EUT L 328, 22.12.2022, p. 1–58 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document In force: This act has been changed. Current consolidated version: 22/12/2022

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2022/2523/oj

22.12.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/1


RÅDETS DIREKTIV (EU) 2022/2523

av den 14 december 2022

om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 115,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1)

Under de senaste åren har unionen antagit banbrytande åtgärder för att stärka bekämpningen av aggressiv skatteplanering på den inre marknaden. I direktiven mot skatteflykt fastställs regler mot urholkning av skattebasen på den inre marknaden och överföring av vinster från den inre marknaden. Dessa regler omvandlade rekommendationerna från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) inom ramen för initiativet mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) till unionsrätt för att säkerställa att multinationella företags vinster beskattas där den ekonomiska verksamheten som genererar dessa vinster utförs och där värde skapas.

(2)

I en fortsatt strävan att sätta stopp för multinationella företags skattepraxis, som gör det möjligt för dem att flytta vinster till jurisdiktioner utan, eller med mycket låg beskattning, har OECD vidareutvecklat en uppsättning internationella skatteregler för att säkerställa att multinationella företag betalar en skälig andel skatt oavsett var de är verksamma. Den stora reformen syftar till att begränsa konkurrensen om bolagsskattesatserna genom att införa en global minimiskattenivå. Genom att avlägsna en betydande del av fördelarna med att flytta vinster till jurisdiktioner utan, eller med mycket låg, beskattning, kommer den globala minimiskattereformen att skapa lika villkor för företag över hela världen och göra det möjligt för jurisdiktioner att bättre skydda sina skattebaser.

(3)

Detta politiska mål har omsatts i de utmaningar på skatteområdet som uppstår till följd av digitaliseringen av ekonomin – globala modellreglerna mot urholkning av skattebasen (andra pelaren) (OECD:s modellregler) som godkändes den 14 december 2021 av OECD/G20:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) och som medlemsstaterna har åtagit sig att följa. I sin rapport till Europeiska rådet om skattefrågor som godkändes av rådet den 7 december 2021 upprepade rådet sitt starka stöd för den globala minimiskattereformen och åtog sig att snabbt genomföra den reformen genom unionsrätt. I det sammanhanget är det viktigt att medlemsstaterna effektivt genomför sitt åtagande att uppnå en global minimiskattenivå.

(4)

I en union med nära integrerade ekonomier är det av avgörande betydelse att den globala minimiskattereformen genomförs på ett tillräckligt konsekvent och samordnat sätt. Med tanke på dessa nya internationella skattereglers omfattning, detaljrikedom och tekniska aspekter skulle endast en gemensam unionsram kunna förhindra en fragmentering av den inre marknaden när dessa regler införs. Vidare skulle en gemensam unionsram, som är utformad för att vara förenlig med de grundläggande friheter som garanteras i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ge de skattskyldiga rättssäkerhet vid tillämpning av sådana regler.

(5)

Det är nödvändigt att fastställa regler för att upprätta en effektiv och enhetlig ram för den globala minimiskattenivån på unionsnivå. Den ramen skapar ett system med två sammankopplade regler, som även tillsammans kallas för GloBE-reglerna, genom vilka ett tilläggsskattebelopp (tilläggsskatt) bör tas ut varje gång ett multinationellt företags effektiva skattesats i en viss jurisdiktion understiger 15 %. I sådana fall bör jurisdiktionen anses vara lågbeskattad. Dessa två sammankopplade regler kallas regeln om inkomstinkludering (IIR-regeln, Income Inclusion Rule) och regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning (UTPR-regeln, Undertaxed Profit Rule). Enligt det systemet bör moderenheten till ett multinationellt företag som är beläget i en medlemsstat vara skyldig att tillämpa IIR-regeln på sin andel av tilläggsskatten för varje enhet i koncernen som är lågbeskattad, oavsett om den enheten är belägen inom eller utanför unionen. UTPR-regeln bör fungera som en kompletteringsregel till IIR-regeln genom att eventuella återstående belopp av tilläggsskatt omfördelas i fall där hela det tilläggsskattebelopp som avser lågbeskattade enheter inte kan uppbäras av moderenheter genom tillämpning av IIR-regeln.

(6)

Det är nödvändigt att genomföra OECD:s modellregler som medlemsstaterna enats om på ett sätt som ligger så nära den globala överenskommelsen som möjligt, för att säkerställa att de regler som medlemsstaterna genomför i enlighet med detta direktiv är kvalificerade i den mening som avses i OECD:s modellregler. Detta direktiv följer nära innehållet och strukturen i OECD:s modellregler. För att säkerställa förenlighet med unionens primärrätt, och särskilt med principen om etableringsfrihet, bör reglerna i detta direktiv tillämpas på enheter med hemvist i en medlemsstat och på enheter utan sådan hemvist till en moderenhet som är belägen i den medlemsstaten. Detta direktiv bör också tillämpas på storskaliga helt nationella koncerner. På så sätt utformas det rättsliga regelverket så att all risk för diskriminering mellan gränsöverskridande och nationella situationer undviks. Alla enheter som är belägna i en medlemsstat som är lågbeskattad, inklusive den moderenhet som tillämpar IIR-regeln, omfattas av tilläggsskatten. På samma sätt omfattas koncernenheter i samma moderenhet som är belägna i en annan medlemsstat, som är lågbeskattad, av tilläggsskatten.

(7)

Samtidigt som det är nödvändigt att säkerställa att metoder för skatteflykt motverkas, bör negativa konsekvenser för mindre multinationella företag på den inre marknaden undvikas. I detta syfte bör detta direktiv endast tillämpas på enheter belägna i unionen som är medlemmar i multinationella koncerner eller storskaliga nationella koncerner som uppfyller det årliga tröskelvärdet på minst 750 000 000 EUR i konsoliderade intäkter. Det tröskelvärdet stämmer överens med tröskelvärdet i befintliga internationella skatteregler, såsom reglerna för land-för-land-rapportering som föreskrivs i rådets direktiv 2011/16/EU (3), infört genom rådets direktiv (EU) 2016/881 (4). Enheter som omfattas av det här direktivets tillämpningsområde kallas koncernenheter. Vissa enheter bör undantas från tillämpningsområdet för det här direktivet på grundval av deras särskilda syfte och ställning. Undantagna enheter bör vara sådana som huvudsakligen inte bedriver handel eller näringsverksamhet och som bedriver verksamhet av allmänt intresse, såsom tillhandahållande av offentlig hälso- och sjukvård och utbildning eller uppbyggnad av offentlig infrastruktur, och som av dessa skäl kanske inte kommer att beskattas i den medlemsstat där de är belägna. Det är därför nödvändigt att undanta offentliga organ, pensionsfonder och internationella organisationer, ideella organisationer, inbegripet organisationer för ändamål såsom folkhälsa, från tillämpningsområdet för det här direktivet. Det bör vara möjligt att ideella organisationer även inbegriper sjukvårdsförsäkringsgivare som inte eftersträvar eller gör någon vinst annat än till förmån för den offentliga hälso- och sjukvården. Investeringsfonder och investeringsverktyg för investeringar i fast egendom bör också undantas från tillämpningsområdet för detta direktiv när de befinner sig högst upp i ägandekedjan, eftersom dessa enheters intäkter beskattas på sin ägarnivå.

(8)

Den yttersta moderenheten i en multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern, när den moderenheten direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande i alla andra koncernenheter i den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen, står i centrum för systemet. Eftersom den yttersta moderenheten normalt sett är skyldig att konsolidera räkenskaperna för alla enheter i den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen eller, om så inte är fallet, det krävs enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard, innehar den yttersta moderenheten avgörande information och är bäst lämpad att säkerställa att skattenivån per jurisdiktion för koncernen är förenlig med den överenskomna minimiskattesatsen. När den yttersta moderenheten är belägen i unionen bör den därför ha den primära skyldigheten enligt detta direktiv att tillämpa IIR-regeln på sin fördelningsbara andel av tilläggsskatten för alla lågbeskattade koncernenheter i den multinationella koncernen, oavsett om de är belägna i eller utanför unionen. Den yttersta moderenheten i toppen av en stor nationell koncern skulle tillämpa IIR-regeln på hela tilläggsskattebeloppet för dess lågbeskattade koncernenheter.

(9)

Under vissa omständigheter bör den skyldigheten att tillämpa IIR-regeln flyttas ned till andra koncernenheter i den multinationella koncernen som är belägna i unionen. För det första, om den yttersta moderenheten är en undantagen enhet eller belägen i en tredjelandsjurisdiktion som inte har genomfört OECD:s modellregler eller likvärdiga regler och därmed inte har en kvalificerad IIR-regel, bör mellanliggande moderenheter som är belägna under den yttersta moderenheten i ägarkedjan och som är belägna i unionen vara skyldiga enligt direktivet att tillämpa IIR-regeln upp till sin fördelningsbara andel av tilläggsskatten. När en mellanliggande moderenhet som är skyldig att tillämpa IIR-regeln har ett bestämmande inflytande i en annan mellanliggande moderenhet bör dock IIR-regeln tillämpas av den förstnämnda mellanliggande moderenheten.

(10)

För det andra, oberoende av om den yttersta moderenheten är belägen i en jurisdiktion som har en kvalificerad IIR-regel, bör delägda moderenheter belägna i unionen som till mer än 20 % ägs av andelsinnehavare utanför koncernen vara skyldiga att, enligt detta direktiv, tillämpa IIR-regeln upp till sin fördelningsbara andel av tilläggsskatten. Sådana delägda moderenheter bör dock inte tillämpa IIR-regeln när de helt ägs av en annan delägd moderenhet som är skyldig att tillämpa IIR-regeln. För det tredje, om den yttersta moderenheten är en undantagen enhet eller belägen i en jurisdiktion utan en kvalificerad IIR-regel, bör de koncernenheterna i koncernen tillämpa UTPR-regeln på eventuella restbelopp av tilläggsskatt som inte har omfattats av IIR-regeln i proportion till en fördelningsnyckel som baseras på deras antal anställda och materiella anläggningstillgångar. För det fjärde, när den yttersta moderenheten är belägen i en tredjelandsjurisdiktion med en kvalificerad IIR-regel, bör koncernenheterna i den multinationella koncernen tillämpa UTPR-regeln på de koncernenheter som är belägna i den tredjelandsjurisdiktionen, i de fall där den tredjelandsjurisdiktionen är lågbeskattad på grundval av den effektiva skattesatsen för alla koncernenheter i den jurisdiktionen, inbegripet för den yttersta moderenheten.

(11)

I enlighet med de politiska målen för den globala minimiskattereformen bör, när det gäller rättvis skattekonkurrens mellan jurisdiktioner, beräkningen av den effektiva skattesatsen ske på jurisdiktionsnivå. Vid beräkningen av den effektiva skattesatsen bör det i detta direktiv fastställas en gemensam uppsättning av särskilda regler för beräkningen av skattebasen, kallad justerad vinst eller förlust, och för betalda skatter, så kallade medräknade skatter. Utgångspunkten bör vara de räkenskaper som används för konsolideringsändamål och som sedan bör bli föremål för en rad justeringar, bland annat för att ta hänsyn till temporära skillnader, för att undvika eventuella snedvridningar mellan jurisdiktioner. Dessutom bör vissa enheters justerade vinst eller förlust och medräknade skatter hänföras till andra relevanta enheter inom den multinationella koncernen för att säkerställa en neutral skattebehandling av justerad vinst eller förlust som kan omfattas av medräknade skatter i flera jurisdiktioner, antingen på grund av enheternas karaktär (till exempel genomflödesenheter, hybridenheter eller fasta driftsställen) eller på grund av den särskilda skattebehandlingen av inkomsten (till exempel utdelningar eller CFC-regelverk (Controlled Foreign Company tax regime)). När det gäller medräknade skatter bör detta direktiv tolkas mot bakgrund av eventuell ytterligare vägledning från OECD, som bör beaktas av medlemsstaterna för att säkerställa en enhetlig identifiering av de medräknade skatterna i alla medlemsstater och tredjelandsjurisdiktioner.

(12)

Den effektiva skattesatsen för en multinationell koncern i varje jurisdiktion där den bedriver verksamhet eller i en storskalig nationell koncern bör jämföras med den överenskomna minimiskattesatsen på 15 % för att avgöra om den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen bör vara skyldig att betala en tilläggsskatt och därmed bör tillämpa IIR-regeln eller UTPR-regeln. Den minimiskattesats på 15 % som OECD/G20:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) enats om återspeglar en balans mellan bolagsskattesatserna i hela världen. I de fall där den effektiva skattesatsen för en multinationell koncern hamnar under minimiskattesatsen i en viss jurisdiktion bör tilläggsskatten fördelas till de enheter i den multinationella koncern som är skyldiga att betala skatten i enlighet med IIR-regeln och UTPR-regeln, i syfte att iaktta den globalt överenskomna minimiskattesatsen på 15 %. I de fall där den effektiva skattesatsen för en storskalig nationell koncern hamnar under minimiskattesatsen bör den yttersta moderenheten i den storskaliga nationella koncernen tillämpa IIR-regeln på sina lågbeskattade koncernenheter för att säkerställa att en sådan koncern är skyldig att betala skatt med en effektiv minimiskattesats på 15 %.

(13)

För att göra det möjligt för medlemsstaterna att dra nytta av de tilläggsskatteintäkter som tas ut från deras lågbeskattade koncernenheter som är belägna på deras territorium bör medlemsstaterna kunna välja att tillämpa ett kvalificerat nationellt system för tilläggsskatt. Medlemsstaterna bör underrätta kommissionen när de väljer att tillämpa en kvalificerad nationell tilläggsskatt, i syfte att ge skatteförvaltningarna i andra medlemsstater och tredjelandsjurisdiktioner samt multinationella koncerner tillräcklig säkerhet när det gäller tillämpligheten av den kvalificerade nationella tilläggsskatten på lågbeskattade koncernenheter i den medlemsstaten. Koncernenheter i en multinationell koncern vilka är belägna i en medlemsstat som har valt att tillämpa ett sådant system i sitt eget nationella skattesystem bör betala tilläggsskatten till denna medlemsstat. Ett sådant system bör säkerställa att den effektiva minimibeskattningen av de koncernenheternas justerade vinst eller förlust beräknas på samma sätt som tilläggsskatten beräknas i enlighet med detta direktiv.

(14)

För att säkerställa ett proportionerligt tillvägagångssätt bör man i samband med detta direktiv ta hänsyn till vissa specifika situationer där BEPS-riskerna är reducerade. Därför bör direktivet innehålla ett substansundantag som baseras på kostnaderna för anställda och värdet av materiella anläggningstillgångar i en viss jurisdiktion. Det undantaget skulle i viss utsträckning lösa situationer där en multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern bedriver ekonomisk verksamhet som kräver fysisk närvaro i en lågbeskattad jurisdiktion, eftersom det i sådana fall är osannolikt att BEPS-praxis skulle blomstra. Det specifika fallet med multinationella koncerner som befinner sig i den inledande fasen av sin internationella verksamhet bör också beaktas för att inte motverka utvecklingen av gränsöverskridande verksamhet genom multinationella koncerner som drar nytta av låg beskattning i sin nationella jurisdiktion i vilken de huvudsakligen bedriver verksamhet. Sådana multinationella koncerners lågbeskattade nationella verksamhet bör därför undantas från tillämpningen av reglerna under en övergångsperiod på fem år, och under förutsättning att den multinationella koncernen inte har några koncernenheter i fler än sex jurisdiktioner. För att säkerställa likabehandling för storskaliga nationella koncerner bör intäkterna från sådana koncerners verksamhet också undantas under en övergångsperiod på fem år.

(15)

För att ta itu med den särskilda situationen med medlemsstater där mycket få koncerner har sitt säte och där det finns ett så litet antal koncernenheter så att det blir oproportionerligt att omedelbart kräva att skatteförvaltningarna i dessa medlemsstater tillämpar IIR-regeln och UTPR-regeln, och med tanke på GloBE-reglernas status som en gemensam strategi, skulle det dessutom vara lämpligt att låta dessa medlemsstater välja att under en begränsad tidsperiod inte tillämpa IIR-regeln och UTPR-regeln. Medlemsstater som gör ett sådant val ska anmäla detta till kommissionen senast vid tidsfristen för införlivandet av detta direktiv.

(16)

De medlemsstater som väljer att tillfälligt inte tillämpa IIR-regeln och UTPR-regeln bör införliva detta direktiv på ett sådant sätt att det säkerställs att systemet med en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen fungerar korrekt. Detta gäller framför allt skyldigheten för de nationella koncernenheterna i dessa medlemsstater att tillhandahålla information till koncernenheterna i andra medlemsstater och i tredjelandsjurisdiktioner så att de andra medlemsstaterna och tredjelandsjurisdiktionerna kan tillämpa UTPR-regeln. Den administrativa bördan för skatteförvaltningarna i de medlemsstater som har gjort detta val bör i möjligaste mån begränsas, samtidigt som en effektiv tillämpning av detta direktiv upprätthålls i hela unionen. Dessa medlemsstater bör därför också ha möjlighet att inleda en diskussion med kommissionen och be den om råd och stöd för att nå en samsyn om de praktiska arrangemangen för införlivandet av detta direktiv i den nationella lagstiftningen.

(17)

På grund av sjöfartssektorns mycket volatila karaktär och dess långa ekonomiska cykel är den traditionellt föremål för alternativa eller kompletterande beskattningssystem i medlemsstaterna. För att undvika att undergräva denna logik och för att tillåta medlemsstaterna att fortsätta att tillämpa en särskild skattebehandling av sjöfartssektorn i linje med internationell praxis och regler om statligt stöd, bör intäkter från sjöfarten undantas från systemet.

(18)

För att uppnå en balans mellan målen för den globala minimiskattereformen och den administrativa bördan för skatteförvaltningar och skattskyldiga bör detta direktiv föreskriva ett undantag av mindre betydelse (de minimis) för multinationella koncerner eller storskaliga nationella koncerner som har en genomsnittlig intäkt på mindre än 10 000 000 EUR och en genomsnittlig justerad vinst eller förlust på mindre än 1 000 000 EUR i en jurisdiktion. Sådana multinationella koncerner eller storskaliga nationella koncerner ska inte behöva betala en tilläggsskatt, även om deras effektiva skattesats understiger minimiskattesatsen i den jurisdiktionen.

(19)

Tillämpningen av reglerna i detta direktiv på multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner som faller inom dess tillämpningsområde för första gången skulle kunna ge upphov till snedvridningar till följd av förekomsten av skatteattribut, inbegripet förluster från tidigare räkenskapsår, eller till följd av temporära skillnader, och kräva övergångsregler för att undanröja sådana snedvridningar. En gradvis sänkning av satserna för undantagen avseende löner och materiella tillgångar under tio år bör också tillämpas för att möjliggöra en smidig övergång till det nya skattesystemet.

(20)

Med tanke på att multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner bör betala skatt på en miniminivå i en viss jurisdiktion och för ett visst räkenskapsår, bör en tilläggsskatt uteslutande syfta till att säkerställa att vinsterna för sådana koncerner beskattas enligt en effektiv minimiskattesats under ett visst räkenskapsår. Bestämmelserna om en tilläggsskatt bör därför inte fungera som en skatt som tas ut direkt på en enhets intäkter, utan bör i stället tillämpas på den överskjutande vinsten i enlighet med en standardiserad bas och särskilda skatteberäkningsmetoder för att fastställa lågbeskattade inkomster inom de berörda koncernerna, och utgör en tilläggsskatt som för upp koncernens effektiva skattesats för den inkomsten till den överenskomna minimiskattenivån. Utformningen av IIR-regeln och UTPR-regeln som tilläggsskatter hindrar dock inte att en jurisdiktion tillämpar dessa regler enligt ett bolagsbeskattningssystem i dess nationella rätt.

(21)

I enlighet med den politiska överenskommelse som nåtts på internationell nivå bör de utdelningsskattesystem som beaktas i GloBE-reglerna vara de som var i kraft den 1 juli 2021 eller tidigare, dagen för det första uttalandet från OECD/G20:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS), med titeln Uttalande om en tvåpelarlösning för att ta itu med de utmaningar på skatteområdet som uppstår till följd av digitaliseringen av ekonomin där man enades om en särskild behandling av berättigade utdelningsskattesystem. Detta bör inte förhindra ändringar av en jurisdiktions utdelningsskattesystem som är förenliga med dess befintliga utformning.

(22)

För en effektiv tillämpning av systemet är det viktigt att förfarandena samordnas på koncernnivå. Det kommer att bli nödvändigt att driva ett system som säkerställer ett obehindrat informationsflöde inom den multinationella koncernen och till skatteförvaltningar där koncernenheterna är belägna. Det primära ansvaret för att lämna informationen om tilläggsskatt i deklarationen bör ligga på koncernenheten själv. Ett undantag från sådant ansvar bör dock gälla om den multinationella koncernen har utsett en annan enhet att lämna informationen om tilläggsskatt i deklarationen. Det kan vara antingen en lokal enhet eller en enhet från en annan jurisdiktion som har ett avtal med den behöriga myndigheten i den medlemsstat där koncernenheten är belägen. Information som lämnas i deklarationen med information om tilläggsskatt bör göra det möjligt för skatteförvaltningarna där koncernenheterna är belägna att bedöma riktigheten i en ingående enhets skyldighet att betala tilläggsskatt eller kvalificerad nationell tilläggsskatt, beroende på vad som är tillämpligt, genom tillämpning av nationella förfaranden, inbegripet för inlämning av nationella skattedeklarationer. Ytterligare vägledning som ska tas fram i OECD:s GloBE-regelverk för genomförande kommer att vara en användbar källa till illustration och tolkning i detta avseende, och medlemsstaterna kan välja att införa dessa bestämmelser i nationell rätt. Med tanke på de anpassningar av efterlevnaden som genomförande av detta direktiv kräver bör koncerner som omfattas av detta direktiv för första gången beviljas en period på 18 månader för att uppfylla informationskraven.

(23)

Med tanke på fördelarna med transparens på skatteområdet är det uppmuntrande att en betydande mängd information kommer att lämnas till skatteförvaltningarna i alla deltagande jurisdiktioner. Multinationella koncerner som omfattas av detta direktiv bör vara skyldiga att tillhandahålla omfattande och detaljerad information om sina vinster och effektiva skattesatser i varje jurisdiktion där de har ingående enheter. En sådan omfattande rapportering kan förväntas öka transparensen.

(24)

För att säkerställa en konsekvent tillämpning i medlemsstaterna bör de vid genomförandet av detta direktiv använda sig av OECD:s modellregler och förklaringarna och exemplen i Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the EconomyCommentary to the Global Anti-Base Erosion Model Rules (Pillar Two) som godkänts av OECD:s/G20:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) samt GloBE-regelverket för genomförande, inbegripet dess safe harbour-regler, som en källa till illustration eller tolkning och i den mån dessa källor är förenliga med detta direktiv och unionsrätten. Sådana safe harbour-regler bör vara av betydelse för såväl multinationella koncerner som storskaliga nationella koncerner.

(25)

Effektiviteten och rättvisan i den globala minimiskattereformen är i hög grad beroende av att den genomförs i hela världen. För att säkerställa att bestämmelserna i detta direktiv efterlevs bör medlemsstaterna tillämpa lämpliga sanktioner, särskilt mot enheter som inte fullgör sin skyldighet att lämna in en tilläggsskattedeklaration och betala sin andel av tilläggsskatten. När medlemsstaterna fastställer dessa sanktioner bör de ta särskild hänsyn till behovet av att hantera risken att en multinationell koncern inte deklarerar den information som krävs för att tillämpa UTPR-regeln. För att åtgärda den risken bör medlemsstaterna införa avskräckande sanktioner.

(26)

Det kommer även att vara av avgörande betydelse att unionens alla viktiga handelspartner tillämpar antingen en kvalificerad IIR-regel eller en likvärdig uppsättning regler om minimibeskattning. När det gäller frågan om huruvida en IIR-regel som införs av en tredjelandsjurisdiktion som följer den globala överenskommelsen är en kvalificerad IIR-regel i den mening som avses i den globala överenskommelsen, är det lämpligt att hänvisa till den bedömning som ska göras på OECD-nivå. Dessutom, och för att främja rättslig säkerhet och effektivitet i de globala minimiskattereglerna, är det viktigt att ytterligare fastställa på vilka villkor de regler som införs i en tredjelandsjurisdiktion som inte kommer att införliva reglerna i den globala överenskommelsen kan beviljas likvärdighet med en kvalificerad IIR-regel. Huvudsyftet med likvärdighetsbedömningen är att förtydliga och beskriva medlemsstaternas tillämpning av detta direktiv, särskilt när det gäller UTPR-regeln. I detta syfte bör det i detta direktiv föreskrivas att kommissionen efter OECD:s bedömning ska göra en bedömning av likvärdighetskriterierna på grundval av vissa specifika parametrar. Fastställandet av vilka tredjelandsjurisdiktioner som tillämpar rättsliga ramar som anses likvärdiga med en kvalificerad IIR-regel bör vara ett direkt resultat av de objektiva kriterierna i detta direktiv och bör strikt följa OECD:s bedömning. Det är därför, i ett sådant specifikt sammanhang lämpligt att föreskriva en delegerad akt. I synnerhet bör användningen av en delegerad akt i ett sådant specifikt sammanhang inte betraktas som ett prejudikat för andra lagstiftningsinstrument som antas inom ramen för det särskilda lagstiftningsförfarandet, med tanke på beslutsprocessen för skatteärenden.

(27)

Det är viktigt att säkerställa en konsekvent tillämpning av de bestämmelser som anges i detta direktiv såvitt avser alla tredjelandsjurisdiktioner som inte införlivar reglerna i den globala överenskommelsen och inte beviljas likvärdighet mellan sina nationella regler och en kvalificerad IIR-regel. I detta sammanhang är det nödvändigt att utarbeta en gemensam metod för att fördela belopp, som enligt reglerna i den globala överenskommelsen ska behandlas som medräknade skatter, till enheter inom en multinationell koncern som omfattas av tilläggsskatt i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv. Medlemsstaterna bör för detta ändamål använda vägledningen i OECD:s GloBE-regelverk för genomförande som referens för fördelningen av sådana medräknade skatter.

(28)

I syfte att komplettera vissa icke väsentliga delar av detta direktiv bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen med avseende på att fastställa, efter en bedömning av kommissionen, vilka jurisdiktioner som har ett nationellt rättsligt regelverk som kan anses motsvara en kvalificerad IIR-regel. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (5).

(29)

I och med att detta direktiv träder i kraft 2022 och tidsfristen för medlemsstaternas införlivande har fastställts till senast den 31 december 2023, kommer unionen att agera i enlighet med den tidsplan som anges i uttalandet Statement on a Two-Pillar Solution to Address the Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy agreed by the OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS on 8 October 2021 (uttalandet från oktober 2021 från OECD:s/G20:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster), enligt vilket den andra pelaren ska införlivas med lagstiftningen 2022 och får verkan 2023 och UTPR-regeln får verkan under 2024.

(30)

Reglerna i detta direktiv för tillämpningen av UTPR-regeln bör tillämpas från och med 2024 för att möjliggöra för tredjelandsjurisdiktioner att tillämpa IIR-regeln i den första fasen av genomförandet av GloBE-modellreglerna.

(31)

Uttalandet från oktober 2021 från OECD:s/G20:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster innehåller en tvåpelarlösning. I den detaljerade genomförandeplanen som återges i bilagan därtill anges tidsramarna för genomförandet av varje pelare. Eftersom detta direktiv har som syfte att genomföra den andra pelaren, medan arbetet med den första pelaren väntar på att slutföras, är det nödvändigt att se till att även den första pelaren genomförs. I detta syfte innehåller detta direktiv en bestämmelse som ålägger kommissionen att utarbeta en rapport som tar itu med de framsteg som gjorts inom ramen för OECD:s/G20:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster. Det erkänns att kommissionen, om den anser det lämpligt, kan lägga fram ett lagstiftningsförslag för att ta itu med de utmaningar på skatteområdet som uppstår till följd av digitaliseringen av ekonomin, för övervägande av medlemsstaterna.

(32)

Rådet bör före utgången av varje halvår från och med den 1 juli 2022 bedöma situationen när det gäller genomförandet av den första pelaren i uttalandet från oktober 2021 från OECD:s/G20:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster.

(33)

Eftersom målet med detta direktiv, nämligen att skapa ett gemensamt regelverk för en global minimiskattenivå inom unionen på grundval av den gemensamma strategin i GloBE-modellreglerna, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av varje enskild medlemsstat som agerar på egen hand eftersom oberoende åtgärder från medlemsstaternas sida skulle ytterligare riskera fragmentering av den inre marknaden och eftersom det är av avgörande betydelse att anta lösningar som fungerar för den inre marknaden som helhet, utan snarare, på grund av den globala minimiskattereformens omfattning, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan Unionen vidta åtgärder i enlighet med den subsidiaritetsprincip som föreskrivs i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(34)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (6) och lämnade formella synpunkter den 10 februari 2022. Rätten till skydd av personuppgifter enligt artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (7) är tillämpliga på den behandling av personuppgifter som utförs inom ramen för detta direktiv.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Innehåll

1.   I detta direktiv fastställs gemensamma åtgärder för en effektiv minimibeskattning av multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i form av

a)

en regel om inkomstinkludering (IIR-regeln, Income Inclusion Rule) i enlighet med vilken en moderenhet i en multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern beräknar och betalar sin fördelningsbara andel av tilläggsskatten för de lågbeskattade koncernenheterna i koncernen, och

b)

regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning (UTPR-regeln, Undertaxed Profit Rule) i enlighet med vilken en enhet som ingår i en multinationell koncern har en ytterligare skattekostnad som motsvarar enhetens andel av tilläggsskatten som inte tagits ut enligt IIR-regeln för de lågbeskattade koncernenheterna i koncernen.

2.   Medlemsstaterna får välja att tillämpa en kvalificerad nationell tilläggsskatt enligt vilken tilläggsskatt ska beräknas och betalas på överskjutande vinst som avser alla lågbeskattade ingående enheter som är belägna inom deras jurisdiktion i enlighet med detta direktiv.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.   Detta direktiv tillämpas på koncernenheter belägna i en medlemsstat som är medlemmar i en multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern som har en årlig intäkt på minst 750 000 000 EUR, inklusive intäkterna för undantagna enheter som avses i punkt 3, i den yttersta moderenhetens konsoliderade årsredovisning under minst två av de fyra räkenskapsår som föregår det räkenskapsår som prövas.

2.   Om ett eller flera av de fyra räkenskapsår som avses i punkt 1 är längre eller kortare än tolv månader ska den intäktströskel som avses i den punkten justeras proportionellt för vart och ett av dessa räkenskapsår.

3.   Detta direktiv är inte tillämpligt på följande enheter (undantagna enheter):

a)

Ett offentligt organ, en internationell organisation, en ideell organisation, en pensionsfond, en investeringsfond som är en yttersta moderenhet eller ett investeringsinstrument för fast egendom som är en yttersta moderenhet,

b)

en enhet som till minst 95 % av sitt värde ägs av en eller flera enheter som avses i led a, direkt eller genom en eller flera undantagna enheter, utom pensionstjänsteföretag, och som

i)

uteslutande, eller nästan uteslutande, bedriver verksamhet för att inneha tillgångar eller investera medel till förmån för den eller de enheter som avses i led a, eller

ii)

uteslutande bedriver verksamheter som har samband med sådan verksamhet som bedrivs av den eller de enheter som avses i led a,

c)

en enhet som till minst 85 % av sitt värde ägs av en eller flera av de enheter som avses i led a, direkt eller genom en eller flera undantagna enheter, utom pensionstjänsteföretag, under förutsättning att i stort sett hela dess inkomst härrör från utdelningar eller kapitalvinster eller kapitalförluster som undantas från beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten i enlighet med artikel 16.2 b och c.

Genom undantag från första stycket i denna punkt får den koncernenhet som lämnar deklarationen göra ett val i enlighet med artikel 45.1 att inte behandla en enhet som avses i leden b och c i det stycket som en undantagen enhet.

Artikel 3

Definitioner

I detta direktiv gäller följande definitioner:

1.

enhet: varje juridisk konstruktion som upprättar separata räkenskaper eller varje juridisk person.

2.

koncernenhet:

a)

en enhet som ingår i en multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern, och

b)

varje fast driftsställe till en huvudenhet som ingår i en sådan multinationell koncern som avses i led a.

3.

koncern:

a)

en samling enheter som är närstående genom ägande eller kontroll enligt definitionen i den allmänt erkända redovisningsstandarden för den yttersta moderenhetens upprättande av koncernredovisning, inbegripet alla enheter som kan ha undantagits från den yttersta moderenhetens koncernredovisning enbart på grund av sin ringa storlek, väsentlighet eller på grund av att den innehas för försäljning, eller

b)

en enhet som har ett eller flera fasta driftsställen, under förutsättning att den inte ingår i en annan koncern enligt definitionen i led a.

4.

multinationell koncern: en koncern som omfattar minst en enhet eller ett fast driftsställe som inte är beläget i den yttersta moderenhetens jurisdiktion.

5.

storskalig nationell koncern: en koncern där alla koncernenheter är belägna i samma medlemsstat.

6.

koncernredovisning:

a)

den redovisning som upprättats av en enhet i enlighet med en allmänt erkänd redovisningsstandard, i vilka tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden för den enheten och för eventuella enheter som den har ett bestämmande inflytande i redovisas som tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden för en enda ekonomisk enhet,

b)

för koncerner enligt definitionen i punkt 3 b, den redovisning som en enhet upprättar i enlighet med en allmänt erkänd redovisningsstandard,

c)

den yttersta moderenhetens årsredovisning som inte upprättats i enlighet med en allmänt erkänd redovisningsstandard och som senare har justerats för att förhindra eventuella väsentliga snedvridningar av konkurrensen, och

d)

om den yttersta moderenheten inte upprättar en årsredovisning enligt beskrivningen i led a, b eller c, den årsredovisning som skulle ha upprättats om den yttersta moderenheten var skyldig att upprätta sådan årsredovisning i enlighet med

i)

en allmänt erkänd redovisningsstandard eller

ii)

en annan redovisningsstandard och under förutsättning att årsredovisningarna har justerats för att förhindra eventuell väsentlig snedvridning av konkurrensen.

7.

räkenskapsår: den redovisningsperiod för vilken den yttersta moderenheten i en multinationell koncern eller i en storskalig nationell koncern upprättar sin koncernredovisning eller, om den yttersta moderenheten inte upprättar koncernredovisning, kalenderåret.

8.

koncernenhet som lämnar deklaration: en enhet som lämnar en deklaration med information om tilläggsskatt i enlighet med artikel 44.

9.

myndighetsenhet: en enhet som uppfyller samtliga följande kriterier:

a)

Den är en del av eller är helägd av en offentlig förvaltning, inbegripet en politisk underavdelning eller lokal myndighet inom denna.

b)

Den bedriver inte handel eller näringsverksamhet och har som huvudsakligt syfte att

i)

fullgöra en offentlig förvaltningsuppgift, eller

ii)

förvalta eller investera den offentliga förvaltningens eller jurisdiktionens tillgångar genom att göra och inneha investeringar, förvalta tillgångar och bedriva därmed sammanhängande investeringsverksamhet för den offentliga förvaltningens eller jurisdiktionens tillgångar.

c)

Den är redovisningsskyldig inför den offentliga förvaltningen för sitt övergripande resultat och årligen rapporterar in uppgifter till denna.

d)

Dess tillgångar tillfaller den offentliga förvaltningen vid upplösning och i den mån nettointäkter fördelas så fördelas de enbart till den offentliga förvaltningen utan att någon del av dess nettointäkter kommer privatpersoner till godo.

10.

internationell organisation: en mellanstatlig organisation, inbegripet överstatlig organisation, eller ett av denna helägt organ eller verk som uppfyller samtliga följande kriterier:

a)

Den består huvudsakligen av regeringar.

b)

Den har ett gällande avtal om säte eller ett i huvudsak liknande avtal med den jurisdiktion där organisationen är etablerad, till exempel arrangemang som ger dess kontor eller inrättningar i jurisdiktionen rätt till privilegier och immunitet.

c)

Lagen eller dess styrande dokument förhindrar att organisationens intäkter kommer privatpersoner till godo.

11.

ideell organisation: en enhet som uppfyller samtliga följande kriterier:

a)

Den har etablerats och är verksam i den medlemsstat eller jurisdiktion där den har sin hemvist

i)

uteslutande för religiösa, välgörenhetsmässiga, vetenskapliga, konstnärliga, kulturella, idrottsliga, utbildningsrelaterade eller liknande ändamål, eller

ii)

som en yrkesorganisation, branschorganisation, handelskammare, arbetstagarorganisation, jordbruks- eller trädgårdsorganisation, medborgarorganisation eller organisation som uteslutande verkar för att främja social välfärd.

b)

I stort sett alla intäkter från de verksamheter som avses i led a är befriade från inkomstskatt i dess hemvistjurisdiktion.

c)

Den har inga aktieägare eller medlemmar med ägar- eller vinstintressen när det gäller dess intäkter eller tillgångar.

d)

Enhetens intäkter eller tillgångar får inte delas ut till, eller användas till förmån för, en privatperson eller en enhet som inte är en välgörenhetsenhet, förutom om detta sker

i)

som en följd av enhetens välgörenhetsverksamhet,

ii)

som betalning av rimlig ersättning för utförda tjänster eller för användning av egendom eller kapital, eller

iii)

som betalning som motsvarar skäligt marknadsvärde för egendom som enheten har förvärvat.

e)

När enheten avslutas, likvideras eller upplöses ska alla dess tillgångar fördelas eller återföras till en ideell organisation eller till den offentliga förvaltningen, inbegripet eventuella offentliga organ i enhetens hemvistjurisdiktion eller en politisk underavdelning inom denna.

f)

Den bedriver inte handel eller verksamhet som inte har direkt samband med de ändamål för vilka den etablerades.

12.

genomflödesenhet: en enhet i den mån den är skattemässigt transparent med avseende på dess intäkter, kostnader, vinst eller förlust i den jurisdiktion där den etablerades om den inte har skattehemvist och omfattas av en medräknad skatt på sina intäkter eller sin vinst i en annan jurisdiktion.

En genomflödesenhet anses vara

a)

en skattetransparent enhet med avseende på dess intäkter, kostnader, vinst eller förlust i den mån den är skattetransparent i den jurisdiktion där dess ägare är belägen,

b)

en omvänd hybridenhet med avseende på dess intäkter, kostnader, vinst eller förlust i den mån den inte är skattetransparent i den jurisdiktion där dess ägare är belägen.

I denna definition avses med en skattemässigt transparent enhet en enhet vars inkomster, utgifter, vinster eller förluster enligt lagstiftningen i en jurisdiktion behandlas som om de härrörde från eller uppkom hos den direkta ägaren av enheten i proportion till dennes andel i enheten.

Ett ägarintresse i en enhet eller ett fast driftsställe som är en koncernenhet ska behandlas som om det innehas genom en skattetransparent struktur om det ägarintresset innehas indirekt genom en kedja av skattetransparenta enheter.

En koncernenhet som inte har skattehemvist och som inte omfattas av en medräknad skatt eller en kvalificerad nationell tilläggsskatt på grundval av sin plats för företagsledning, etableringsort eller liknande kriterier ska behandlas som en genomflödesenhet och en skattetransparent enhet med avseende på dess intäkter, kostnader, vinst eller förlust, i den mån

a)

dess ägare är belägna i en jurisdiktion där enheten behandlas som skattetransparent,

b)

den har inte någon plats för affärsverksamhet i den jurisdiktion där den etablerades, och

c)

intäkter, kostnader, vinst eller förlust inte kan hänföras till ett fast driftsställe.

13.

fast driftsställe:

a)

en plats för affärsverksamhet eller antagen plats för affärsverksamhet som är belägen i en jurisdiktion där den behandlas som ett fast driftsställe i enlighet med ett gällande skatteavtal, under förutsättning att en sådan jurisdiktion beskattar de intäkter som kan hänföras till den i enlighet med en bestämmelse liknande artikel 7 i OECD:s modellkonvention om inkomst- och kapitalskatter i dess ändrade lydelse,

b)

om det inte finns något gällande skatteavtal, en plats för affärsverksamhet eller en antagen plats för affärsverksamhet som är belägen i en jurisdiktion som beskattar de intäkter som kan hänföras till en sådan plats för affärsverksamhet på nettobasis på ett liknande sätt som det beskattar sina egna skattskyldiga personer med hemvist i landet.,

c)

om en jurisdiktion inte har något system för bolagsbeskattning, en plats för affärsverksamhet eller en antagen plats för affärsverksamhet som är belägen i en sådan jurisdiktion som skulle behandlas som ett fast driftsställe i enlighet med OECD:s modellkonvention om intäkts- och kapitalskatter i dess ändrade lydelse, under förutsättning att en sådan jurisdiktion skulle ha haft rätt att beskatta de intäkter som skulle ha kunnat hänföras till platsen för affärsverksamhet i enlighet med artikel 7 i det avtalet, eller

d)

en plats för affärsverksamhet eller en antagen plats för affärsverksamhet som inte beskrivs i leden a–c genom vilket verksamhet bedrivs utanför den jurisdiktion där enheten är belägen, under förutsättning att en sådan jurisdiktion undantar intäkter hänförliga till sådan verksamhet.

14.

yttersta moderenhet:

a)

en enhet som direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande i en annan enhet och som inte direkt eller indirekt ägs av en annan enhet med ett bestämmande inflytande i det eller

b)

huvudenheten i en koncern enligt definitionen i punkt 3 b.

15.

minimiskattesats: femton procent (15 %).

16.

tilläggsskatt: den tilläggsskatt som beräknas för en jurisdiktion eller en koncernenhet i enlighet med artikel 27.

17.

CFC-regelverk (Controlled Foreign Company tax regime): en uppsättning skatteregler, som inte är en kvalificerad IIR-regel, enligt vilka en direkt eller indirekt aktieägare i en utländsk enhet, eller huvudenheten i ett fast driftsställe, är skyldig att betala skatt för sin andel av eller hela intäkten i den utländska koncernenheten, oavsett om intäkten delas ut till aktieägaren eller inte.

18.

kvalificerad IIR-regel: en uppsättning regler som genomförs i den nationella lagstiftningen i en jurisdiktion, förutsatt att denna jurisdiktion inte tillhandahåller några fördelar relaterade till dessa regler, och som

a)

är likvärdig med de regler som fastställs i detta direktiv eller, när det gäller tredjelandsjurisdiktioner, utmaningar på skatteområdet som uppstår till följd av digitaliseringen av ekonomin globala modellreglerna mot urholkning av skattebasen (andra pelaren), Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy Global Anti-Base Erosion Model Rules (Pillar Two), (OECD:s modellregler), enligt vilka moderenheten i en multinationell koncern eller i en storskalig nationell koncern beräknar och betalar sin fördelningsbara andel av tilläggsskatten för de lågbeskattade koncernenheterna i koncernen,

b)

administreras på ett sätt som är förenligt med reglerna i detta direktiv eller, när det gäller tredjelandsjurisdiktioner, med OECD:s modellregler.

19.

lågbeskattad koncernenhet:

a)

en koncernenhet i en multinationell koncern eller i en storskalig nationell koncern som är belägen i en lågskattejurisdiktion, eller

b)

en statslös koncernenhet som för ett räkenskapsår har en justerad vinst och en effektiv skattesats som är lägre än minimiskattesatsen.

20.

mellanliggande moderenhet: en koncernenhet som direkt eller indirekt har ett ägarintresse i en annan koncernenhet i samma multinationella koncern eller storskaliga nationella koncern och som inte räknas som en yttersta moderenhet, en delägd moderenhet, ett fast driftsställe eller en investeringsenhet.

21.

bestämmande inflytande : ett ägarintresse i en enhet där andelsinnehavaren är skyldig, eller skulle ha varit skyldig att post för post konsolidera enhetens tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden, i enlighet med en allmänt erkänd redovisningsstandard. En huvudenhet anses ha bestämmande inflytande i sina fasta driftsställen.

22.

delägd moderenhet: en koncernenhet som direkt eller indirekt har ett ägarintresse i en annan koncernenhet i samma multinationella koncern eller storskaliga nationella koncern och för vilken mer än 20 % av ägarintresset i dess vinst direkt eller indirekt innehas av en eller fler personer som inte är koncernenheter i den multinationella koncernen eller storskaliga nationella koncernen och som inte räknas som en yttersta moderenhet, ett fast driftsställe eller en investeringsenhet.

23.

ägarintresse: alla andelar i eget kapital som uppbär rättigheter till vinster, kapital eller reserver i en enhet eller ett fast driftsställe.

24.

moderenhet: en yttersta moderenhet som inte är en undantagen enhet, en mellanliggande moderenhet eller en delägd moderenhet.

25.

allmänt erkänd redovisningsstandard: internationella redovisningsstandarder (IFRS eller IFRS som antagits av unionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 (8)) och de allmänt erkända redovisningsprinciperna i Australien, Brasilien, Kanada, EU-medlemsstaterna, EES-länderna, Hongkong (Kina), Japan, Mexiko, Nya Zeeland, Folkrepubliken Kina, Republiken Indien, Republiken Korea, Ryssland, Singapore, Schweiz, Förenade kungariket och Amerikas förenta stater.

26.

godkänd redovisningsstandard: när det gäller en enhet, en uppsättning allmänt erkända redovisningsprinciper som är tillåtna av ett godkänt redovisningsorgan i den jurisdiktion där enheten är belägen; vid tillämpningen av denna definition avses med godkänt redovisningsorgan det organ som har rättslig behörighet i en jurisdiktion att föreskriva, fastställa eller godta redovisningsstandarder för redovisningsändamål.

27.

betydande snedvridning av konkurrensen: när det gäller tillämpningen av en särskild princip eller ett särskilt förfarande enligt en uppsättning allmänt erkända redovisningsprinciper, en tillämpning som leder till en sammanlagd intäkts- eller kostnadsvariation på mer än 75 000 000 EUR under ett räkenskapsår i förhållande till det belopp som skulle ha fastställts genom tillämpning av motsvarande princip eller förfarande enligt internationella redovisningsstandarder (IFRS eller IFRS som antagits av unionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002).

28.

kvalificerad nationell tilläggsskatt: en tilläggsskatt som genomförs i den nationella lagstiftningen i en jurisdiktion, förutsatt att denna jurisdiktion inte tillhandahåller några fördelar relaterade till dessa regler, och som

a)

föreskriver fastställande av överskjutande vinst för de koncernenheter som är belägna i den jurisdiktionen i enlighet med reglerna i detta direktiv eller, när det gäller tredjelandsjurisdiktioner, OECD:s modellregler och tillämpningen av minimiskattesatsen på dessa överskjutande vinster för jurisdiktionen och de koncernenheterna i enlighet med de regler som fastställs i detta direktiv eller, när det gäller tredjelandsjurisdiktioner, OECD:s modellregler, och

b)

administreras på ett sätt som är förenligt med reglerna i detta direktiv eller, när det gäller tredjelandsjurisdiktioner, OECD:s modellregler.

29.

bokfört nettovärde av materiella anläggningstillgångar: genomsnittet av de materiella anläggningstillgångarnas start- och slutvärde efter att hänsyn tagits till ackumulerade avskrivningar, värdeminskningar och nedskrivningar enligt årsredovisningen.

30.

investeringsenhet:

a)

en investeringsfond eller ett investeringsinstrument för fast egendom,

b)

en enhet som ägs till minst 95 %, direkt av en sådan enhet som avses i led a eller genom en kedja av sådana enheter och som uteslutande eller nästan uteslutande bedriver verksamhet för att inneha tillgångar eller investera medel till förmån för dem, eller

c)

en enhet där minst 85 % av enhetens värde ägs av en sådan enhet som avses i led a, under förutsättning att i stort sett hela dess intäkt härrör från utdelningar eller kapitalvinster eller kapitalförluster som undantas från beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten i enlighet med detta direktiv.

31.

investeringsfond: en enhet eller en konstruktion som uppfyller samtliga följande villkor:

a)

Den är utformad för att slå samman finansiella eller icke-finansiella tillgångar från ett antal investerare, av vilka vissa inte är förbundna med varandra.

b)

Den investerar i enlighet med en fastställd investeringsstrategi.

c)

Den gör det möjligt för investerare att minska transaktions-, forsknings- och analyskostnaderna eller sprida riskerna kollektivt.

d)

Den är främst utformad för att generera avkastning eller vinst på investeringar, eller skydd mot en särskild eller allmän händelse eller ett särskilt eller allmänt resultat.

e)

Dess investerare har rätt till avkastning från fondens tillgångar eller intäkter från dessa tillgångar, baserat på sina respektive bidrag.

f)

Fonden eller dess ledning omfattas av regelverket, inbegripet relevanta bestämmelser om penningtvätt och investerarskydd, för investeringsfonder i den jurisdiktion där den är etablerad eller förvaltas.

g)

Den förvaltas av yrkesverksamma som förvaltar investeringsfonder för investerarnas räkning.

32.

investeringsinstrument för fast egendom: en enhet med bred ägarbas som främst innehar fast egendom och som omfattas av beskattning i ett led, antingen hos enheten eller hos dess ägarintressen, med högst ett års uppskov.

33.

pensionsfond:

a)

en enhet som är etablerad och verksam i en jurisdiktion, uteslutande eller nästan uteslutande för att administrera eller tillhandahålla pensionsförmåner och kompletterande eller tillfälliga förmåner till enskilda där

i)

denna enhet regleras som sådan av den jurisdiktionen eller av en av dess subnationella politiska förvaltningsenheter eller kommuner, eller

ii)

dessa förmåner säkras eller på annat sätt skyddas genom nationella bestämmelser och finansieras genom en grupp av tillgångar som innehas genom ett förvaltningsbolag eller en förvaltare för att säkerställa fullgörandet av motsvarande pensionsförpliktelser för det fall att den multinationella koncernen och de storskaliga nationella koncernerna blir insolventa.

b)

en pensionsenhet.

34.

pensionsenhet: en enhet som är etablerad och verksam uteslutande eller nästan uteslutande för att investera medel till förmån för sådana enheter som avses i punkt 33 a eller för att bedriva verksamhet som är relaterad till de reglerade verksamheter som avses i punkt 33 a, under förutsättning att pensionsenheten ingår i samma koncern som de enheter som bedriver de reglerade verksamhet.

35.

lågskattejurisdiktion: när det gäller en multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern under ett givet räkenskapsår, en medlemsstat eller tredjelandsjurisdiktion där en multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern har en justerad vinst och omfattas av en effektiv skattesats som understiger minimiskattesatsen.

36.

justerad vinst eller förlust: en koncernenhets redovisade nettovinst eller nettoförlust, justerad i enlighet med de regler som anges i kapitlen III, VI och VII.

37.

icke kvalificerat imputationsbelopp: varje annan skatt än ett kvalificerat imputationsbelopp som tillfaller, eller betalas av, en koncernenhet och som är

a)

återbetalningsbart till den faktiska betalningsmottagaren av en utdelning som delas ut av en sådan koncernenhet i samband med denna utdelning eller avräkningsbart från den faktiska betalningsmottagaren mot en annan skatteskuld än en skatteskuld för sådan utdelning, eller

b)

återbetalningsbar till det utdelande bolaget vid utdelning till en aktieägare.

I denna definition avses med kvalificerat imputationsbelopp en medräknad skatt som tillfallit eller betalats av en koncernenhet, inbegripet ett fast driftsställe, och som kan återbetalas eller avräknas från den faktiska betalningsmottagaren av den utdelning som delas ut av den koncernenheten eller, i fallet med en medräknad skatt som tillfallit eller betalas av ett fast driftsställe, en utdelning som delas ut av huvudenheten om återbetalningen ska betalas ut eller tillgodohavandet tillhandahålls

a)

i en annan jurisdiktion än den jurisdiktion som ålade de medräknade skatterna,

b)

till en faktisk betalningsmottagare som beskattas till en nominell skattesats som är lika med eller högre än minimiskattesatsen för utdelning som erhållits enligt den nationella lagstiftningen i den jurisdiktion där koncernenheten ålades de medräknade skatterna,

c)

till en fysisk person som är den faktiska betalningsmottagaren och som har skattehemvist i den jurisdiktion där koncernenheten ålades de medräknade skatterna och som beskattas till en nominell skattesats som är lika med eller högre än den standardskattesats som är tillämplig på vanliga intäkter, eller

d)

till ett offentligt organ, en internationell organisation, en inhemsk ideell organisation, en inhemsk pensionsfond, en inhemsk investeringsenhet som inte ingår i den multinationella koncernen eller i den storskaliga nationella koncernen, eller i ett inhemskt livförsäkringsbolag i den mån utdelningen erhålls i samband med inhemsk pensionsfondsverksamhet och beskattas på liknande sätt som en utdelning som erhålls av pensionsfond.

Vid tillämpningen av led d gäller följande:

i)

En ideell organisation eller pensionsfond har sin hemvist i en jurisdiktion om den har inrättats och förvaltas i den jurisdiktionen.

ii)

En investeringsenhet har sin hemvist i en jurisdiktion om den har bildats och regleras i den jurisdiktionen.

iii)

Ett livförsäkringsbolag har sin hemvist i den jurisdiktion där det är beläget.

38.

kvalificerade skattetillgodohavanden:

a)

ett skattetillgodohavande som är utformat på ett sådant sätt att det ska betalas som en kontant betalning eller motsvarande till en koncernenhet inom fyra år från den dag då koncernenheten har rätt att erhålla skattetillgodohavandet enligt lagstiftningen i den jurisdiktion som beviljar tillgodohavandet, eller

b)

om skattetillgodohavandet delvis återbetalas, den del av skattetillgodohavandet som ska betalas som en kontant betalning eller motsvarande till en koncernenhet inom fyra år från den dag då koncernenheten har rätt att erhålla det partiella skattetillgodohavandet.

Ett kvalificerat skattetillgodohavande omfattar inte något skattebelopp som kan avräknas eller återbetalas på grundval av ett kvalificerat imputationsbelopp eller ett icke kvalificerat imputationsbelopp.

39.

icke kvalificerat skattetillgodohavande: ett skattetillgodohavande som inte är ett kvalificerat skattetillgodohavande men som är helt eller delvis återbetalningsbart.

40.

huvudenhet: en enhet som i sin årsredovisning tar med ett fast driftsställes redovisade nettointäkt eller nettoförlust.

41.

ingående ägarenhet: en koncernenhet som direkt eller indirekt har ett ägarintresse i en annan koncernenhet i samma multinationella koncern eller samma storskaliga nationella koncern.

42.

berättigat utdelningsskattesystem: ett bolagsskattesystem som

a)

ålägger skatt på vinst endast när sådan vinst delas ut eller anses vara utdelad till aktieägarna, eller när bolaget ådrar sig vissa andra kostnader än rörelsekostnader,

b)

ålägger skatt med en skattesats som är lika med eller högre än minimiskattesatsen, och

c)

var i kraft senast den 1 juli 2021.

43.

kvalificerad UTPR-regel: en uppsättning regler som genomförs i den nationella lagstiftningen i en jurisdiktion, förutsatt att denna jurisdiktion inte tillhandahåller några fördelar relaterade till dessa regler, och som

a)

är likvärdig med de regler som fastställs i detta direktiv eller, när det gäller tredjelandsjurisdiktioner, OECD:s modellregler, enligt vilka en jurisdiktion uppbär sin tilldelade andel av den tilläggsskatt för en multinationell koncern som inte togs ut enligt IIR-regeln för de lågbeskattade koncernenheterna i den multinationella koncernen,

b)

administreras på ett sätt som är förenligt med reglerna i detta direktiv eller, när det gäller tredjelandsjurisdiktioner, OECD:s modellregler.

44.

enhet som utses att lämna deklaration: koncernenhet, annan än den yttersta moderenheten, som av den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen har utsetts att på dess vägnar fullgöra de krav på avlämning av skattedeklaration som anges i artikel 44.

Artikel 4

En koncernenhets lokalisering

1.   Vid tillämpningen av detta direktiv ska en annan enhet än en genomflödesenhet anses vara belägen i den jurisdiktion där den anses ha sin skattehemvist på grundval av sin plats för företagsledning, sin etableringsort eller liknande kriterier.

Om det inte är möjligt att fastställa lokaliseringen för en annan enhet än en genomflödesenhet på grundval av första stycket ska den anses vara belägen i den jurisdiktion där den etablerades.

2.   En genomflödesenhet ska betraktas som statslös, såvida den inte är den yttersta moderenheten i en multinationell koncern eller i en storskalig nationell koncern eller om den är skyldig att tillämpa en IIR-regel i enlighet med artiklarna 5, 6, 7 och 8, i vilket fall genomflödesenheten ska anses vara belägen i den jurisdiktion där den etablerades.

3.   Ett fast driftsställe enligt definitionen i artikel 3.13 a ska anses vara beläget i den jurisdiktion där det behandlas som ett fast driftsställe och är skyldigt att betala skatt enligt gällande skatteavtal.

Ett fast driftsställe enligt definitionen i artikel 3.13 b ska anses vara beläget i den jurisdiktion där det är skyldigt att betala skatt på nettobasis för sin verksamhet.

Ett fast driftsställe enligt definitionen i artikel 3.13 c ska anses vara lokaliserat i den jurisdiktion där det är beläget.

Ett fast driftsställe enligt definitionen i artikel 3.13 d ska betraktas som statslöst.

4.   Om en koncernenhet är belägen i två jurisdiktioner och dessa jurisdiktioner har ett gällande tillämpligt skatteavtal, ska koncernenheten anses vara belägen i den jurisdiktion där den anses ha sin skattehemvist enligt det skatteavtalet.

Om det tillämpliga skatteavtalet kräver att de behöriga myndigheterna når en ömsesidig överenskommelse om den plats där koncernenheten anses ha skattehemvist, och ingen överenskommelse nås, ska punkt 5 tillämpas.

Om det inte finns någon befrielse för dubbelbeskattning enligt det gällande tillämpliga skatteavtalet, på grund av att en koncernenhet har skattehemvist hos båda avtalsslutande parter, ska punkt 5 tillämpas.

5.   Om en koncernenhet är belägen i två jurisdiktioner och dessa jurisdiktioner inte har ett tillämpligt skatteavtal, ska koncernenheten anses vara belägen i den jurisdiktion som ålade det högsta beloppet av medräknade skatter under räkenskapsåret.

Vid beräkningen av beloppet av de medräknade skatter som avses i det första stycket ska det skattebelopp som betalats i enlighet med ett CFC-regelverk inte beaktas.

Om beloppet av de medräknade skatter som ska betalas i de två jurisdiktionerna är detsamma eller noll, ska koncernenheten anses vara belägen i den jurisdiktion där den har det högre beloppet av substansundantaget beräknat på grundval av en enhet i enlighet med artikel 28.

Om beloppet för substansundantaget i de två jurisdiktionerna är detsamma eller noll, ska koncernenheten betraktas som statslös, såvida den inte är en yttersta moderenhet, i vilket fall den ska anses vara belägen i den jurisdiktion där den etablerades.

6.   Om en moderenhet till följd av tillämpningen av punkterna 4 och 5 är belägen i en jurisdiktion där den inte omfattas av en kvalificerad IIR-regel, ska den anses omfattas av den kvalificerade IIR-regeln i den andra jurisdiktionen, såvida inte ett gällande skatteavtal förbjuder tillämpningen av en sådan regel.

7.   Om en koncernenhet byter lokalisering under ett räkenskapsår ska den anses vara belägen i den jurisdiktion där den ansågs vara lokaliserad enligt denna artikel i början av det räkenskapsåret.

KAPITEL II

IIR-REGELN OCH UTPR-REGELN

Artikel 5

Yttersta moderenhet i unionen

1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att en yttersta moderenhet som är en koncernenhet belägen i en medlemsstat med avseende på sina lågbeskattade koncernenheter som är belägna i en annan jurisdiktion eller statslösa omfattas av tilläggsskatten (tilläggsskatten enligt IIR-regeln) under räkenskapsåret.

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa att en koncernenhet som är den yttersta moderenheten i en multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern och som är belägen i en medlemsstat som är en lågskattejurisdiktion själv och tillsammans med alla lågbeskattade koncernenheter i koncernen som är belägna i samma medlemsstat omfattas av tilläggsskatten enligt IIR-regeln under räkenskapsåret.

Artikel 6

Mellanliggande moderenhet i unionen

1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att en mellanliggande moderenhet som är belägen i en medlemsstat och innehas av en yttersta moderenhet som är belägen i en tredjelandsjurisdiktion med avseende på sina lågbeskattade koncernenheter som är belägna i en annan jurisdiktion eller statslösa omfattas av tilläggsskatten enligt IIR-regeln under räkenskapsåret.

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa att en mellanliggande moderenhet som är belägen i en medlemsstat som är en lågskattejurisdiktion och innehas av en yttersta moderenhet som är belägen i en tredjelandsjurisdiktion själv och tillsammans med sina lågbeskattade koncernenheter som är belägna i samma medlemsstat omfattas av tilläggsskatten enligt IIR-regeln under räkenskapsåret.

3.   Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas i följande fall:

a)

Den yttersta moderenheten omfattas av en kvalificerad IIR-regel under det räkenskapsåret, eller

b)

en annan mellanliggande moderenhet är belägen i en jurisdiktion där den omfattas av en kvalificerad IIR-regel under det räkenskapsåret och direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande i den mellanliggande moderenheten.

Artikel 7

Mellanliggande moderenhet som är belägen i en medlemsstat och innehas av en undantagen yttersta moderenhet

1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att en mellanliggande moderenhet, om denna är belägen i en medlemsstat och innehas av en yttersta moderenhet som är en undantagen enhet, med avseende på sina lågbeskattade koncernenheter som är belägna i en annan jurisdiktion eller är statslösa omfattas av tilläggsskatten enligt IIR-regeln under räkenskapsåret.

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa att en mellanliggande moderenhet, om den mellanliggande moderenheten är belägen i en medlemsstat som är en lågskattejurisdiktion och innehas av en yttersta moderenhet som är en undantagen enhet, själv och tillsammans med sina lågbeskattade koncernenheter som är belägna i samma medlemsstat omfattas av tilläggsskatten enligt IIR-regeln under räkenskapsåret.

3.   Punkterna 1 och 2 ska inte vara tillämpliga om en annan mellanliggande moderenhet är belägen i en jurisdiktion där den omfattas av en kvalificerad IIR-regel för det räkenskapsåret och direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande i den mellanliggande moderenhet som avses i punkterna 1 och 2.

Artikel 8

Delägd moderenhet i unionen

1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att en delägd moderenhet som är belägen i en medlemsstat med avseende på sina lågbeskattade koncernenheter som är belägna i en annan jurisdiktion eller statslösa omfattas av tilläggsskatten enligt IIR-regeln under räkenskapsåret.

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa att en delägd moderenhet som är belägen i en medlemsstat som är en lågskattejurisdiktion själv och tillsammans med sina lågbeskattade koncernenheter som är belägna i samma medlemsstat omfattas av tilläggsskatten enligt IIR-regeln under räkenskapsåret.

3.   Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas om ägarintressena i den delvis ägda moderenheten direkt eller indirekt i sin helhet innehas av en annan delägd moderenhet som omfattas av en kvalificerad IIR-regel under det räkenskapsåret.

Artikel 9

Fördelning av tilläggsskatten enligt IIR-regeln

1.   Den tilläggsskatt enligt IIR-regeln som en moderenhet ska betala för en lågbeskattad koncernenhet i enlighet med artiklarna 5.1, 6.1, 7.1 och 8.1 ska vara lika med tilläggsskatten för den lågbeskattade koncernenheten, beräknad i enlighet med artikel 27, multiplicerad med moderenhetens fördelningsbara andel av denna tilläggsskatt under räkenskapsåret.

2.   En moderenhets fördelningsbara andel av tilläggsskatten i förhållande till en lågbeskattad koncernenhet ska stå i proportion till moderenhetens ägarintresse i den justerade vinsten i den lågbeskattade koncernenheten. Den andelen ska vara lika med den justerade vinsten i den lågbeskattade koncernenheten under räkenskapsåret, med avdrag för beloppet av sådana intäkter som är hänförliga till ägarintressen som innehas av andra ägare och delat med den justerade vinsten i den lågbeskattade koncernenheten under räkenskapsåret.

Det justerade vinstbelopp som är hänförlig till ägarintressen i en lågbeskattad koncernenhet som innehas av andra ägare ska vara det belopp som skulle ha behandlats som hänförligt till dessa ägare enligt principerna i den allmänt erkända redovisningsstandard som används i den yttersta moderenhetens konsoliderade årsredovisning om den lågbeskattade koncernenhetens nettovinst hade varit lika med dess justerade vinst och

a)

moderenheten hade upprättat en koncernredovisning i enlighet med den redovisningsstandarden (den hypotetiska konsoliderade årsredovisningen),

b)

moderenheten hade ett bestämmande inflytande i den lågbeskattade koncernenheten så att alla inkomster och utgifter i den lågbeskattade koncernenheten hade konsoliderats post för post med moderenhetens inkomster och utgifter i den hypotetiska konsoliderade årsredovisningen,

c)

den lågbeskattade koncernenhetens hela justerade vinst hade varit hänförlig till transaktioner med personer som inte är koncernenheter, och

d)

alla ägarintressen som inte direkt eller indirekt innehades av moderenheten hade innehafts av andra personer än koncernenheter.

3.   Utöver det belopp som fördelas på en moderenhet i enlighet med punkt 1 i denna artikel ska den tilläggsskatt enligt IIR-regeln som ska betalas av en moderenhet i enlighet med artiklarna 5.2, 6.2, 7.2 och 8.2 för räkenskapsåret i enlighet med artikel 27 omfatta

a)

hela beloppet för den tilläggsskatt som beräknats för den moderenheten, och

b)

det tilläggsskattebelopp som beräknats för dess lågbeskattade koncernenheter som är belägna i samma medlemsstat, multiplicerat med moderenhetens fördelningsbara andel av denna tilläggsskatt under räkenskapsåret.

Artikel 10

Kompensation för IIR-regeln

Om en moderenhet som är belägen i en medlemsstat indirekt innehar ett ägarintresse i en lågbeskattad koncernenhet via en mellanliggande moderenhet eller en delägd moderenhet som omfattas av en kvalificerad IIR-regel under räkenskapsåret, ska den tilläggsskatt som ska betalas i enlighet med artiklarna 5–8 minskas med ett belopp som motsvarar den förstnämnda moderenhetens fördelningsbara andel av den tilläggsskatt som ska betalas av den mellanliggande moderenheten eller den delägda moderenheten.

Artikel 11

Valfri tillämpning av en kvalificerad nationell tilläggsskatt

1.   Medlemsstaterna kan välja att tillämpa en kvalificerad nationell tilläggsskatt.

Om en medlemsstat där de koncernenheterna i en multinationell koncern eller i en storskalig nationell koncern är belägna väljer att tillämpa en kvalificerad nationell tilläggsskatt, ska alla lågbeskattade koncernenheter i den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen i den medlemsstaten omfattas av den nationella tilläggsskatten under räkenskapsåret.

I förhållande till en kvalificerad nationell tilläggsskatt kan de lågbeskattade koncernenheternas nationella överskjutande vinst beräknas på grundval av en allmänt erkänd redovisningsstandard eller en godkänd redovisningsstandard som tillåts av det godkända redovisningsorganet och justeras för att förhindra eventuell väsentlig snedvridning av konkurrensen, snarare än den redovisningsstandard som används i den konsoliderade årsredovisningen.

2.   Om en moderenhet i en multinationell koncern eller i en storskalig nationell koncern är belägen i en medlemsstat och de koncernenheter som den direkt eller indirekt innehar är belägna i antingen den medlemsstaten eller en annan jurisdiktion och omfattas av en kvalificerad nationell tilläggsskatt under räkenskapsåret i de jurisdiktionerna, ska det eventuella tilläggsskattebelopp som beräknas i enlighet med artikel 27 och som ska betalas av moderenheten i enlighet med artiklarna 5–8 minskas med upp till noll med det kvalificerade nationella tilläggsskattebelopp som antingen den själv eller dessa koncernenheter ska betala.

Om den kvalificerade nationella tilläggsskatten har beräknats för ett räkenskapsår i enlighet med den yttersta moderenhetens allmänt erkända redovisningsstandard eller med internationella redovisningsstandarder (IFRS eller IFRS som antagits av unionen i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002), ska, utan hinder av vad som sägs i första stycket, ingen tilläggsskatt beräknas i enlighet med artikel 27 för det räkenskapsåret med avseende på de koncernenheterna i en multinationell koncern eller storskalig nationell koncern som är belägen i den medlemsstaten. Detta stycke påverkar inte beräkningen av eventuell ytterligare tilläggsskatt i enlighet med artikel 29 ifall en medlemsstat inte tillämpar en kvalificerad nationell tilläggsskatt för att uppbära eventuell ytterligare tilläggsskatt enligt artikel 29.

3.   Om den kvalificerade nationella tilläggsskatten för ett räkenskapsår inte har betalats inom de fyra räkenskapsår som följer på det räkenskapsår då den skulle ha betalats, ska det kvalificerade nationella tilläggsskattebelopp som inte betalades läggas till tilläggsskatten för jurisdiktionen som beräknats i enlighet med artikel 27.3 och ska inte uppbäras av den medlemsstat som gjorde valet enligt punkt 1 i den här artikeln.

4.   Medlemsstater som väljer att tillämpa en kvalificerad nationell tilläggsskatt ska anmäla detta till kommissionen inom fyra månader efter antagandet av de nationella lagar och andra författningar med vilka en kvalificerad nationell tilläggsskatt införs. Ett sådant val ska vara giltigt och får inte återkallas under en period på tre år. Vid utgången av varje treårsperiod ska valet förnyas automatiskt, såvida inte medlemsstaten återkallar sitt val. Ett återkallande av valet ska anmälas till kommissionen senast fyra månader före utgången av treårsperioden.

Artikel 12

Tillämpning av UTPR-regeln i den multinationella koncernen

1.   Om den yttersta moderenheten i en multinationell koncern är belägen i en tredjelandsjurisdiktion som inte tillämpar en kvalificerad IIR-regel, eller om den yttersta moderenheten i en multinationell koncern är en undantagen enhet, ska medlemsstaterna säkerställa att de koncernenheter som är belägna i unionen i den medlemsstat där de är belägna omfattas av en justering lika med det tilläggsskattebelopp enligt UTPR-regeln som fördelats på den medlemsstaten under räkenskapsåret i enlighet med artikel 14.

För detta ändamål kan en sådan justering ske i form av antingen en tilläggsskatt som ska betalas av dessa koncernenheter eller ett nekat avdrag mot den beskattningsbara inkomsten för dessa koncernenheter, vilket leder till ett belopp på skatteskulden som är nödvändigt för att uppbära det tilläggsskattebelopp enligt UTPR-regeln som fördelats på den medlemsstaten.

2.   Om en medlemsstat tillämpar justeringen enligt punkt 1 i denna artikel i form av ett nekat avdrag mot den beskattningsbara inkomsten, ska denna justering i möjligaste mån tillämpas med avseende på det beskattningsår under vilket det räkenskapsår, för vilket tilläggsskattebeloppet enligt UTPR-regeln beräknades och fördelades på en medlemsstat i enlighet med artikel 14, löper ut.

Eventuella tilläggsskattebelopp enligt UTPR-regeln som återstår att betala med avseende på ett beskattningsår till följd av tillämpningen av ett nekat avdrag mot den beskattningsbara inkomsten under det beskattningsåret ska i möjligaste mån föras över och ska med avseende på varje påföljande beskattningsår omfattas av justeringen enligt punkt 1 till dess att hela det tilläggsskattebelopp enligt UTPR-regeln som fördelats på den medlemsstaten under det beskattningsåret har betalats.

3.   Koncernenheter som är investeringsenheter ska inte omfattas av denna artikel.

Artikel 13

Tillämpning av UTPR-regeln i det yttersta moderbolagets jurisdiktion

1.   Om den yttersta moderenheten i en multinationell koncern är belägen i en lågbeskattad tredjelandsjurisdiktion, ska medlemsstaterna säkerställa att de koncernenheter som är belägna i unionen i den medlemsstat där de är belägna omfattas av en justering som ska vara lika med det tilläggsskattebelopp enligt UTPR-regeln som fördelats på den medlemsstaten under räkenskapsåret i enlighet med artikel 14.

För detta ändamål kan en sådan justering ske i form av antingen en tilläggsskatt som ska betalas av dessa koncernenheter eller ett nekat avdrag mot den beskattningsbara inkomsten för dessa koncernenheter, vilket leder till ett belopp på skatteskulden som är nödvändigt för att uppbära det tilläggsskattebelopp enligt UTPR-regeln som fördelats på den medlemsstaten.

Första stycket ska inte tillämpas när den yttersta moderenheten i en sådan lågskattejurisdiktion i ett tredjeland själv och tillsammans med sina lågbeskattade koncernenheter som är belägna i den jurisdiktionen omfattas av en kvalificerad IIR-regel.

2.   Om en medlemsstat tillämpar justeringen enligt punkt 1 i denna artikel i form av ett nekat avdrag mot den beskattningsbara inkomsten, ska denna justering i möjligaste mån tillämpas med avseende på det beskattningsår under vilket det räkenskapsår, för vilket det tilläggsskattebelopp enligt UTPR-regeln som beräknats och fördelats på en medlemsstat i enlighet med artikel 14, löper ut.

Eventuella tilläggsskattebelopp enligt UTPR-regeln som återstår att betala med avseende på ett beskattningsår till följd av tillämpningen av ett nekat avdrag mot den beskattningsbara inkomsten under det beskattningsåret ska i möjligaste mån föras över och ska med avseende på varje påföljande beskattningsår omfattas av justeringen enligt punkt 1 till dess att hela det tilläggsskattebelopp enligt UTPR-regeln som fördelats på den medlemsstaten under det beskattningsåret har betalats.

3.   Koncernenheter som är investeringsenheter ska inte omfattas av denna artikel.

Artikel 14

Beräkning och fördelning av tilläggsskattebeloppet enligt UTPR-regeln

1.   Det tilläggsskattebelopp enligt UTPR-regeln som fördelas på en medlemsstat ska beräknas genom att den totala tilläggsskatten enligt UTPR-regeln, som fastställs i enlighet med punkt 2, multipliceras med medlemsstatens procentsats av UTPR-regeln, som fastställs i enlighet med punkt 5.

2.   Den totala tilläggsskatten enligt UTPR-regeln för ett räkenskapsår ska vara lika med summan av den tilläggsskatt som beräknats för varje lågbeskattad koncernenhet i den multinationella koncernen under det räkenskapsåret, i enlighet med artikel 26, med förbehåll för de justeringar som anges i punkterna 3 och 4 i den här artikeln.

3.   Tilläggsskatten enligt UTPR-regeln för en lågbeskattad koncernenhet ska vara lika med noll under räkenskapsåret om den yttersta moderenhetens alla ägarintressen i denna lågbeskattade koncernenhet innehas direkt eller indirekt av en eller flera moderenheter som är skyldiga att tillämpa en kvalificerad IIR-regel för den lågbeskattade koncernenheten för det räkenskapsåret.

4.   Om punkt 3 inte är tillämplig ska tilläggsskatten enligt UTPR-regeln för en lågbeskattad koncernenhet minskas med en moderenhets fördelningsbara andel av den lågbeskattade koncernenhetens tilläggsskatt som ska tas ut enligt en kvalificerad IIR-regel.

5.   En medlemsstats procentsats enligt UTPR-regeln ska beräknas för varje räkenskapsår och för varje multinationell koncern enligt följande formel:

Formula

där

a)

antalet anställda i medlemsstaten är det totala antalet anställda i alla koncernenheter i den multinationella koncern som är belägen i den medlemsstaten,

b)

antalet anställda i alla UTPR-jurisdiktioner är det totala antalet anställda i alla koncernenheter i den multinationella koncern som är belägen i en jurisdiktion som har en kvalificerad UTPR-regel som gäller under räkenskapsåret,

c)

det totala värdet för materiella anläggningstillgångar i medlemsstaten är summan av det bokförda nettovärdet för materiella anläggningstillgångar i alla koncernenheter i den multinationella koncern som är belägen i den medlemsstaten.

d)

Det totala värdet för materiella anläggningstillgångar i alla UTPR-jurisdiktioner är summan av det bokförda nettovärdet för materiella anläggningstillgångar i alla koncernenheter i den multinationella koncern som är belägen i en jurisdiktion som har en kvalificerad UTPR-regel som gäller under räkenskapsåret.

6.   Antalet anställda ska vara antalet anställda på heltidsbasis för alla koncernenheter belägna i den relevanta jurisdiktionen, inbegripet oberoende uppdragstagare, under förutsättning att de deltar i koncernenhetens ordinarie verksamhet.

De materiella anläggningstillgångarna ska omfatta de materiella anläggningstillgångarna för alla koncernenheter som är belägna i den relevanta jurisdiktionen, men inte likvida medel eller motsvarande, immateriella eller finansiella tillgångar.

7.   De anställda vars lönekostnader ingår i ett fast driftsställes separata räkenskaper enligt artikel 18.1 och som justeras i enlighet med artikel 18.2 ska fördelas till den jurisdiktion där det fasta driftsstället är beläget.

Materiella anläggningstillgångar som ingår i ett fast driftsställes separata räkenskaper enligt artikel 18.1 och som justeras i enlighet med artikel 18.2 ska fördelas till den jurisdiktion där de materiella anläggningstillgångarna är belägna.

Antal anställda och materiella anläggningstillgångar som fördelas till ett fast driftsställes jurisdiktion ska inte tas i beaktande för antalet anställda och de materiella anläggningstillgångarna i huvudenhetens jurisdiktion.

Antalet anställda och det bokförda nettovärdet av materiella anläggningstillgångar som innehas av en investeringsenhet ska undantas från formelns delar som anges i punkt 5.

Antalet anställda och det bokförda nettovärdet av materiella anläggningstillgångar i en genomflödesenhet ska undantas från formelns delar som anges i punkt 5, såvida de inte hänförs till ett fast driftsställe eller, i avsaknad av ett fast driftsställe, till de koncernenheter som är belägna i den jurisdiktion där genomflödesenheten etablerades.

8.   Genom undantag från punkt 5 ska en jurisdiktions UTPR-procentsats för en multinationell koncern anses vara noll under ett räkenskapsår så länge det tilläggsskattebelopp enligt UTPR-regeln som fördelats till den jurisdiktionen under ett tidigare räkenskapsår inte har medfört att de koncernenheter i denna multinationella koncern som är belägna i den jurisdiktionen har en ytterligare skattekostnad som totalt motsvarar det tilläggsskattebelopp enligt UTPR-regeln för det föregående räkenskapsåret som fördelats till den jurisdiktionen.

Antalet anställda och det bokförda nettovärdet av materiella anläggningstillgångar i de koncernenheterna i en multinationell koncern som är belägen i en jurisdiktion med en procentsats på noll under ett räkenskapsår enligt UTPR-regeln ska undantas från delar av formeln för fördelning av den totala tilläggsskatten enligt UTPR-regeln för den multinationella koncernen under det räkenskapsåret.

9.   Punkt 8 ska inte vara tillämplig för ett räkenskapsår om alla jurisdiktioner med en kvalificerad UTPR-regel som gäller för det räkenskapsåret har en UTPR-procentsats på noll för den multinationella koncernen det räkenskapsåret.

KAPITEL III

BERÄKNING AV DEN JUSTERADE VINSTEN ELLER FÖRLUSTEN

Artikel 15

Fastställande av justerad vinst eller förlust

1.   En koncernenhets justerade vinst eller förlust ska beräknas genom att göra de justeringar som anges i artiklarna 16–19 för koncernenhetens redovisade nettoresultat under räkenskapsåret före eventuella konsolideringsjusteringar för att undanröja koncerninterna transaktioner, enligt den redovisningsstandard som användes vid upprättandet av den konsoliderade årsredovisningen för den yttersta moderenheten.

2.   Om det inte är praktiskt möjligt att fastställa en koncernenhets redovisade nettoresultat på grundval av den allmänt erkända redovisningsstandard eller godkända redovisningsstandard som användes vid upprättandet av den konsoliderade årsredovisningen för den yttersta moderenheten får koncernenhetens redovisade nettointäkt eller nettoförlust under räkenskapsåret fastställas med hjälp av en annan allmänt erkänd redovisningsstandard eller en godkänd redovisningsstandard, under förutsättning att

a)

koncernenhetens räkenskaper redovisas på grundval av den redovisningsstandarden,

b)

uppgifterna i räkenskaperna är tillförlitliga, och

c)

fasta skillnader över 1 000 000 EUR som uppstår till följd av tillämpningen av en viss princip eller standard på intäkts- eller kostnadsposter eller transaktioner, när den principen eller standarden skiljer sig från den redovisningsstandard som används vid upprättandet av den konsoliderade årsredovisningen för den yttersta moderenheten, justeras för att överensstämma med den behandling som krävs för den posten enligt den redovisningsstandard som användes vid upprättandet av den konsoliderade årsredovisningen.

3.   Om en yttersta moderenhet inte har upprättat sin konsoliderade årsredovisning i enlighet med en allmänt erkänd redovisningsstandard som avses i artikel 3.6 c ska den konsoliderade årsredovisningen för den yttersta moderenheten justeras för att förhindra eventuell betydande snedvridning av konkurrensen.

4.   Om en yttersta moderenhet inte upprättar en koncernredovisning enligt artikel 3.6 a, b och c ska den konsoliderade årsredovisningen för den yttersta moderenheten enligt artikel 3.6 d vara den redovisning som skulle ha upprättats om den yttersta moderenheten vore skyldig att upprätta sådan koncernredovisning i enlighet med

a)

en allmänt erkänd redovisningsstandard, eller

b)

en godkänd redovisningsstandard, under förutsättning att de konsoliderade årsredovisningarna har justerats för att förhindra eventuell betydande snedvridning av konkurrensen.

5.   Om en kvalificerad nationell tilläggsskatt tillämpas av en medlemsstat eller en tredjelandsjurisdiktion, får den redovisade nettovinsten eller nettoförlusten för de koncernenheter som är belägna i den medlemsstaten eller den jurisdiktionen i ett tredjeland fastställas i enlighet med en allmänt erkänd redovisningsstandard eller en godkänd finansiell redovisningsstandard som skiljer sig från den redovisningsstandard som används vid upprättandet av den konsoliderade årsredovisningen för den yttersta moderenheten, förutsatt att sådana redovisad nettovinst eller nettoförlust har justerats för att förhindra eventuell betydande snedvridning av konkurrensen.

6.   Om tillämpningen av en särskild princip eller ett särskilt förfarande enligt en uppsättning allmänt godtagbara redovisningsprinciper leder till en betydande snedvridning av konkurrensen, ska redovisningen av varje post eller transaktion som omfattas av denna princip eller detta förfarande justeras för att överensstämma med den behandling som krävs för posten eller transaktionen enligt internationella redovisningsstandarder (IFRS eller IFRS som antagits av unionen i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002).

Artikel 16

Justeringar för att fastställa den justerade vinsten eller förlusten

1.   I denna artikel gäller följande definitioner:

a)

nettoskattekostnad: nettobeloppet av följande poster:

i)

medräknade skatter som upplupen kostnad och alla befintliga och uppskjutna medräknade skatter som ingår i inkomstskattekostnaden, inbegripet medräknade inkomstskatter som är undantagna från beräkningen av justerade vinster eller förluster.

ii)

uppskjutna skattefordringar hänförliga till en förlust under räkenskapsåret,

iii)

kvalificerade nationella tilläggsskatter som upplupen kostnad,

iv)

skatter som uppkommer i enlighet med reglerna i detta direktiv eller, när det gäller tredjelandsjurisdiktioner, OECD:s modellregler, som upplupen kostnad, och

v)

icke kvalificerat imputationsbelopp som upplupen kostnad.

b)

undantagen utdelning: en utdelning eller annan distribution som erhållits eller förvärvats med avseende på ägarintressen, med undantag av en utdelning eller annan distribution som erhållits eller förvärvats med avseende på

i)

ett ägarintresse

som koncernen har i en enhet som har rätt till mindre än 10 % av vinsten, kapitalet, reserverna eller rösträtterna i den enheten vid tidpunkten för utdelning eller avyttring (portföljinnehav), och

som koncernenhet som erhåller eller uppbär utdelningen eller den andra distributionen ägt ekonomiskt i mindre än ett år vid tidpunkten för distributionen,

ii)

ett ägarintresse i en investeringsenhet som omfattas av ett val av alternativ i enlighet med artikel 43.

c)

undantagen vinst eller förlust i eget kapital: en vinst eller förlust, som ingår i det ingående företagets redovisade nettointäkt eller nettoförlust, till följd av

i)

vinster och förluster som följer av förändringar i det verkliga värdet på ett ägarintresse, med undantag för ett portföljinnehav,

ii)

vinster eller förluster avseende ett ägarintresse som ingår i kapitalandelsmetoden vid redovisning, och

iii)

vinster och förluster från avyttring av ett ägarintresse, med undantag för avyttring av ett portföljinnehav.

d)

inkluderad omvärderingsmetod för vinst eller förlust: en nettovinst eller nettoförlust som ökas eller minskas genom eventuella tillhörande medräknade skatter under räkenskapsåret, till följd av tillämpning av en redovisningsmetod eller redovisningspraxis som med avseende på alla mark, byggnader och inventarier

i)

periodiskt justerar det redovisade värdet av sådan mark, byggnader och inventarier till dess verkliga värde,

ii)

registrerar förändringar i värde i övrigt totalresultat, och

iii)

inte senare redovisar den upplupna vinsten eller förlusten i övrigt totalresultat via resultaträkningen.

e)

asymmetrisk vinst eller förlust i utländsk valuta: vinst eller förlust i utländsk valuta för en enhet vars redovisade funktionella valuta och funktionella skattevaluta skiljer sig åt och som

i)

ingår i beräkningen av en koncernenhets beskattningsbara vinst eller förlust och som är hänförlig till fluktuationer i valutakursen mellan den redovisade funktionella valutan och koncernenhetens funktionella skattevaluta,

ii)

ingår i beräkningen av en koncernenhets redovisade nettovinst eller nettoförlust och som är hänförlig till fluktuationer i valutakursen mellan den redovisade funktionella valutan och koncernenhetens funktionella skattevaluta,

iii)

ingår i beräkningen av en koncernenhets redovisade nettovinst eller nettoförlust och som är hänförlig till fluktuationer i valutakursen mellan koncernenhetens tredje utländska valuta och redovisade funktionella valuta, och

iv)

som kan hänföras till fluktuationer i valutakursen mellan en tredje utländsk valuta och koncernenhetens funktionella skattevaluta, oavsett om sådan vinst eller förlust i en tredje utländsk valuta ingår i den beskattningsbara inkomsten eller inte.

Den funktionella skattevalutan är den funktionella valuta som används för att fastställa koncernenhetens beskattningsbara vinst eller förlust för en medräknad skatt i den jurisdiktion där den är belägen. Den redovisade funktionella valutan är den funktionella valuta som används för att fastställa koncernenhetens redovisade nettovinst eller nettoförlust. En tredje utländsk valuta är en valuta som inte är koncernenhetens funktionella skattevaluta eller redovisade funktionella valuta.

f)

kostnader som enligt policy är otillåtna:

i)

koncernenhetens upplupna kostnader för olagliga betalningar, inklusive mutor och olagliga provisioner, och

ii)

koncernenhetens upplupna kostnad för böter och sanktioner som uppgår till eller överstiger 50 000 EUR eller motsvarande belopp i den funktionella valuta i vilken koncernenhetens redovisade nettovinst eller nettoförlust beräknas.

g)

fel under tidigare perioder och ändringar av redovisningsprinciper: en förändring i en koncernenhets ingående egna kapital i början av ett räkenskapsår som kan hänföras till

i)

en korrigering av ett fel vid fastställandet av redovisningens nettovinst eller nettoförlust under ett föregående räkenskapsår som påverkade de intäkter eller kostnader som kan ingå i beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten under det föregående räkenskapsåret, utom i den mån en sådan korrigering av ett fel resulterade i en väsentlig minskning av en skuld för medräknade skatter som omfattas av artikel 25, och

ii)

ett byte av redovisningsprinciper eller policy som påverkade de intäkter eller kostnader som ingår i beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten.

h)

upplupen pensionskostnad: skillnaden mellan den pensionsskuldskostnad som ingår i redovisningen av nettovinsten eller nettoförlusten och det belopp som tillförts en pensionsfond under räkenskapsåret.

2.   En koncernenhets redovisade nettovinst eller nettoförlust ska justeras med beloppet för följande poster för att fastställa dess justerade vinst eller förlust:

a)

Skattekostnader netto.

b)

Undantagna utdelningar.

c)

Undantagna vinster eller förluster på eget kapital.

d)

Inkluderad omvärderingsmetod för vinst eller förlust.

e)

Vinster eller förluster från avyttring av tillgångar och skulder som undantagits i enlighet med artikel 35.

f)

Asymmetrisk vinst eller förlust i utländsk valuta.

g)

Kostnader som enligt policy är otillåtna.

h)

Fel under tidigare perioder och ändringar av redovisningsprinciper.

i)

Upplupna pensionskostnader.

3.   Vid valet av den koncernenhet som lämnar deklarationen får en koncernenhet ersätta det belopp som har tillåtits som ett skatteavdrag vid beräkningen av dess beskattningsbara inkomster där den är belägen till det belopp som redovisats för en sådan koncernenhets kostnader eller utgifter vilka betalats med aktiebaserad ersättningskostnad.

Om möjligheten att använda aktieoptionerna inte har utnyttjats ska beloppet för den aktiebaserade ersättningskostnad eller ersättningsutgift som har dragits av från koncernenhetens redovisade nettovinst eller nettoförlust för beräkning av dess justerade vinst eller förlust under alla föregående räkenskapsår ingå i det räkenskapsår under vilket möjligheten att välja alternativ löpte ut.

Om en del av beloppet för den aktiebaserade ersättningskostnaden eller ersättningsutgiften har registrerats i koncernenhetens redovisning under räkenskapsår före det räkenskapsår då valet görs ska ett belopp som motsvarar skillnaden mellan det totala beloppet av den aktiebaserade ersättningskostnad eller ersättningsutgift som har dragits av för beräkningen av dess justerade vinst eller förlust under dessa föregående räkenskapsår och det totala beloppet av aktiebaserade ersättningskostnader eller ersättningsutgifter som skulle ha dragits av för beräkningen av dess justerade vinst eller förlust under de föregående räkenskapsåren, om valet hade gjorts under dessa räkenskapsår, ingå i beräkningen av koncernenhetens justerade vinst eller förlust under det räkenskapsåret.

Valet ska göras i enlighet med artikel 45.1 och ska tillämpas konsekvent på alla ingående enheter belägna i samma jurisdiktion under det år då valet görs och för alla efterföljande räkenskapsår.

Under det räkenskapsår då valet återkallas ska beloppet för obetalda aktiebaserade ersättningskostnader eller ersättningsutgifter med avdrag i enlighet med valet som överstiger upplupna kostnader i redovisningen ingå i beräkningen av koncernenhetens justerade vinst eller förlust.

4.   Alla transaktioner mellan ingående enheter belägna i olika jurisdiktioner som inte redovisas till samma belopp i de båda koncernenheternas räkenskaper eller som inte är förenliga med armlängdsprincipen ska justeras så att de uppgår till samma belopp och är förenliga med armlängdsprincipen.

En förlust från en försäljning eller annan överföring av en tillgång mellan två ingående enheter belägna inom samma jurisdiktion som inte redovisats i enlighet med armlängdsprincipen ska justeras på grundval av armlängdsprincipen om förlusten ingår i beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten.

I denna punkt avses med armlängdsprincipen den princip enligt vilken transaktioner mellan ingående enheter ska redovisas med hänvisning till de villkor som skulle ha erhållits mellan oberoende företag vid jämförbara transaktioner och under jämförbara omständigheter.

5.   Kvalificerade skattetillgodohavanden i enlighet med artikel 3.38 ska behandlas som intäkt vid beräkningen av en ingående enhets justerade vinst eller förlust. Icke-kvalificerade skattetillgodohavanden ska inte behandlas som intäkt vid beräkningen av en ingående enhets justerade vinst eller förlust.

6.   Vid valet av koncernenhet som lämnar deklarationen får vinster och förluster avseende tillgångar och skulder som omfattas av redovisning till verkligt värde eller redovisning av nedskrivningar i den konsoliderade årsredovisningen under ett räkenskapsår fastställas på grundval av realiseringsprincipen för beräkning av den justerade vinsten eller förlusten.

Vinster eller förluster som härrör från tillämpning av redovisning till verkligt värde eller redovisning av nedskrivningar av en tillgång eller skuld ska undantas från beräkningen av ett ingående företags justerade vinst eller förlust enligt första stycket.

Det redovisade värdet för en tillgång eller en skuld för att fastställa en vinst eller förlust enligt första stycket ska vara det redovisade värdet vid tidpunkten för förvärvet av tillgången eller när skulden uppkom, eller den första dagen under räkenskapsåret då valet görs, om den dagen infaller senare.

Valet ska göras i enlighet med artikel 45.1 och ska tillämpas på alla ingående enheter belägna i den jurisdiktion till vilken valet görs, såvida inte den ingående enhet som lämnar deklarationen väljer att begränsa valet till koncernenheternas materiella anläggningstillgångar eller till investeringsenheterna.

Under det räkenskapsår då valet av alternativ återkallas ska ett belopp som motsvarar skillnaden mellan tillgångens eller skuldens verkliga värde och tillgångens eller skuldens redovisade värde den första dagen under det räkenskapsår då valet återkallas, fastställt i enlighet med valet, ska inkluderas, om det verkliga värdet överstiger det redovisade värdet, eller dras av om det redovisade värdet överstiger det verkliga värdet vid beräkningen av koncernenheternas justerade vinst eller förlust.

7.   Vid valet av den ingående enhet som lämnar deklarationen får den justerade vinsten eller förlusten för en ingående enhet belägen i en jurisdiktion som härrör från avyttring av lokala anläggningstillgångar belägna i den jurisdiktionen av en sådan ingående enhet till tredje parter, andra än koncernens medlemmar under ett räkenskapsår justeras som anges i denna punkt. I denna punkt avses med lokala materiella anläggningstillgångar fast egendom som är belägen i samma jurisdiktion som koncernenheten.

Nettovinsten från den avyttring av lokala materiella anläggningstillgångar som avses i första stycket under det räkenskapsår då valet görs ska avräknas mot eventuella nettoförluster för en ingående enhet belägen i den jurisdiktionen till följd av avyttringen av lokala materiella anläggningstillgångar som avses i första stycket under det räkenskapsår då valet görs och under de fyra räkenskapsår som föregår det räkenskapsåret (femårsperioden). Nettovinsten ska först avräknas mot den eventuella nettoförlust som har uppstått under femårsperiodens första räkenskapsår. Eventuella restbelopp av nettovinsten ska överföras och avräknas mot eventuella nettoförluster som har uppstått under femårsperiodens efterföljande räkenskapsår.

Eventuella restbelopp av nettovinst som återstår efter tillämpning av andra stycket ska fördelas jämnt över femårsperioden för beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten för varje ingående enhet belägen i den jurisdiktionen som har gjort en nettovinst från avyttring av materiella anläggningstillgångar enligt första stycket under det räkenskapsår då valet görs. Restbeloppet av nettovinst som fördelas på en ingående enhet ska vara ett belopp som är proportionerligt till nettovinsten för koncernenheten dividerat med nettovinsten för alla ingående enheter.

Om ingen ingående enhet i en jurisdiktion har gjort en nettovinst från avyttring av lokala materiella anläggningstillgångar enligt första stycket under det räkenskapsår då valet görs, ska restbeloppet av nettovinsten enligt tredje stycket fördelas lika mellan varje ingående enhet i den jurisdiktionen och fördelas jämnt över femårsperioden för beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten för var och en av dessa ingående enheter.

Eventuella justeringar enligt denna punkt för de räkenskapsår som föregår det räkenskapsår då valet görs ska justeras i enlighet med artikel 29.1. Valet ska göras årligen i enlighet med artikel 45.2.

8.   Alla kostnader som är hänförliga till en finansieringskonstruktion genom vilket en eller flera ingående enheter ger tillgodohavanden till eller på annat sätt gör en investering i en eller flera andra ingående enheter i samma koncern (koncernintern finansieringskonstruktion) ska inte beaktas vid beräkningen av en ingående enhets justerade vinst eller förlust om följande förhållanden uppfylls:

a)

Koncernenheten är belägen i en lågskattejurisdiktion eller i en jurisdiktion som skulle ha beskattats med låg skatt om kostnaden inte hade tillfallit koncernenheten.

b)

Det kan rimligen förutses att den koncerninterna finansieringskonstruktionen kommer att öka de kostnadsbelopp som beaktas vid beräkningen av koncernenhetens justerade vinst eller förlust under den koncerninterna finansieringskonstruktionens förväntade varaktighet, utan att detta leder till en motsvarande ökning av den beskattningsbara inkomsten för den ingående enhet som tillhandahåller krediten (motparten).

c)

Motparten är belägen i en jurisdiktion som inte är en lågskattejurisdiktion eller i en jurisdiktion som inte skulle ha beskattats med låg skatt om de intäkter som är förbundna med kostnaden inte hade tillfallit motparten.

9.   En yttersta moderenhet kan välja att tillämpa sin konsoliderade redovisningsbehandling för att undanröja intäkt, kostnad, vinst och förlust från transaktioner mellan ingående enheter som är belägna i samma jurisdiktion och ingår i en skattekonsolideringsgrupp för beräkning av dessa ingående enheters justerade nettovinst eller nettoförlust.

Valet ska göras i enlighet med artikel 45.1.

Under det räkenskapsår då valet görs eller återkallas ska lämpliga justeringar göras så att poster med justerad vinst eller förlust inte beaktas mer än en gång eller utelämnas till följd av ett sådant val eller återkallande.

10.   Ett försäkringsbolag ska från beräkningen av sin justerade vinst eller förlust undanta alla belopp som åläggs försäkringstagarna för skatter som försäkringsbolaget betalar för avkastning till försäkringstagarna. Ett försäkringsbolag ska vid beräkningen av sin justerade vinst eller förlust inkludera eventuell avkastning till försäkringstagarna som inte återspeglas i dess redovisning av nettovinst eller nettoförlust i den mån motsvarande ökning eller minskning av skulden till försäkringstagarna återspeglas i dess redovisning av nettovinst eller nettoförlust.

11.   Alla belopp som redovisas som en minskning av en ingående enhets egna kapital och är resultatet av fördelningar som gjorts eller ska göras med avseende på ett instrument som emitterats av koncernenheten i enlighet med tillsyns- och regleringskrav (övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål) ska behandlas som en kostnad vid beräkningen av dess justerade vinst eller förlust.

Alla belopp som redovisas som en ökning av det egna kapitalet i en ingående enhet och som är resultatet av utdelningar som erhållits eller kommer att erhållas med avseende på övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål som innehas av koncernenheten ska ingå i beräkningen av dess justerade vinst eller förlust.

Artikel 17

Intäktsundantag inom internationell sjöfart

1.   I denna artikel gäller följande definitioner:

a)

intäkt från internationell sjöfart: nettointäkt som en ingående enhet erhåller från följande verksamheter, under förutsättning att transporten inte sker via inre vattenvägar inom samma jurisdiktion:

i)

transport av passagerare eller gods med fartyg i internationell trafik, oavsett om fartyget ägs, leasas eller på annat sätt står till koncernenhetens förfogande,

ii)

transport av passagerare eller gods med fartyg i internationell trafik inom ramen för arrangemang för charter med ankomst- och avgångstider,

iii)

leasing av ett fartyg som ska användas för transport av passagerare eller gods i internationell trafik med charter, fullt utrustat, bemannat och försett med förnödenheter,

iv)

leasing av ett fartyg som används för transport av passagerare eller gods i internationell trafik med charter av ett fartyg utan besättning eller kapten, till en annan ingående enhet,

v)

deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell operativ byrå för transport av passagerare eller gods med fartyg i internationell trafik, och

vi)

försäljning av ett fartyg som används för transport av passagerare eller gods i internationell trafik, under förutsättning att fartyget har hållits för användning av koncernenheten i minst ett år.

b)

intäkter från kvalificerad kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart: nettointäkt som en ingående enhet erhåller från följande verksamheter, under förutsättning att sådan verksamhet primärt bedrivs i samband med transport av passagerare eller gods med fartyg i internationell trafik:

i)

leasing av ett fartyg, i form av charter av ett fartyg utan besättning eller kapten, till ett annat rederi som inte är en ingående enhet, under förutsättning att charterns varaktighet inte överstiger tre år,

ii)

försäljning av biljetter som utfärdats av andra rederier för den inrikes delen av en internationell resa,

iii)

leasing och korttidslagring av containrar eller demurrage för sen återlämning av containrar,

iv)

tillhandahållande av tjänster till andra rederier av ingenjörer, underhållspersonal, lasthanterare, cateringpersonal och kundservicepersonal, och

v)

kapitalavkastning, om den investering som genererar intäkten görs som en integrerad del av driften av fartyg i internationell trafik.

2.   En ingående enhets intäkter från internationell sjöfart och intäkter från kvalificerad kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart ska undantas från beräkningen av dess justerade vinst eller förlust, under förutsättning att koncernenheten visar att den strategiska eller kommersiella förvaltningen av alla berörda fartyg faktiskt bedrivs inom den jurisdiktion där koncernenheten är belägen.

3.   Om beräkningen av en ingående enhets intäkter från internationell sjöfart och intäkter från kvalificerad kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart leder till en förlust, ska denna förlust undantas från beräkningen av koncernenhetens justerade vinst eller förlust.

4.   De samlade intäkterna från kvalificerad kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart för samtliga ingående enheter som är belägna i en jurisdiktion ska inte överstiga 50 % av dessa ingående enheters intäkter från internationell sjöfart.

5.   De kostnader som en ingående enhet ådrar sig och som direkt kan hänföras till dess internationella sjöfartsverksamhet som avses i punkt 1.a och intäkter från kvalificerad kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart som avses i punkt 1.b ska hänföras till sådan verksamhet för att beräkna nettointäkten från internationell sjöfart och koncernenhetens intäkter från kvalificerad kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart.

De kostnader som en ingående enhet ådrar sig och som indirekt uppstår till följd av dess internationella sjöfartsverksamhet och intäkter från kvalificerad kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart ska dras av från koncernenhetens intäkter från sådan verksamhet för beräkning av intäkter från internationell sjöfart och koncernenhetens intäkter från kvalificerad kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart på grundval av dess intäkter från sådan verksamhet i proportion till dess totala intäkter.

6.   Alla direkta och indirekta kostnader som hänförs till en ingående enhets intäkter från internationell sjöfart och intäkter från kvalificerad kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart i enlighet med punkt 5 ska undantas från beräkningen av dess justerade vinst eller förlust.

Artikel 18

Fördelning av justerad vinst eller förlust mellan en huvudenhet och ett fast driftsställe

1.   Om en enhet är ett fast driftsställe enligt definitionen i artikel 3.13 a, b eller c ska dess redovisade nettointäkt eller nettoförlust vara den nettointäkt eller nettoförlust som avspeglas i det fasta driftsställets separata räkenskaper.

Om ett fast driftsställe inte har separata räkenskaper ska dess redovisade nettointäkt eller nettoförlust vara det belopp som skulle ha återspeglats i dess separata räkenskaper om de hade upprättats fristående och i enlighet med den redovisningsstandard som användes vid upprättandet av den yttersta moderenhetens konsoliderade årsredovisning.

2.   Om en ingående enhet uppfyller definitionen på ett fast driftsställe i artikel 3.13 a eller 3.13 b ska dess redovisade nettovinst eller nettoförlust justeras så att de endast återspeglar de belopp och poster avseende intäkter och kostnader som är hänförliga till den i enlighet med tillämpligt skatteavtal eller nationell lagstiftning i den jurisdiktion där den är belägen, oavsett storleken på den intäkt som är beskattningsbar och beloppet för avdragsgilla kostnader i den jurisdiktionen.

Om en ingående enhet uppfyller definitionen på ett fast driftsställe i artikel 3.13 c ska dess redovisade nettovinst eller nettoförlust justeras så att de endast återspeglar de belopp- och poster avseende intäkter och kostnader som skulle ha kunnat hänföras till den i enlighet med artikel 7 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet, i dess ändrade lydelse.

3.   om en ingående enhet uppfyller definitionen på ett fast driftsställe i artikel 3.13 d ska dess redovisade nettovinst eller nettoförlust beräknas på grundval av de intäktsbelopp och intäktsposter som är undantagna i den jurisdiktion där huvudenheten är belägen och som kan hänföras till verksamhet utanför den jurisdiktionen och de kostnadsbelopp och kostnadsposter som inte dras av för skatteändamål i den jurisdiktion där huvudenheten är belägen och som kan hänföras till sådan verksamhet.

4.   Ett fast driftsställes redovisade nettovinst eller nettoförlust ska inte beaktas vid fastställandet av huvudenhetens justerade vinst eller förlust, med undantag för vad som föreskrivs i punkt 5.

5.   En justerad förlust för ett fast driftsställe ska behandlas som en kostnad för huvudenheten vid beräkningen av dess justerade vinst eller förlust i den mån det fasta driftsställets förlust behandlas som en kostnad vid beräkningen av en sådan huvudenhets nationella beskattningsbara inkomst och inte kvittas mot någon nationellt beskattningsbar inkomstpost som beskattas såväl enligt lagstiftningen i huvudenhetens jurisdiktion som enligt lagstiftningen i det fasta driftsställets jurisdiktion.

Justerad vinst som senare intjänas av det fasta driftsstället ska behandlas som en justerad vinst för huvudenheten upp till beloppet för den justerade förlust som tidigare behandlades som en kostnad för huvudenheten enligt första stycket.

Artikel 19

Tilldelning av ett genomflödesföretags justerade vinst eller förlust

1.   Redovisningen av nettovinst eller nettoförlust för en ingående enhet som är en genomflödesenhet ska minskas med det belopp som kan fördelas till dess ägare som inte är koncernenheter och som innehar ett direkt ägarintresse i en sådan genomflödesenhet eller via en kedja av skattetransparenta enheter, såvida inte

a)

genomflödesenheten är en yttersta moderenhet eller

b)

genomflödesenheten innehas, direkt eller genom en kedja av skattetransparenta enheter, av en yttersta moderenhet som avses i led a.

2.   Den redovisade nettovinsten eller nettoförlusten för en ingående enhet som är en genomflödesenhet ska minskas med den redovisade nettovinst eller nettoförlust som fördelas på en annan ingående enhet.

3.   Om en genomflödesenhet helt eller delvis bedriver verksamhet genom ett fast driftsställe ska dess redovisade nettovinst eller nettoförlust som kvarstår efter tillämpning av punkt 1 i denna artikel, fördelas på det fasta driftsstället i enlighet med artikel 18.

4.   Om en skattetransparent enhet inte är den yttersta moderenheten ska genomflödesenhetens redovisade nettovinst eller nettoförlust som kvarstår efter tillämpning av punkterna 1 och 3 fördelas på dess ingående ägarenheter i enlighet med deras ägarintressen i genomflödesenheten.

5.   Om en genomflödesenhet är en skattetransparent enhet som är den yttersta moderenheten eller en omvänd hybridenhet ska den redovisade nettovinsten eller nettoförlusten för den genomflödesenhet som finns kvar efter tillämpning av punkterna 1 och 3 fördelas på den yttersta moderenheten eller den omvända hybridenheten.

6.   Punkterna 3, 4 och 5 ska tillämpas separat med avseende på varje ägarintresse i genomflödesenheten.

KAPITEL IV

BERÄKNING AV MEDRÄKNADE OCH JUSTERADE SKATTER

Artikel 20

Medräknade skatter

1.   De medräknade skatterna för en ingående enhet ska omfatta följande:

a)

Skatter som redovisas i en ingående enhets räkenskaper med avseende på dess intäkter eller vinster, eller dess andel av intäkter eller vinster i en ingående enhet i vilken den har ett ägarintresse.

b)

Skatter på utdelad vinst, skönsmässigt bedömd vinstutdelning och andra kostnader än rörelsekostnader som åläggs enligt ett utdelningsskattesystem.

c)

Skatter som åläggs i stället för en allmänt tillämplig bolagsskatt.

d)

Skatter som tas ut med hänvisning till utdelad vinst och eget kapital, inbegripet skatter på flertalet komponenter baserade på intäkt och eget kapital.

2.   De medräknade skatterna för en ingående enhet ska inte omfatta följande:

a)

Den tilläggsskatt som tillfaller en moderenhet enligt en kvalificerad IIR-regel.

b)

Den tilläggsskatt som tillfaller en ingående enhet enligt en kvalificerad nationell tilläggsskatt.

c)

Skatter hänförliga till en justering som gjorts av en ingående enhet till följd av tillämpningen av en kvalificerad UTPR-regel.

d)

Icke kvalificerat imputationsbelopp.

e)

Skatter som betalas av ett försäkringsbolag i samband med avkastning till försäkringstagare.

3.   Medräknade skatter på all nettovinst eller nettoförlust till följd av avyttring av materiella anläggningstillgångar enligt artikel 16.7 första stycket under det räkenskapsår då det val som avses i det stycket görs ska undantas från beräkningen av de medräknade skatterna.

Artikel 21

Medräknade och justerade skatter

1.   De medräknade och justerade skatterna för en ingående enhet under ett räkenskapsår ska fastställas genom justering av summan av den aktuella skattekostnad som lagts till i dess redovisning av nettovinst eller nettoförlust med avseende på medräknade skatter under räkenskapsåret genom

a)

nettobeloppet för dess tillägg till och minskningar av medräknade skatter under räkenskapsåret i enlighet med punkterna 2 och 3,

b)

det totala uppskjutna skattejusteringsbeloppet enligt artikel 22, och

c)

varje ökning eller minskning av medräknade skatter som redovisas i eget kapital eller övrigt totalresultat avseende belopp som ingår i beräkningen av justerad vinst eller förlust som kommer att beskattas enligt lokala skatteregler.

2.   Tilläggen till de medräknade skatterna för en ingående enhet under räkenskapsåret ska omfatta följande:

a)

Alla belopp av medräknade skatter som upplupen kostnad i vinsten före skatt i räkenskaperna.

b)

Alla belopp av uppskjutna skattefordringar för justerad förlust som har använts i enlighet med artikel 23.3.

c)

Alla belopp av medräknade skatter som hänför sig till en osäker skattesituation som tidigare undantagits enligt punkt 3 d och som betalas under räkenskapsåret.

d)

Alla tillgodohavande- eller återbetalningsbelopp för ett kvalificerat skattetillgodohavande som lagts till för en minskning av den aktuella skattekostnaden.

3.   Minskningarna av de medräknade skatterna för en ingående enhet under räkenskapsåret ska omfatta följande:

a)

Beloppet för aktuell skattekostnad med avseende på intäkter som undantagits från beräkningen av justerad vinst eller förlust enligt kapitel III.

b)

Alla tillgodohavande- eller återbetalningsbelopp för ett icke-kvalificerat skattetillgodohavande som inte har redovisats som en minskning av den aktuella skattekostnaden.

c)

Alla belopp av medräknade skatter som återbetalats eller tillgodoräknats en ingående enhet som tillgodohavande som inte behandlades som en justering av den aktuella skattekostnaden i räkenskaperna, såvida det inte rör sig om ett kvalificerat skattetillgodohavande.

d)

Den aktuella skattekostnadens storlek, som hänför sig till en osäker skattesituation.

e)

Alla aktuella skattekostnader som inte förväntas betalas inom tre år efter räkenskapsårets slut.

4.   Vid beräkning av medräknade och justerade skatter ska dessa, om ett belopp av den medräknade skatten beskrivs i mer än en punkt i punkterna 1, 2 och3, endast beaktas en gång.

5.   Om det för ett räkenskapsår inte finns någon justerad nettovinst i en jurisdiktion och beloppet för de medräknade och justerade skatterna i den jurisdiktionen är negativt och mindre än ett belopp som motsvarar den justerade nettoförlusten multiplicerat med minimiskattesatsen (förväntade medräknade och justerade skatter), ska det belopp som motsvarar skillnaden mellan beloppet för de medräknade och justerade skatterna och beloppet för förväntade medräknade och justerade skatter behandlas som en ytterligare tilläggsskatt för det räkenskapsåret. Beloppet för ytterligare tilläggsskatt ska fördelas på varje ingående enhet i jurisdiktionen i enlighet med artikel 29.3.

Artikel 22

Totalt uppskjutet skattejusteringsbelopp

1.   I denna artikel gäller följande definitioner:

a)

ej tillåten upplupen kostnad:

i)

all förändring i uppskjuten skattekostnad som lagts till i en ingående enhets räkenskaper och som är hänförlig till en osäker skatteposition, och

ii)

all förändring i uppskjuten skattekostnad som lagts till i en ingående enhets räkenskaper och som är hänförlig till utdelningar från en ingående enhet.

b)

ej begärd upplupen kostnad: all ökning av en uppskjuten skatteskuld som redovisas i en ingående enhets räkenskaper under ett räkenskapsår och som inte förväntas betalas inom den tidsperiod som anges i punkt 7 i denna artikel och vilken den ingående enhet som lämnar deklarationen årligen, i enlighet med artikel 45.2, väljer att inte inkludera i det totala uppskjutna skattejusteringsbeloppet för det räkenskapsåret.

2.   Om den skattesats som tillämpas för beräkningen av den uppskjutna skattekostnaden är lika med eller lägre än minimiskattesatsen ska det totala uppskjutna skattejusteringsbelopp som ska läggas till en ingående enhets medräknade och justerade skatter för ett räkenskapsår i enlighet med artikel 21.1 b vara den uppskjutna skattekostnad som lagts till i dess räkenskaper med avseende på medräknade skatter, med förbehåll för justeringarna i enlighet med punkterna 3–6 i den här artikeln.

Om den skattesats som tillämpas för beräkningen av den uppskjutna skattekostnaden överstiger minimiskattesatsen ska det totala uppskjutna skattejusteringsbelopp som ska läggas till en ingående enhets medräknade och justerade skatter under ett räkenskapsår i enlighet med artikel 21.1 b vara den uppskjutna skattekostnad som lagts till i dess räkenskaper med avseende på medräknade skatter beräknade till minimiskattesatsen, med förbehåll för justeringarna i enlighet med punkterna 3–6 i den här artikeln.

3.   Det totala beloppet för uppskjuten skattejustering ska ökas med

a)

alla belopp för ej tillåtna eller ej begärda upplupna kostnader som betalats under räkenskapsåret, och

b)

alla belopp för återbetald uppskjuten skatteskuld som fastställts under ett föregående räkenskapsår och som har betalats under räkenskapsåret i fråga.

4.   Om en förlust i en uppskjuten skattefordran under ett räkenskapsår inte redovisas i räkenskaperna på grund av att kriterierna för redovisning inte är uppfyllda, ska det totala uppskjutna skattejusteringsbeloppet minskas med det belopp som skulle ha minskat det totala uppskjutna skattejusteringsbeloppet om en förlust i en uppskjuten skattefordran under ett räkenskapsår hade uppkommit.

5.   Det totala beloppet för uppskjuten skattejustering ska inte inkludera

a)

beloppet för uppskjuten skattekostnad med avseende på poster som undantagits från beräkningen av justerad vinst eller förlust enligt kapitel III,

b)

beloppet för uppskjuten skattekostnad med avseende på otillåtna och ej begärda upplupna kostnader,

c)

effekten av en värdejustering eller justering av redovisning med avseende på en uppskjuten skattefordran,

d)

beloppet för uppskjuten skattekostnad till följd av en omvärdering med avseende på en ändring av den tillämpliga nationella skattesatsen, och

e)

beloppet för uppskjuten skattekostnad med avseende på frambringande och användning av skattetillgodohavanden.

6.   Om en uppskjuten skattefordran som är hänförlig till en ingående enhets justerade förlust har redovisats för ett räkenskapsår till en sats som är lägre än minimiskattesatsen får den beräknas till minimiskattesatsen för samma räkenskapsår, förutsatt att den skattskyldige kan visa att den uppskjutna skattefordran är hänförlig till en justerad förlust.

Om en uppskjuten skattefordran ökas i enlighet med första stycket ska det totala uppskjutna skattejusteringsbeloppet minskas i motsvarande omfattning.

7.   En uppskjuten skatteskuld som inte återförs och som inte betalas under de fem påföljande räkenskapsåren ska återfås i den mån den beaktades i en ingående enhets totala uppskjutna skattejusteringsbelopp.

Beloppet för den återvunna uppskjutna skatteskuld som fastställts för det aktuella räkenskapsåret ska behandlas som en minskning av den medräknade skatten under det femte räkenskapsår som föregår det aktuella räkenskapsåret och den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten för det räkenskapsåret ska omberäknas i enlighet med artikel 29.1. Den återvunna uppskjutna skatteskulden för det aktuella räkenskapsåret ska vara det belopp för ökningen i kategorin uppskjuten skatteskuld som inkluderades i det totala uppskjutna skattejusteringsbeloppet under det femte räkenskapsår som föregår det aktuella räkenskapsåret, som inte har återförts vid utgången av den sista dagen i det aktuella räkenskapsåret.

8.   Genom undantag från punkt 7 gäller att om en uppskjuten skatteskuld är ett undantag från periodiseringsprincipen, kan den inte återfås även om den inte återförs eller betalas inom de fem efterföljande åren Ett undantag från periodiseringsprincipen ska vara beloppet upplupna skattekostnader som kan hänföras till ändringar i tillhörande uppskjutna skatteskulder, med avseende på följande poster:

a)

Återvinning av kostnader med avseende på materiella anläggningstillgångar.

b)

Kostnaden för en licens eller liknande arrangemang från en offentlig förvaltning för användning av fast egendom eller utnyttjande av naturresurser som medför betydande investeringar i materiella anläggningstillgångar.

c)

Kostnader för forskning och utveckling.

d)

Kostnader för avveckling och sanering.

e)

Redovisning till verkligt värde av orealiserade nettovinster.

f)

Nettovinster i utländsk valuta.

g)

Försäkringsreserver och förutbetalda anskaffningskostnader för försäkringsavtal.

h)

Vinster från försäljning av materiella anläggningstillgångar belägna i samma jurisdiktion som koncernenheten som återinvesteras i materiella anläggningstillgångar i samma jurisdiktion.

i)

Ytterligare belopp som lagts till som en följd av ändringar i redovisningsprincipen med avseende på de poster som förtecknas i leden a–h.

Artikel 23

Val som gäller justerad förlust

1.   Genom undantag från artikel 22 får en ingående enhet som lämnar deklaration göra ett val som gäller justerad förlust för en jurisdiktion enligt vilken en justerad förlust i uppskjuten skattefordran ska fastställas för varje räkenskapsår under vilket det finns en justerad nettoförlust i den jurisdiktionen. För detta ändamål ska den justerade förlusten i uppskjuten skattefordran motsvara den justerade nettoförlusten för ett räkenskapsår för jurisdiktionen multiplicerad med minimiskattesatsen.

Ett val som gäller justerad förlust ska inte tillämpas för en jurisdiktion med ett berättigat utdelningsskattesystem enligt artikel 40.

2.   Den justerade förlust i uppskjuten skattefordran som fastställs i enlighet med punkt 1 ska användas under varje efterföljande räkenskapsår då det för jurisdiktionen finns en justerad nettovinst för jurisdiktionen motsvarande den justerade nettointäkten multiplicerad med minimiskattesatsen eller, om den är lägre, det tillgängliga beloppet av justerad förlust i uppskjuten skattefordran.

3.   Den justerade förlusten i uppskjuten skattefordran som fastställs i enlighet med punkt 1 ska minskas med det belopp som används för ett räkenskapsår och saldot ska föras över till efterföljande räkenskapsår.

4.   Om ett val som gäller justerad förlust återkallas ska eventuella återstående justerade förluster i uppskjutna skattefordringar som fastställs i enlighet med punkt 1 minskas till noll från och med den första dagen av det första räkenskapsår då valet som gäller justerad förlust inte längre är tillämpligt.

5.   Valet som gäller justerad förlust registreras genom den multinationella koncernens eller den storskaliga nationella koncernens första deklaration av tilläggsskatt som avses i artikel 44 som omfattar den jurisdiktion för vilken valet görs.

6.   Om en genomflödesenhet som är den yttersta moderenheten i en multinationell koncern eller i en storskalig nationell koncern gör ett val som gäller justerad förlust enligt denna artikel, ska den justerade förlusten i uppskjuten skattefordran beräknas med hänvisning till den justerade förlusten för genomflödesenheten efter minskning i enlighet med artikel 38.3.

Artikel 24

Särskild fördelning av medräknade skatter som uppkommit för vissa typer av ingående enheter

1.   Ett fast driftsställe ska tilldelas beloppet för eventuella medräknade skatter som ingår i en ingående enhets räkenskaper och som avser justerad vinst eller förlust i det fasta driftsstället.

2.   En ingående ägarenhet ska tilldelas beloppet för eventuella medräknade skatter som ingår i en ingående enhets räkenskaper och som avser justerad vinst eller förlust som fördelas på den ingående ägarenheten i enlighet med artikel 19.4.

3.   En ingående enhet ska tilldelas beloppet för eventuella medräknade skatter som ingår i räkenskaperna för dess direkta eller indirekta ingående ägarenheter enligt ett CFC-regelverk, för deras andel av det kontrollerade utländska bolagets inkomst.

4.   En ingående enhet som är en hybridenhet ska tilldelas beloppet för eventuella medräknade skatter som ingår i en ingående ägarenhets räkenskaper och som avser justerad vinst i hybridenheten.

En hybridenhet avser en enhet som behandlas som en separat person för inkomstskatteändamål i den jurisdiktion där den är belägen, men som skattetransparent i den jurisdiktion där dess ägare har sin hemvist.

5.   En ingående enhet som gjorde en utdelning under räkenskapsåret ska tilldelas beloppet för eventuella medräknade skatter som lagts till i räkenskaperna i dess direkta ingående ägarenhet för sådana utdelningar.

6.   En ingående enhet som tilldelats medräknade skatter i enlighet med punkterna 3 och 4 avseende passiva intäkter ska inkludera sådana medräknade skatter i dess medräknade och justerade skatter till ett belopp som motsvarar de medräknade skatter som tilldelas för sådana passiva intäkter.

Genom undantag från första stycket ska den koncernenhet som avses i första stycket inkludera i dess medräknade och justerade skatter det belopp som blir resultatet av multiplikationen av procentsatsen för tilläggsskatt för jurisdiktionen med beloppet för koncernenhetens passiva intäkt som ingår i ett CFC-regelverk eller en regel om skattetransparens om resultatet är lägre än det belopp som fastställs enligt första stycket. Vid tillämpningen av detta stycke ska procentsatsen enligt tilläggsskatten för jurisdiktionen fastställas utan hänsyn till medräknade skatter som den ingående ägarenheten ådragit sig med avseende på sådana passiva intäkter.

Eventuella medräknade skatter som den ingående ägarenheten ådrar sig med avseende på sådana passiva intäkter som kvarstår efter tillämpningen av denna punkt ska inte fördelas i enlighet med punkterna 3 och 4.

Vid tillämpningen av denna punkt avses med passiva intäkter följande intäktsposter som inkluderas i den justerade vinsten i den mån den ingående ägarenheten har beskattats enligt ett CFC-regelverk eller till följd av ett ägarintresse i en hybridenhet:

a)

En utdelning eller motsvarande ersättning.

b)

Ränta eller motsvarande ersättning.

c)

Hyra.

d)

Royalty.

e)

Livränta.

f)

Nettovinster från fast egendom av en typ som ger intäkter som beskrivs i leden a–e.

7.   Om ett fast driftsställes justerade vinst behandlas som en justerad vinst för huvudenheten i enlighet med artikel 18.5, ska alla medräknade skatter som uppkommer i den jurisdiktion där det fasta driftsstället är beläget och som har samband med sådana vinster behandlas som medräknade skatter för huvudenheten upp till ett belopp som inte överstiger denna vinst multiplicerad med den högsta skattesatsen för ordinarie vinst i den jurisdiktion där huvudenheten är belägen.

Artikel 25

Justeringar efter avlämning av deklaration och ändringar av skattesatser

1.   Om en koncernenhet redovisar en justering av sina medräknade skatter för ett föregående räkenskapsår i sina räkenskaper ska en sådan justering behandlas som en justering av medräknade skatter under det räkenskapsår under vilket justeringen görs, såvida inte justeringen avser ett räkenskapsår då det förekommer en minskning av medräknade skatter i jurisdiktionen.

Om det sker en minskning av de medräknade skatter som ingick i koncernenhetens medräknade och justerade skatter för ett föregående räkenskapsår, ska den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten för ett sådant räkenskapsår beräknas om i enlighet med artikel 29.1 genom att minska de medräknade och justerade skatterna med beloppet för minskningen av medräknade skatter. Den justerade vinsten under räkenskapsåret och eventuella relevanta föregående räkenskapsår ska justeras i enlighet med detta.

Vid det årliga valet av den enhet som ska lämna deklarationen, som görs i enlighet med artikel 45.2, kan en oväsentlig minskning av medräknade skatter behandlas som medräknade och justerade skatter under det räkenskapsår under vilket justeringen görs. En oväsentlig minskning av medräknade skatter ska vara en sammanlagd minskning på mindre än 1 000 000 EUR av de medräknade och justerade skatter som fastställts för jurisdiktionen under räkenskapsåret.

2.   Om den tillämpliga nationella skattesatsen sänks under minimiskattesatsen och en sådan sänkning leder till en uppskjuten skattekostnad, ska beloppet för den resulterande uppskjutna skattekostnaden behandlas som en justering av koncernenhetens skuld för medräknade skatter som beaktas i enlighet med artikel 21 för ett föregående räkenskapsår.

3.   Om en uppskjuten skattekostnad har beaktats med en skattesats som är lägre än minimiskattesatsen och den tillämpliga skattesatsen höjs senare, ska den uppskjutna skattekostnad som följer av en sådan ökning vid betalning behandlas som en justering av en koncernenhets skuld för medräknade skatter som begärts för ett föregående räkenskapsår i enlighet med artikel 21.

Justeringen enligt första stycket får inte överstiga ett belopp som motsvarar den uppskjutna skattekostnaden beräknad till minimiskattesatsen.

4.   Om mer än 1 000 000 EUR av det belopp som lagts till en koncernenhet som en aktuell skattekostnad och som ingår i de medräknade och justerade skatterna under ett räkenskapsår inte betalas inom tre år efter utgången av det räkenskapsåret, ska den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten för det räkenskapsår då det obetalda beloppet begärdes som medräknad skatt omberäknas i enlighet med artikel 29.1 genom att detta obetalda belopp undantas från de medräknade och justerade skatterna.

KAPITEL V

BERÄKNING AV EFFEKTIV SKATTESATS OCH TILLÄGGSSKATT

Artikel 26

Fastställande av den effektiva skattesatsen

1.   Den effektiva skattesatsen för en multinationell koncern eller för en storskalig nationell koncern ska beräknas för varje räkenskapsår och för varje jurisdiktion, under förutsättning att det finns en justerad nettovinst i jurisdiktionen, i enlighet med följande formel:

Formula

där de medräknade och justerade skatterna för de koncernenheterna är summan av de medräknade och justerade skatterna som fastställts i enlighet med kapitel IV för alla koncernenheter som är belägna i jurisdiktionen.

2.   Den justerade vinsten eller förlusten för koncernenheterna i jurisdiktionen för ett räkenskapsår ska fastställas enligt följande formel:

Formula

där

a)

koncernenheternas justerade vinst är den positiva summan av den justerade vinsten för alla ingående enheter som är belägna i jurisdiktionen, fastställt i enlighet med kapitel III,

b)

de justerade förlusterna för koncernenheterna är summan av de justerade förlusterna för alla ingående enheter som är belägna i jurisdiktionen, fastställt i enlighet med kapitel III.

3.   Medräknade och justerade skatter och justerad vinst eller förlust för koncernenheter som är investeringsenheter ska undantas från beräkningen av den effektiva skattesatsen i enlighet med punkt 1 och beräkningen av den justerade nettovinsten i enlighet med punkt 2.

4.   Den effektiva skattesatsen för varje statslös koncernenhet ska för varje räkenskapsår beräknas separat från den effektiva skattesatsen för alla andra koncernenheter.

Artikel 27

Beräkning av tilläggsskatt

1.   Om den effektiva skattesatsen i en jurisdiktion där koncernenheter är belägna understiger minimiskattesatsen för ett räkenskapsår ska den multinationella koncernen eller storskaliga nationella koncernen beräkna tilläggsskatten separat för var och en av sina koncernenheter som har justerad vinst som ingår i beräkningen av justerad nettovinst för den jurisdiktionen. Tilläggsskatten ska beräknas på grundval av jurisdiktionen.

2.   Procentsatsen för tilläggsskatten för en jurisdiktion under ett räkenskapsår ska vara den procentuella skillnad som, i förekommande fall, beräknas enligt följande formel:

Formula

där den effektiva skattesatsen är den skattesats som beräknats i enlighet med artikel 26.

3.   Tilläggsskatten för en jurisdiktion under ett räkenskapsår ska vara det positiva belopp som, i förekommande fall, beräknas enligt följande formel:

Formula

där

a)

den ytterligare tilläggsskatten är det skattebelopp som fastställts i enlighet med artikel 29 för räkenskapsåret,

b)

den nationella tilläggsskatten är det skattebelopp för räkenskapsåret som fastställts i enlighet med artikel 11 eller enligt en kvalificerad nationell tilläggsskatt i en tredjelandsjurisdiktion.

4.   Den överskjutande vinsten för jurisdiktionen under det räkenskapsår som avses i punkt 3 ska det positiva belopp, i förekommande fall, som beräknas enligt följande formel:

Formula

där

a)

den justerade nettovinsten är den vinst som fastställts i enlighet med artikel 26.2 för jurisdiktionen,

b)

substansundantaget är det belopp som fastställts i enlighet med artikel 28 för jurisdiktionen.

5.   En koncernenhets tilläggsskatt för det aktuella räkenskapsåret ska beräknas enligt följande formel:

Formula

Formula

där

a)

koncernenhetens justerade vinst för en jurisdiktion för ett räkenskapsår är den vinst som fastställts i enlighet med kapitel III,

b)

den sammanlagda justerade vinsten för alla koncernenheter för en jurisdiktion för ett räkenskapsår är summan av den justerade vinsten för alla de koncernenheter som är belägna i jurisdiktionen för räkenskapsåret.

6.   Om tilläggsskatten för jurisdiktionen är hänförlig till en omberäkning i enlighet med artikel 29.1 och det inte finns någon justerad nettovinst i jurisdiktionen under räkenskapsåret, ska tilläggsskatten fördelas på varje koncernenhet med hjälp av den formel som anges i punkt 5 i den här artikeln, på grundval av de koncernenheternas justerade vinst under de räkenskapsår för vilka omberäkningen enligt artikel 29.1 görs.

7.   Tilläggsskatten för varje statslös koncernenhet ska för varje räkenskapsår beräknas separat från tilläggsskatten för alla andra koncernenheter.

Artikel 28

Substansundantag

1.   I denna artikel gäller följande definitioner:

a)

berättigade anställda: heltids- eller deltidsanställda vid en koncernenhet och oberoende uppdragstagare som deltar i den multinationella koncernens eller storskaliga nationella koncernens ordinarie verksamhet under ledning och kontroll av den multinationella koncernens eller storskaliga nationella koncernen.

b)

berättigade lönekostnader: utgifter för ersättning till anställda, inklusive löner och andra utgifter som ger en direkt och separat personlig förmån till den anställde, såsom sjukförsäkring och pensionsavgifter, arbetsgivaravgifter samt arbetsgivarnas sociala avgifter.

c)

berättigade materiella anläggningstillgångar:

i)

mark, byggnader och inventarier belägna inom jurisdiktionen,

ii)

naturresurser belägna inom jurisdiktionen,

iii)

en leasetagares nyttjanderätt till materiella anläggningstillgångar som är belägna i jurisdiktionen, och

iv)

en licens eller ett liknande arrangemang från en offentlig förvaltning för användning av fast egendom eller utnyttjande av naturresurser som medför betydande investeringar i materiella anläggningstillgångar.

2.   Såvida inte en koncernenhet som i enlighet med artikel 45.2 lämnar deklaration i en multinationell koncern eller i en storskalig nationell koncern väljer att inte tillämpa substansundantaget för räkenskapsåret, ska den justerade nettovinsten för en jurisdiktion sänkas, vid beräkningen av tilläggsskatten, med ett belopp som är lika med summan av undantaget för lönekostnader som avses i punkt 3 i den här artikeln och undantaget för materiella anläggningstillgångar som avses i punkt 4 i den här artikeln för varje koncernenhet som är belägen i jurisdiktionen.

3.   Undantaget för lönekostnader i en koncernenhet som är belägen i en jurisdiktion ska motsvara 5 % av dess berättigade lönekostnader för berättigade anställda som bedriver verksamhet för den multinationella koncernen eller storskaliga nationella koncernen i en sådan jurisdiktion, med undantag för berättigade lönekostnader som är

a)

kapitaliserade och inkluderade i det redovisade värdet för berättigade materiella anläggningstillgångar,

b)

kan hänföras till intäkt som är undantagen i enlighet med artikel 17.

4.   Undantaget för materiella anläggningstillgångar i en koncernenhet som är belägen i en jurisdiktion ska motsvara 5 % av det redovisade värdet av de berättigade materiella anläggningstillgångar som är belägna i jurisdiktionen, med undantag för

a)

det redovisade värdet för fast egendom, inklusive mark och byggnader, som innehas för försäljning, leasing eller investeringar,

b)

det redovisade värdet för materiella anläggningstillgångar som används för att erhålla intäkter som undantas i enlighet med artikel 17.

5.   Vid tillämpning av punkt 4 ska det redovisade värdet av de berättigade materiella anläggningstillgångarna vara det genomsnittliga redovisade värdet av de berättigade materiella anläggningstillgångarna vid räkenskapsårets början och slut, enligt de uppgifter som sammanställts för utarbetandet av den yttersta moderenhetens konsoliderade årsredovisning, sänkta med eventuell ackumulerad avskrivning, amortering och värdeminskning och höjda med eventuella belopp som kan hänföras till kapitaliseringen av lönekostnader.

6.   Vid tillämpning av punkterna 3 och 4 ska de berättigade lönekostnaderna och de berättigade materiella anläggningstillgångarna för en koncernenhet som är ett fast driftsställe vara de som ingår i dess separata räkenskaper i enlighet med artikel 18.1 och 18.2, under förutsättning att de berättigade lönekostnaderna och de berättigade materiella anläggningstillgångarna är belägna i samma jurisdiktion som det fasta driftsstället.

De berättigade lönekostnaderna och de berättigade materiella anläggningstillgångarna i ett fast driftsställe ska inte beaktas för huvudenhetens berättigade lönekostnader och berättigade materiella anläggningstillgångar.

Om ett fast driftsställes intäkter helt eller delvis undantogs i enlighet med artikel 19.1 och artikel 38.5 ska de berättigade lönekostnaderna och de berättigade materiella anläggningstillgångarna i det fasta driftsstället undantas i samma proportion från beräkningen enligt denna artikel för den multinationella koncernen eller storskaliga nationella koncernen.

7.   Berättigade lönekostnader för berättigade anställda som betalas av, och berättigade materiella anläggningstillgångar som ägs av, en genomflödesenhet som inte fördelas enligt punkt 6 ska fördelas på

a)

genomflödesenhetens ingående ägarenhet, i proportion till det belopp som fördelats på dem i enlighet med artikel 19.4, under förutsättning att de berättigade anställda och de berättigade materiella anläggningstillgångarna är belägna i jurisdiktionen för den ingående ägarenheten, och

b)

genomflödesenheten om det är den yttersta moderenheten, sänkt i proportion till den intäkt som undantas från beräkningen av den justerad vinsten för genomflödesenheten i enlighet med artikel 38.1 och 38.2, under förutsättning att de berättigade anställda och de berättigade materiella anläggningstillgångarna är belägna i genomflödesenhetens jurisdiktion.

Alla andra berättigade lönekostnader och berättigade materiella anläggningstillgångar i genomflödesenheten ska undantas från den multinationella koncernens eller storskaliga nationella koncernens beräkningar av substansundantaget.

8.   Substansundantaget för varje statslös koncernenhet ska för varje räkenskapsår beräknas separat från substansundantaget för alla andra koncernenheter.

9.   Det substansundantag som beräknas enligt denna artikel ska inte omfatta undantag för lönekostnader eller undantag för materiella anläggningstillgångar för koncernenheter som är investeringsenheter i den jurisdiktionen.

Artikel 29

Ytterligare tilläggsskatt

1.   Om, i enlighet med artiklarna 11.3, 16.7, 22.6, 25.1, 25.4 och 40.5, en justering av medräknade skatter eller justerad vinst eller förlust leder till en omberäkning av den multinationella koncernens eller den storskaliga nationella koncernens effektiva skattesats och tilläggsskatt för ett tidigare räkenskapsår, ska den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten beräknas på nytt i enlighet med reglerna i artiklarna 26, 27 och 28. Varje belopp av tillkommande tilläggsskatt som uppstår till följd av en sådan omberäkning ska behandlas som en ytterligare tilläggsskatt enligt artikel 27.3 för det räkenskapsår under vilket omberäkningen görs.

2.   Om det finns en ytterligare tilläggsskatt och ingen justerad nettovinst för jurisdiktionen för räkenskapsåret, ska den justerade vinsten för varje koncernenhet som är belägen i jurisdiktionen vara ett belopp som motsvarar den tilläggsskatt som fördelats på sådana koncernenheter i enlighet med artikel 27.5 och 27.6 dividerat med minimiskattesatsen.

3.   Om ytterligare tilläggsskatt ska betalas i enlighet med artikel 21.5 ska den justerade vinsten för varje koncernenhet som är belägen i jurisdiktionen vara ett belopp som motsvarar den tilläggsskatt som fördelats på sådana koncernenheter dividerat med minimiskattesatsen. Fördelningen ska göras proportionellt till varje koncernenhet på grundval av följande formel:

Formula

Den ytterligare tilläggsskatten ska endast fördelas på koncernenheter som redovisar ett belopp av medräknad och justerad skatt som är mindre än noll och mindre än den justerade vinsten eller förlusten för sådana koncernenheter multiplicerat med minimiskattesatsen.

4.   Om en koncernenhet tilldelas ytterligare tilläggsskatt i enlighet med denna artikel och artikel 27.5 och 27.6 ska koncernenheten behandlas som en lågbeskattad koncernenhet vid tillämpningen av kapitel II.

Artikel 30

Undantag av mindre betydelse

1.   Genom undantag från artiklarna 26–29 och artikel 31 ska, vid valet av den koncernenhet som ska lämna deklarationen, tilläggsskatten för de koncernenheter som är belägna i en jurisdiktion vara lika med noll under ett räkenskapsår om, för ett sådant räkenskapsår,

a)

den genomsnittliga justerade intäkten för alla koncernenheter som är belägna i en sådan jurisdiktion är mindre än 10 000 000 EUR och

b)

den genomsnittliga justerade vinsten eller förlusten för alla koncernenheter i en sådan jurisdiktion är en förlust eller är mindre än 1 000 000 EUR.

Valet ska göras årligen i enlighet med artikel 45.2.

2.   Den genomsnittliga justerade intäkten eller genomsnittliga justerade vinst eller förlust som avses i punkt 1 ska vara genomsnittet av den justerade intäkten eller den justerade vinst eller förlust för de koncernenheter som är belägna i jurisdiktionen under räkenskapsåret och de två föregående räkenskapsåren.

Om det inte finns några koncernenheter med justerad intäkt eller justerad förlust belägna i jurisdiktionen under det första eller andra föregående räkenskapsåret, eller båda, ska ett sådant eller sådana räkenskapsår undantas från beräkningen av den genomsnittliga justerade intäkt eller justerade vinsten eller förlusten i den jurisdiktionen.

3.   Den justerade intäkten för de koncernenheter som är belägna i en jurisdiktion under ett räkenskapsår ska vara summan av alla intäkter för de koncernenheter som är belägna i den jurisdiktionen, sänkt eller höjd genom eventuella justeringar som genomförs i enlighet med kapitel III.

4.   Den justerade vinsten för de koncernenheter som är belägna i en jurisdiktion under ett räkenskapsår ska vara den justerade nettovinsten eller förlusten i den jurisdiktionen beräknad i enlighet med artikel 26.2.

5.   Undantaget av mindre betydelse som anges i punkterna 1–4 ska inte tillämpas på statslösa koncernenheter och investeringsenheter. Sådana enheters intäkter och justerade vinst eller förlust ska undantas från beräkningen av undantaget av mindre betydelse.

Artikel 31

Minoritetsägda koncernenheter

1.   I denna artikel gäller följande definitioner:

a)

minoritetsägd koncernenhet: en koncernenhet i vilken den yttersta moderenheten har ett direkt eller indirekt ägarintresse på högst 30 %.

b)

minoritetsägd moderenhet: en minoritetsägd enhet som direkt eller indirekt innehar bestämmande inflytande i en annan minoritetsägd koncernenhet, utom när den tidigare enhetens bestämmande inflytande direkt eller indirekt innehas av en annan minoritetsägd koncernenhet.

c)

minoritetsägd undergrupp: en minoritetsägd moderenhet och dess minoritetsägda dotterbolag, och

d)

minoritetsägt dotterbolag: en minoritetsägd koncernenhet vars bestämmande inflytande direkt eller indirekt innehas av en minoritetsägd moderenhet.

2.   Beräkningen av den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten för en jurisdiktion i enlighet med kapitlen III–VII med avseende på medlemmar i en minoritetsägd undergrupp ska tillämpas som om varje minoritetsägd undergrupp var en separat multinationell koncern eller storskalig nationell koncern.

De medräknade och justerade skatterna och justerade vinst eller förlust för medlemmar i en minoritetsägd undergrupp ska undantas från fastställandet av restbeloppet för den multinationella koncernens eller den storskaliga nationella koncernens effektiva skattesats beräknad i enlighet med artikel 26.1 och från den justerade nettovinsten beräknad i enlighet med artikel 26.2.

3.   Den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten för en minoritetsägd koncernenhet som inte är medlem i en minoritetsägd undergrupp ska beräknas på enhetsbasis i enlighet med kapitlen III–VII.

De medräknade och justerade skatterna och den justerade vinsten eller förlusten för den minoritetsägda koncernenheten ska undantas från fastställandet av restbeloppet för den multinationella koncernens eller den storskaliga nationella koncernens effektiva skattesats beräknad i enlighet med artikel 26.1 och från den justerade vinsten beräknad i enlighet med artikel 26.2.

Denna punkt ska inte tillämpas på en minoritetsägd koncernenhet som är en investeringsenhet.

Artikel 32

Safe harbour

Genom undantag från artiklarna 26–31 ska medlemsstaterna säkerställa att den tilläggsskatt som en koncern ska betala i en jurisdiktion, vid valet av den koncernenhet som lämnar deklarationen, ska anses vara noll för ett räkenskapsår om den effektiva skattenivån för de koncernenheter som är belägna i den jurisdiktionen uppfyller villkoren i ett kvalificerande internationellt avtal om safe harbour.

I första stycket avses med kvalificerande internationellt avtal om safe harbour en internationell uppsättning regler och villkor som alla medlemsstater har samtyckt till och som ger koncerner inom tillämpningsområdet för detta direktiv möjlighet att välja att utnyttja en eller flera safe harbours för en jurisdiktion.

KAPITEL VI

SÄRSKILDA REGLER FÖR OMSTRUKTURERING AV BOLAG OCH HOLDINGSTRUKTURER

Artikel 33

Tillämpning av det konsoliderade tröskelvärdet för intäkter på koncernsammanslagningar och koncerndelningar

1.   I denna artikel avses med

a)

sammanslagning: varje arrangemang där

i)

alla eller i huvudsak alla koncernenheter i två eller flera separata koncerner ställs under gemensam kontroll på ett sådant sätt att de utgör enheter i en kombinerad koncern, eller

ii)

en enhet som inte ingår i någon koncern ställs under gemensam kontroll med en annan enhet eller koncern på ett sådant sätt att de utgör enheter i en kombinerad koncern.

b)

delning: varje arrangemang där koncernenheterna i en enda koncern delas upp i två eller flera olika koncerner som inte längre är konsoliderade av samma yttersta moderenhet.

2.   Om två eller flera koncerner slås samman för att bilda en enda koncern under något av de fyra senaste på varandra följande räkenskapsår som föregår det räkenskapsår som prövas ska den multinationella koncernens eller den storskaliga nationella koncernens tröskelvärde för konsoliderade intäkter enligt artikel 2 anses vara uppfyllt för varje räkenskapsår före sammanslagningen om summan av de intäkter som ingår i var och en av deras konsoliderade årsredovisningar för det räkenskapsåret är minst 750 000 000 EUR.

3.   Om en enhet som inte ingår i en koncern (målenheten) slås samman med en enhet eller en koncern (den förvärvande enheten) under det räkenskapsår som prövas och om antingen målenheten eller den förvärvande enheten inte hade en koncernredovisning för något av de senaste fyra på varandra följande räkenskapsår som föregår det räkenskapsår som prövas, ska den multinationella koncernens eller den storskaliga nationella koncernens tröskelvärde för konsoliderade intäkter anses vara uppfyllt för det året om summan av intäkterna i var och en av deras årsredovisning eller konsoliderade årsredovisning för det räkenskapsåret uppgår till minst 750 000 000 EUR.

4.   Om en enskild multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern omfattas av detta direktivs tillämpningsområde delas i två eller flera koncerner (var för sig en uppdelad koncern) ska den konsoliderade intäktströskeln anses ha uppnåtts av en delad koncern om

a)

med avseende på det första räkenskapsår som prövas och som avslutas efter delningen, den delade koncernen har en årlig intäkt på minst 750 000 000 EUR under det räkenskapsåret,

b)

med avseende på det andra till fjärde räkenskapsår som prövas och som avslutas efter delningen, den delade koncernen har en årlig intäkt på minst 750 000 000 EUR under minst två av dessa räkenskapsår.

Artikel 34

Koncernenheter som ansluter sig till och lämnar en multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern

1.   Om en enhet (målenheten) blir eller upphör att vara en del av en multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern till följd av en överföring av direkta eller indirekta ägarintressen i målenheten, eller om målenheten blir den yttersta moderenheten i en ny koncern, under ett räkenskapsår (förvärvsåret), ska målenheten behandlas som en medlem i den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen vid tillämpningen av detta direktiv, under förutsättning att en del av dess tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden inkluderas per post i den yttersta moderenhetens konsoliderade årsredovisning under förvärvsåret.

Målenhetens effektiva skattesats och tilläggsskatt ska beräknas i enlighet med punkterna 2–8.

2.   Under förvärvsåret ska den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen vid tillämpningen av detta direktiv endast beakta den del av målenhetens redovisade nettovinst eller nettoförlust och medräknade och justerade skatter som inkluderas i den yttersta moderenhetens konsoliderade årsredovisning.

3.   Under förvärvsåret och varje efterföljande räkenskapsår ska målenhetens justerade vinst eller förlust och medräknade och justerade skatter baseras på det historiska redovisade värdet av dess tillgångar och skulder.

4.   Under förvärvsåret ska beräkningen av målenhetens berättigade lönekostnader enligt artikel 28.3 endast beakta de kostnader som återspeglas i den yttersta moderenhetens konsoliderade årsredovisning.

5.   Beräkningen av det redovisade värdet av målenhetens berättigade materiella anläggningstillgångar i enlighet med artikel 28.4 ska i tillämpliga fall justeras i förhållande till den tidsperiod under vilken målenheten ingick i den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen under förvärvsåret.

6.   Med undantag av den justerade förlusten i uppskjuten skattefordran som avses i artikel 23 ska den uppskjutna skattefordran och uppskjutna skatteskulder för en målenhet som överförs mellan multinationella koncerner eller storskaliga nationella koncerner beaktas av den förvärvande multinationella koncernen eller den förvärvande storskaliga nationella koncernen på samma sätt och i samma utsträckning som om den förvärvande multinationella koncernen eller den förvärvande storskaliga nationella koncernen hade kontrollerat målenheten när sådana tillgångar och skulder uppkom.

7.   Målenhetens uppskjutna skatteskulder som tidigare har inkluderats i dess totala uppskjutna skattejusteringsbeloppet ska vid tillämpningen av artikel 22.7 behandlas som återförda av den avyttrande multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen och som om de uppkommit i den förvärvande multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen under förvärvsåret, med undantag för att i detta fall eventuella senare sänkningar av medräknade skatter i enlighet med artikel 22.7 ska ha verkan under det år då beloppet återfås.

8.   Om målenheten är en moderenhet och är en koncernenhet i två eller flera multinationella koncerner eller storskaliga nationella koncerner under förvärvsåret ska den separat tillämpa IIR-regeln på sina fördelningsbara andelar av tilläggsskatten för lågbeskattade koncernenheter som fastställts för varje multinationell koncern eller storskalig nationell koncern.

9.   Genom undantag från punkterna 1–8 ska förvärv eller avyttring av ett bestämmande inflytande i en målenhet behandlas som förvärv eller avyttring av tillgångar och skulder om den jurisdiktion där målenheten är belägen, eller, när det gäller en skattetransparent enhet, den jurisdiktion där tillgångarna är belägna, behandlar förvärvet eller avyttringen av detta bestämmande inflytande på samma eller liknande sätt som ett förvärv eller en avyttring av tillgångar och skulder, och ålägger säljaren en medräknad skatt på grundval av skillnaden mellan skattebasen och den ersättning som betalas i utbyte mot det bestämmande inflytandet eller det verkliga värdet på tillgångar och skulder.

Artikel 35

Överföring av tillgångar och skulder

1.   I denna artikel gäller följande definitioner:

a)

omorganisering: en omvandling eller överföring av tillgångar och skulder, t.ex. vid en sammanslagning, uppdelning, likvidation eller liknande transaktion, om

i)

ersättningen för överföringen helt eller delvis utgörs av egetkapitalandelar som emitterats av den förvärvande koncernenheten eller en person med anknytning till den förvärvande koncernenheten eller, vid likvidation, målenhetens egetkapitalandelar eller, när ingen ersättning ges, om emissionen av egetkapitalandelar inte skulle ha någon ekonomisk betydelse,

ii)

den avyttrande koncernenhetens vinst eller förlust på dessa tillgångar helt eller delvis inte ska beskattas, och

iii)

enligt skattelagstiftningen i den jurisdiktion där den förvärvande koncernenheten är belägen den förvärvande koncernenheten ska beräkna den beskattningsbara inkomsten efter avyttringen eller förvärvet med hjälp av den avyttrande enhetens skattebas för tillgångarna, justerad för eventuell icke-justerad vinst eller förlust vid avyttringen eller förvärvet.

b)

icke-justerad vinst eller förlust: det lägsta beloppet av den avyttrande koncernenhetens vinst eller förlust som uppkommer i samband med en omorganisering som beskattas där den avyttrande koncernenheten är beläget och av den vinst eller förlust i redovisningen som uppkommer i samband med omorganiseringen.

2.   En koncernenhet som avyttrar tillgångar och skulder (den avyttrande koncernenheten) ska inkludera den vinst eller förlust som uppkommer vid en sådan avyttring vid beräkningen av dess justerade vinst eller förlust.

En koncernenhet som förvärvar tillgångar och skulder (den förvärvande koncernenheten) ska fastställa sin justerade vinst eller förlust på grundval av det redovisade värdet av de förvärvade tillgångar och skulder som fastställts enligt den redovisningsstandard som används vid utarbetandet av den yttersta moderenhetens konsoliderade årsredovisning.

3.   Genom undantag från punkt 2 gäller följande när en avyttring eller ett förvärv av tillgångar och skulder sker i samband med en omorganisering:

a)

den avyttrande koncernenheten ska undanta eventuell vinst eller förlust som uppkommer vid en sådan avyttring vid beräkningen av dess justerade vinst eller förlust, och

b)

den förvärvande koncernenheten ska fastställa sin justerade vinst eller förlust på grundval av det redovisade värdet av den avyttrande koncernenhetens förvärvade tillgångar och skulder vid avyttrandet.

4.   Genom undantag från punkterna 2 och 3, om avyttrandet av tillgångar och skulder genomförs i samband med en omorganisering som för den avyttrande koncernenhetens del leder till en icke-justerad vinst eller förlust,

a)

ska den avyttrande koncernenheten inkludera vinst eller förlust som härrör från avyttringen vid beräkningen av dess justerade vinst eller förlust motsvarande den icke justerade vinsten eller förlusten, och

b)

ska den förvärvande koncernenheten fastställa sin justerade vinst eller förlust efter förvärvet med användning av det redovisade värdet av den avyttrande koncernenhetens förvärvade tillgångar och skulder vid avyttringen, justerat i enlighet med de lokala skattereglerna för den förvärvande koncernenheten för att redovisa den icke-justerade vinsten eller förlusten.

5.   Om en koncernenhet är skyldig eller tillåten att justera basen för sina tillgångar och beloppet för sina skulder till verkligt värde för skatteändamål i den jurisdiktion där den är belägen får den, vid valet av den koncernenhet som ska lämna deklarationen,

a)

vid beräkningen av sin justerade vinst eller förlust inkludera ett vinst- eller förlustbelopp för var och en av sina tillgångar och skulder, vilket ska

i)

motsvara skillnaden mellan tillgångens eller skuldens redovisade värde för redovisningsändamål omedelbart före tidpunkten för den händelse som utlöste skattejusteringen (den utlösande händelsen) och tillgångens eller skuldens verkliga värde omedelbart efter den utlösande händelsen, och

ii)

minskas (eller ökas) genom eventuell icke-justerad vinst eller förlust som uppkommer i samband med den utlösande händelsen,

b)

använda tillgångens eller skuldens verkliga värde för redovisningsändamål omedelbart efter den utlösande händelsen för att beräkna justerad vinst eller förlust under de räkenskapsår som avslutas efter den utlösande händelsen, och

c)

inkludera nettosumman av de belopp som fastställs i led a i koncernenhetens justerade inkomst eller förlust, antingen genom att

i)

nettosumman av beloppen inkluderas under det räkenskapsår då den utlösande händelsen inträffar, eller

ii)

ett belopp som motsvarar nettosumman av dessa belopp dividerat med fem inkluderas under det räkenskapsår då den utlösande händelsen inträffar och under vart och ett av de fyra omedelbart följande räkenskapsåren, såvida inte koncernenheten lämnar den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen under ett räkenskapsår under denna period, i vilket fall det återstående beloppet helt kommer att inkluderas under det räkenskapsåret.

Artikel 36

Joint ventures

1.   I denna artikel gäller följande definitioner

a)

joint venture: en enhet vars finansiella resultat redovisas enligt kapitalandelsmetoden i den yttersta moderenhetens konsoliderade årsredovisning, under förutsättning att den yttersta moderenheten direkt eller indirekt innehar minst 50 % av ägarintresset.

Ett joint venture omfattar inte följande:

i)

En yttersta moderenhet till en multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern som är skyldig att tillämpa IIR-regeln.

ii)

En undantagen enhet enligt definitionen i artikel 2.3.

iii)

En enhet vars ägarintressen som innehas av den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen, innehas direkt genom en undantagen enhet som avses i artikel 2.3 och som uppfyller ett av följande villkor:

uteslutande, eller nästan uteslutande, bedriver verksamhet för att inneha tillgångar eller investera medel till förmån för dess investerare,

bedriver verksamheter som har samband med sådan verksamhet som bedrivs av den undantagna enheten, eller

vars intäkter i stort sett helt undantas från beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten i enlighet med artikel 16.2 b och c.

iv)

En enhet som innehas av en multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern som uteslutande består av undantagna enheter.

v)

En filial i ett joint venture.

b)

filial i ett joint venture:

i)

en enhet vars tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden är konsoliderade i ett joint venture enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard eller skulle ha konsoliderats om joint venturet hade varit tvunget att konsolidera sådana tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard, eller

ii)

ett fast driftsställe vars huvudenhet är ett joint venture eller en enhet som avses i led i. I sådana fall ska det fasta driftsstället behandlas som en separat filial i ett joint venture.

2.   En moderenhet som har ett direkt eller indirekt ägarintresse i ett joint venture eller en filial i ett joint venture ska tillämpa IIR-regeln med avseende på sin fördelningsbara andel av tilläggsskatten för joint venturet eller filialen i ett joint venture i enlighet med artiklarna 5–10.

3.   Beräkningen av tilläggsskatten för joint venturet och dess filialer (tillsammans joint venture-koncern) ska göras i enlighet med kapitlen III–VII som om de vore koncernenheter i en separat multinationell koncern eller storskalig nationell koncern och joint venturet var den yttersta moderenheten i den koncernen.

4.   Den tilläggsskatt som ska betalas av joint venture-koncernen ska minskas med varje moderenhets fördelningsbara andel av den tilläggsskatt enligt punkt 2 för varje medlem i joint venture-koncernen som ska tas ut enligt punkt 3. Eventuellt återstående tilläggsskattebelopp ska läggas till det totala tilläggsskattebeloppet enligt UTPR-regeln i enlighet med artikel 14.2.

Vid tillämpning av denna punkt avses med tilläggsskatt som ska betalas av joint venture-koncernen moderenhetens andel av tilläggsskatten för joint venture-koncernen.

Artikel 37

Multinationella koncerner med flera moderenheter

1.   I denna artikel gäller följande definitioner:

a)

multinationella koncerner eller storskaliga nationella koncerner med flera moderenheter: två eller flera koncerner där de yttersta moderenheter ingår ett arrangemang i form av en staplad struktur eller ett arrangemang med dubbelnotering som omfattar minst en enhet eller ett fast driftsställe inom den kombinerade koncernen som är beläget i en annan jurisdiktion än övriga enheter i den kombinerade koncernen.

b)

staplad struktur: ett arrangemang som ingåtts av två eller flera yttersta moderenheter i separata koncerner enligt vilka

i)

50 % eller mer av ägarintressena i de yttersta moderenheterna i separata koncerner som är, om de är börsnoterade, noterade till ett enda pris och på grund av ägarform är begränsade till överlåtelsen eller andra villkor kombinerade med varandra och som inte kan överlåtas eller handlas självständigt, och

ii)

en av de yttersta moderenheterna upprättar koncernredovisning där tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden för alla enheter i de berörda koncernerna redovisas tillsammans som en enda ekonomisk enhet och som enligt ett regelverk måste bli föremål för en extern revision.

c)

arrangemang med dubbel notering: ett arrangemang som ingåtts av två eller flera yttersta moderenheter i separata koncerner enligt vilka

i)

de yttersta moderenheterna kommer överens om att kombinera sin verksamhet enbart genom avtal,

ii)

de yttersta moderenheterna enligt kontraktsarrangemang kommer att göra fördelningar, med avseende på utdelningar och i likvidation, till sina aktieägare på grundval av en fast kvot,

iii)

de yttersta moderenheternas verksamheter förvaltas som en enda ekonomisk enhet enligt kontraktsarrangemang, samtidigt som deras separata juridiska identiteter behålls,

iv)

ägarintressena i de yttersta moderenheter som avtalet omfattar oberoende noteras, handlas eller överlåts på olika kapitalmarknader, och

v)

de yttersta moderenheterna upprättar koncernredovisning där tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden för enheter i alla berörda koncerner redovisas tillsammans som en enda ekonomisk enhet, samt enligt ett regelverk måste bli föremål för en extern revision.

2.   Om enheter och koncernenheter i två eller flera koncerner ingår i som en del i en multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern med flera moderenheter ska enheterna och de koncernenheterna i varje koncern behandlas som medlemmar i en multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern med flera moderenheter.

En enhet, annan än en undantagen enhet som avses i artikel 2.3, ska behandlas som en koncernenhet om den konsolideras post för post av den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen med flera moderenheter eller om dess bestämmande inflytande innehas av enheter i den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen med flera moderenheter.

3.   Den konsoliderade årsredovisningen för den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen med flera moderenheter ska vara den kombinerade konsoliderade årsredovisningen som avses i definitionerna av en staplad struktur eller ett arrangemang med dubbel notering enligt punkt 1, upprättad enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard, som anses vara den yttersta moderenhetens redovisningsstandard.

4.   De yttersta moderenheterna i de separata koncerner som utgör den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen med flera moderenheter ska vara de yttersta moderenheterna i den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen med flera moderenheter.

Vid tillämpningen av detta direktiv med avseende på en multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern med flera moderenheter ska alla hänvisningar till en yttersta moderenhet vid behov tillämpas som om de vore hänvisningar till enheter med flera yttersta moderenheter.

5.   Moderenheterna i den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen med flera moderenheter som är belägna i en medlemsstat, inbegripet varje yttersta moderenhet, ska tillämpa IIR-regeln i enlighet med artiklarna 5–10 med avseende på deras fördelningsbara andel av tilläggsskatten för de lågbeskattade koncernenheterna.

6.   De koncernenheterna i den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen med flera moderenheter som är belägna i en medlemsstat ska tillämpa UTPR-regeln i enlighet med artiklarna 12, 13 och 14, med beaktande av tilläggsskatten för varje lågbeskattad koncernenhet som ingår i den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen med flera moderenheter.

7.   De yttersta moderenheterna i den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen med flera moderenheter ska vara skyldiga att lämna in deklarationen för tilläggsskatt i enlighet med artikel 44, såvida de inte utser en enda enhet som lämnar deklarationen i enlighet med artikel 44.3.b. Den deklarationen ska innehålla information om var och en av de koncerner som ingår i den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen med flera moderenheter.

KAPITEL VII

SYSTEM FÖR SKATTENEUTRALITET OCH UTDELNINGSSKATT

Artikel 38

Yttersta moderenhet som är en genomflödesenhet

1.   Den justerade vinsten för en genomflödesenhet som är en yttersta moderenhet ska för räkenskapsåret minskas med det belopp av justerad vinst som kan hänföras till innehavaren av ett ägarintresse (äganderättsinnehavaren) i genomflödesenheten, under förutsättning att

a)

äganderättsinnehavaren är föremål för beskattning på sådana intäkter under en beskattningsperiod som avslutas inom tolv månader efter utgången av det räkenskapsåret med en nominell skattesats som är lika med eller överstiger minimiskattesatsen, eller

b)

det rimligen kan förväntas att det aggregerade beloppet av justerade medräknade skatter för den yttersta moderenheten och skatter som äganderättsinnehavaren betalar på sådana intäkter inom tolv månader efter utgången av räkenskapsåret är lika med eller överstiger ett belopp som motsvarar denna intäkt multiplicerat med minimiskattesatsen.

2.   Den justerade vinsten för en genomflödesenhet som är en yttersta moderenhet ska för räkenskapsåret också minskas med det belopp justerad vinst som kan fördelas till äganderättsinnehavaren i genomflödesenheten, under förutsättning att äganderättsinnehavaren är

a)

en fysisk person som har skattehemvist i den jurisdiktion där den yttersta moderenheten är belägen och som innehar ägarintressen som representerar en rätt till högst 5 % av vinsten och tillgångarna i den yttersta moderenheten, eller

b)

ett offentligt organ, en internationell organisation, en ideell organisation eller en pensionsfond som har skattehemvist i den jurisdiktion där den yttersta moderenheten är belägen och som innehar ägarintressen som representerar en rätt till högst 5 % av vinsten och tillgångarna i den yttersta moderenheten.

3.   Den justerade förlusten för en genomflödesenhet som är en yttersta moderenhet ska för räkenskapsåret minskas med det belopp av justerad förlust som kan hänföras till äganderättsinnehavaren i genomflödesenheten.

Första stycket ska inte tillämpas i den mån äganderättsinnehavaren inte får använda denna förlust för att beräkna sin beskattningsbara inkomst.

4.   De medräknade skatterna för en genomflödesenhet som är en yttersta moderenhet ska minskas i proportion till den justerade vinst som minskats i enlighet med punkterna 1 och 2.

5.   Punkterna 1–4 ska tillämpas på ett fast driftsställe genom vilket en genomflödesenhet som är en yttersta moderenhet helt eller delvis bedriver sin verksamhet eller genom vilket verksamheten i en skattetransparent enhet helt eller delvis bedrivs, under förutsättning att den yttersta moderenhetens ägarintresse i den skattetransparenta enheten innehas direkt eller genom en kedja av skattetransparenta enheter.

Artikel 39

Yttersta moderenhet som omfattas av ett system med avdragsgill utdelning

1.   I denna artikel gäller följande definitioner:

a)

system med avdragsgill utdelning: ett skattesystem som tillämpar en enda skattenivå på intäkter för ägare i en enhet genom att från enhetens intäkter dra av eller utesluta den vinst som delats ut till ägarna eller genom att undanta ett kooperativ från beskattning.

b)

avdragsgill utdelning: avser med beaktande av en koncernenhet som omfattas av ett system för avdragsgill utdelning:

i)

en vinstutdelning till innehavaren av en ägarandel i koncernenheten som är avdragsgill från koncernenhetens beskattningsbara inkomst enligt lagstiftningen i den jurisdiktion där den är belägen, eller

ii)

en kooperativ utdelning till en medlem i ett kooperativ.

c)

kooperativ: en enhet som kollektivt marknadsför eller förvärvar varor eller tjänster för sina medlemmars räkning och som omfattas av ett skattesystem i den jurisdiktion där det är beläget som säkerställer skatteneutralitet för varor eller tjänster som säljs eller förvärvas av sina medlemmar genom kooperativet.

2.   En yttersta moderenhet i en multinationell koncern eller i en storskalig nationell koncern som omfattas av ett system för avdragsgill utdelning ska under räkenskapsåret minska, upp till noll, sin justerade vinst med det belopp som delas ut som avdragsgill utdelning inom tolv månader efter utgången av räkenskapsåret, under förutsättning att

a)

utdelningen beskattas av mottagaren under en beskattningsperiod som avslutas inom tolv månader efter utgången av räkenskapsåret med en nominell skattesats som är lika med eller överstiger minimiskattesatsen, eller

b)

det rimligen kan förväntas att det aggregerade beloppet av justerade medräknade skatter och skatter för den yttersta moderenheten som äganderättsinnehavaren betalar på utdelningen är lika med eller överstiger denna intäkt multiplicerat med minimiskattesatsen.

3.   En yttersta moderenhet i en multinationell koncern eller i en storskalig nationell koncern som omfattas av ett system med avdragsgill utdelning ska under räkenskapsåret också minska sin justerade vinst upp till noll med det belopp som den delar ut som avdragsgill utdelning inom tolv månader efter utgången av räkenskapsåret, under förutsättning att mottagaren är

a)

en fysisk person, och den erhållna utdelningen är en kooperativ utdelning från ett kooperativ,

b)

en fysisk person som har skattehemvist i den jurisdiktion där den yttersta moderenheten är belägen och som innehar ägarintressen som representerar en rätt till högst 5 % av vinsten och tillgångarna i den yttersta moderenheten, eller

c)

ett offentligt organ, en internationell organisation, en ideell organisation eller en pensionsfond annan än en pensionsenhet, som har skattehemvist i den jurisdiktion där den yttersta moderenheten är belägen.

4.   De medräknade skatterna för en yttersta moderenhet, andra än de skatter för vilka avdragsgill utdelning var tillåtna, ska minskas proportionellt till den justerade vinst som minskats i enlighet med punkterna 2 och 3.

5.   Om den yttersta moderenheten innehar en ägarandel i en annan koncernenhet som omfattas av ett system för avdragsgill utdelning, direkt eller via en kedja av sådana koncernenheter, ska punkterna 2–4 tillämpas på varje annan koncernenhet som är belägen i jurisdiktionen för den yttersta moderenhet som omfattas av systemet för avdragsgill utdelning, i den mån dess justerade vinst fördelas ytterligare av den yttersta moderenheten till mottagare som uppfyller kraven i punkterna 2 och 3.

6.   Vid tillämpningen av punkt 2 ska kooperativ utdelning som delas ut av ett kooperativ anses vara skattepliktig hos mottagaren i den mån utdelningen minskar en avdragsgill kostnad eller kostnad vid beräkningen av mottagarens beskattningsbara vinst eller förlust.

Artikel 40

Berättigade utdelningsskattesystem

1.   En koncernenhet som lämnar deklaration får för sig själv eller med avseende på en annan koncernenhet som omfattas av ett berättigat utdelningsskattesystem välja att inkludera det belopp som fastställts som en skönsmässigt uppskattad utdelningsskatt i enlighet med punkt 2 i koncernenhetens medräknade och justerade skatter för räkenskapsåret.

Valet ska göras årligen i enlighet med artikel 45.2 och ska tillämpas på alla koncernenheter som är belägna i en jurisdiktion.

2.   Beloppet av skönsmässigt uppskattad utdelningsskatt ska vara det lägsta av följande:

a)

beloppet av medräknade och justerade skatter som är nödvändiga för att höja den effektiva skattesatsen beräknad i enlighet med artikel 27.2 för jurisdiktionen för räkenskapsåret till minimiskattesatsen, eller

b)

det skattebelopp som skulle ha betalats om de koncernenheter som är belägna i jurisdiktionen hade delat ut alla sina intäkter som omfattas av det berättigade utdelningsskattesystemet under detta räkenskapsår.

3.   Om ett val görs enligt punkt 1 ska ett konto för återföring av skönsmässigt uppskattad utdelningsskatt upprättas för varje räkenskapsår då ett sådant val äger rum. Beloppet av skönsmässigt uppskattad utdelningsskatt som fastställts i enlighet med punkt 2 för jurisdiktionen ska läggas till kontot för återföring av utdelningsskatt för det räkenskapsår då det fastställdes.

Vid utgången av varje efterföljande räkenskapsår ska det utestående saldot i de konton för återföring av skönsmässigt uppskattad utdelningsskatt som upprättats för tidigare räkenskapsår minskas i kronologisk ordning, upp till noll, med de skatter som de koncernenheterna betalat under räkenskapsåret i förhållande till faktiska eller skönsmässigt uppskattade utdelningar.

Eventuella restbelopp i de konton för återföring av skönsmässigt uppskattad utdelningsskatt som återstår efter tillämpningen av andra stycket ska minskas, upp till noll, med ett belopp som motsvarar den justerade nettoförlusten för en jurisdiktion multiplicerad med minimiskattesatsen.

4.   Eventuellt återstående belopp av justerad nettoförlust multiplicerat med minimiskattesatsen som återstår efter tillämpning av punkt 3 tredje stycket för jurisdiktionen ska överföras till följande räkenskapsår och ska minska eventuella restbelopp i de konton för återföring av skönsmässigt uppskattad utdelningsskatt som återstår efter tillämpningen av punkt 3.

5.   Det eventuella utestående saldot på kontot för återföring av skönsmässigt uppskattad utdelningsskatt på sista dagen av det fjärde räkenskapsåret efter det räkenskapsår för vilket kontot upprättades ska multipliceras med minimiskattesatsen och behandlas som en minskning av de medräknade och justerade skatter som tidigare fastställts för detta räkenskapsår. Den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten för detta räkenskapsår ska därför omberäknas i överensstämmelse med detta, i enlighet med artikel 29.1.

6.   Skatter som betalas under räkenskapsåret i samband med faktiska eller skönsmässigt uppskattade utdelningar ska inte inkluderas i medräknade och justerade skatter i den mån de minskar ett konto för återföring av skönsmässigt uppskattad utdelningsskatt i enlighet med punkterna 3 och 4.

7.   Om en koncernenhet som är föremål för ett val enligt punkt 1 lämnar den multinationella koncernen eller storskaliga nationella koncernen eller om alla dess tillgångar i allt väsentligt överförs till en person som inte är en koncernenhet i samma multinationella koncern eller storskaliga nationella koncern belägen i samma jurisdiktion, ska eventuella utestående belopp i de konton för återföring av skönsmässigt uppskattad utdelningsskatt under tidigare räkenskapsår under vilka kontot upprättades behandlas som en minskning av de medräknade och justerade skatterna för vart och ett av dessa räkenskapsår i enlighet med artikel 29.1.

Eventuella ytterligare tilläggsskattebelopp som ska betalas ska multipliceras med följande kvot för att fastställa den ytterligare tilläggsskatt som ska betalas i jurisdiktionen:

Formula

där

a)

koncernenhetens justerade vinst fastställs i enlighet med kapitel III för varje räkenskapsår under vilket det finns ett utestående saldo i kontona för återföring av skönsmässigt uppskattad utdelningsskatt för jurisdiktionen, och

b)

den justerade nettovinsten för jurisdiktionen fastställs i enlighet med artikel 26.2 för varje räkenskapsår under vilket det finns ett utestående saldo i kontona för återföring av skönsmässigt uppskattad utdelningsskatt för jurisdiktionen.

Artikel 41

Fastställande av den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten för en investeringsenhet

1.   Om en koncernenhet i en multinationell koncern eller i en storskalig nationell koncern är en investeringsenhet som inte är en skattetransparent enhet och som inte har gjort ett val i enlighet med artiklarna 42 och 43, ska den effektiva skattesatsen för en sådan investeringsenhet beräknas separat från den effektiva skattesatsen i den jurisdiktion där den är belägen.

2.   Den effektiva skattesatsen för investeringsenheten som avses i punkt 1 ska vara lika med dess medräknade och justerade skatter dividerat med ett belopp som motsvarar den multinationella koncernens eller den storskaliga nationella koncernens fördelningsbara andel av investeringsenhetens justerade vinst eller förlust.

Om mer än en investeringsenhet är belägen i en jurisdiktion ska deras effektiva skattesats beräknas genom att kombinera deras medräknade och justerade skatter och den multinationella koncernens eller den storskaliga nationella koncernens fördelningsbara andel i deras justerade vinst eller förlust.

3.   De medräknade och justerade skatterna för en investeringsenhet som avses i punkt 1 ska vara de medräknade och justerade skatter som är hänförliga till den multinationella koncernens eller den storskaliga nationella koncernens fördelningsbara andel av justerad vinst och de medräknade skatter som fördelats på investeringsenheten i enlighet med artikel 24. Investeringsenhetens medräknade och justerade skatter ska inte omfatta investeringsenhetens eventuella medräknade upplupna skatter som kan hänföras till intäkter som inte ingår i den multinationella koncernens eller den storskaliga nationella koncernens fördelningsbara andel av investeringsenhetens intäkter.

4.   Den tilläggsskatt för en investeringsenhet som avses i punkt 1 ska vara ett belopp som motsvarar procentsatsen för tilläggsskatt för investeringsenheten multiplicerad med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan den fördelningsbara andelen av den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen i investeringsenhetens justerade vinst och det substansundantag som beräknats för investeringsenheten.

Procentsatsen för tilläggsskatt för en investeringsenhet ska vara ett positivt belopp lika med skillnaden mellan minimiskattesatsen och den effektiva skattesatsen för sådana investeringsenheter.

Om mer än en investeringsenhet är belägen i en jurisdiktion ska deras effektiva skattesats beräknas genom att kombinera deras belopp för substansundantaget och den multinationella koncernens eller den storskaliga nationella koncernens fördelningsbara andel i deras justerade vinst eller förlust.

En investeringsenhets substansundantag ska fastställas i enlighet med artikel 28.1–28.7. De berättigade lönekostnader för berättigade anställda och berättigade materiella anläggningstillgångar som beaktas för en sådan investeringsenhet ska minskas i proportion till den multinationella koncernens eller den storskaliga nationella koncernens fördelningsbara andel av investeringsenhetens justerade vinst dividerat med den totala justerade vinsten för en sådan investeringsenhet.

5.   Vid tillämpningen av denna artikel ska den multinationella koncernens eller den storskaliga nationella koncernens fördelningsbara andel av en investeringsenhets justerade vinst eller förlust fastställas i enlighet med artikel 9, med beaktande endast av intressen som inte är föremål för ett val i enlighet med artikel 42 eller 43.

Artikel 42

Valet att behandla en investeringsenhet som en skattetransparent enhet

1.   Vid tillämpningen av denna artikel avses med en försäkringsinvesteringsenhet en enhet som uppfyller definitionerna i en investeringsfond enligt artikel 3.31 eller ett investeringsinstrument för fast egendom enligt artikel 3.32, om det inte hade etablerats i förhållande till skyldigheter enligt ett försäkrings- eller livränteavtal och om det inte hade ägts helt av en enhet som är föremål för reglering som ett försäkringsbolag i den jurisdiktion där den är belägen.

2.   Vid valet av koncernenhet som lämnar deklarationen får en koncernenhet som är en investeringsenhet eller en försäkringsinvesteringsenhet behandlas som en skattetransparent enhet om den ingående ägarenheten är skattskyldig i den jurisdiktion där den är belägen till ett skäligt marknadsvärde eller ett liknande system baserat på de årliga förändringarna i det verkliga värdet på dess ägarintressen i den enheten och den skattesats som är tillämplig på den ingående ägarenheten på sådana intäkter är lika med eller överstiger minimiskattesatsen.

3.   En koncernenhet som indirekt har ett ägarintresse i en investeringsenhet eller i en försäkringsinvesteringsenhet via ett direkt ägarintresse i en annan investeringsenhet eller en försäkringsinvesteringsenhet ska anses vara föremål för skatt enligt ett skäligt marknadsvärde eller liknande regler med avseende på dess indirekta ägarintresse i den förstnämnda enheten eller försäkringsinvesteringsenheten om den omfattas av ett skäligt marknadsvärde eller liknande regler med avseende på dess direkta ägarintresse i den andra nämnda enheten eller försäkringsinvesteringsenheten.

4.   Valet enligt punkt 2 i denna artikel ska göras i enlighet med artikel 45.1.

Om valet återkallas ska eventuell vinst eller förlust från avyttringen av en tillgång eller skuld som innehas av investeringsenheten eller en försäkringsinvesteringsenhet fastställas på grundval av tillgångens eller skuldens skäliga marknadsvärde den första dagen av det år då återkallandet görs.

Artikel 43

Valet att tillämpa en beskattningsbar utdelningsmetod

1.   Vid valet av koncernenhet som lämnar deklarationen får en ingående ägarenhet i en investeringsenhet tillämpa en beskattningsbar utdelningsmetod med avseende på sitt ägarintresse i investeringsenheten, under förutsättning att den ingående ägarenheten inte är en investeringsenhet och rimligen kan förväntas bli föremål för skatt på utdelningar från investeringsenheten till en skattesats som är lika med eller överstiger minimiskattesatsen.

2.   Enligt den beskattningsbara utdelningsmetoden ska utdelning och skönsmässigt uppskattad utdelning av en investeringsenhets justerade vinst ingå i den justerade vinsten för den ingående ägarenhet som erhöll utdelningen, under förutsättning att den inte är en investeringsenhet.

Det belopp av medräknade skatter som investeringsenheten ådragit sig och som kan avräknas mot den ingående ägarenhetens skatteskuld till följd av investeringsenhetens utdelning ska inkluderas i den justerade vinsten och de medräknade och justerade skatterna för den ingående ägarenhet som tog emot utdelningen.

Den ingående ägarenhetens andel av investeringsenhetens outdelade justerade nettovinst som avses i punkt 3, som uppkommit under det tredje året som föregår räkenskapsåret (det år som prövas) ska behandlas som en justerad vinst för den investeringsenheten för räkenskapsåret. Det belopp som motsvarar sådan justerad vinst multiplicerat med minimiskattesatsen ska behandlas som tilläggsskatt för en lågbeskattad koncernenhet för räkenskapsåret vid tillämpning av kapitel II.

En investeringsenhets justerade vinst eller förlust och de medräknade och justerade skatter som kan hänföras till sådan intäkt för räkenskapsåret ska undantas från beräkningen av den effektiva skattesatsen i enlighet med kapitel V och artikel 41.1–41.4, med undantag av beloppet av medräknade skatter som avses i det andra stycket i denna punkt.

3.   En investeringsenhets outdelade justerade nettovinst för det år som prövas ska vara beloppet för den justerade vinsten för den investeringsenheten för det år som prövas minskat, upp till noll, med

a)

investeringsenhetens medräknade skatter,

b)

utdelningar och skönsmässigt uppskattade utdelningar till aktieägare som inte är investeringsenheter under den period som börjar den första dagen av det tredje året som föregår räkenskapsåret och som slutar den sista dagen av det redovisade räkenskapsåret (prövoperioden),

c)

justerade förluster som uppstår under prövoperioden, och

d)

eventuella restbelopp för justerade förluster som inte redan har minskat den outdelade justerade nettovinsten för den investeringsenheten under ett föregående prövoår nämligen överföring av investeringsförluster.

En investeringsenhets outdelade justerade nettovinst ska inte minskas med utdelningar eller skönsmässigt uppskattade utdelningar som redan minskat investeringsenhetens outdelade justerade nettovinst för ett föregående prövoår genom tillämpning av första stycket led b.

En investeringsenhets outdelade justerade nettovinst ska inte minskas med justerade förlustbelopp som redan minskat den investeringsenhetens outdelade justerade nettovinst för ett föregående prövoår genom tillämpning av första stycket led c.

4.   Vid tillämpning av denna artikel ska en skönsmässigt uppskattad utdelning uppstå när ett direkt eller indirekt ägarintresse i investeringsenheten överförs till en enhet som inte tillhör den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen och som är lika med andelen av den outdelade justerade nettovinst hänförlig till sådant ägarintresse på dagen för en sådan överföring, som fastställs utan hänsyn till den skönsmässigt uppskattade utdelningen.

5.   Valet enligt punkt 1 i denna artikel ska göras i enlighet med artikel 45.1.

Om valet återkallas ska den ingående ägarenhetens andel av investeringsenhetens outdelade justerade nettovinst för prövoåret vid utgången av det räkenskapsår som föregår det räkenskapsår då återkallandet görs, behandlas som en justerad vinst för investeringsenheten för räkenskapsåret. Det belopp som motsvarar sådan justerad vinst multiplicerat med minimiskattesatsen ska behandlas som tilläggsskatt för en lågbeskattad koncernenhet för räkenskapsåret vid tillämpning av kapitel II.

KAPITEL VIII

ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER

Artikel 44

Skyldighet att lämna deklaration

1.   I denna artikel gäller följande definitioner:

a)

utsedd lokal enhet: den koncernenhet i en multinationell koncern eller i en storskalig nationell koncern som är belägen i en medlemsstat och som av de andra koncernenheterna i den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen som är belägna i samma medlemsstat har utsetts att lämna deklarationen med information om tilläggsskatt eller att lämna in anmälningar i enlighet med denna artikel på deras vägnar.

b)

avtal mellan kvalificerande behöriga myndigheter: ett bilateralt eller multilateralt avtal eller arrangemang mellan två eller flera behöriga myndigheter som föreskriver automatiskt utbyte av årliga deklarationer med information om tilläggsskatt.

2.   En koncernenhet belägen i en medlemsstat ska lämna en deklaration med information om tilläggsskatt till sin skatteförvaltning i enlighet med punkt 5.

En sådan deklaration får lämnas in av en utsedd lokal enhet på koncernenhetens vägnar.

3.   Genom undantag från punkt 2 ska en koncernenhet inte vara skyldig att lämna en deklaration med information om tilläggsskatt till sin skatteförvaltning om en sådan deklaration har lämnats i enlighet med kraven i punkt 5 av

a)

den yttersta moderenheten belägen i en jurisdiktion som för det redovisade räkenskapsåret har ett avtal mellan de kvalificerande behöriga myndigheterna och den medlemsstat där koncernenheten är belägen, eller

b)

den enhet som utses att lämna deklarationen och som är belägen i en jurisdiktion som för det redovisade räkenskapsåret har ett avtal mellan de kvalificerande behöriga myndigheterna och den medlemsstat där koncernenheten är belägen.

4.   Om punkt 3 är tillämplig ska den koncernenhet som är belägen i en medlemsstat, eller den utsedda lokala enheten på dess vägnar, till sin skatteförvaltning anmäla identiteten på den enhet som lämnar deklarationen med information om tilläggsskatt samt den jurisdiktion där den är belägen.

5.   Deklarationen med information om tilläggsskatt ska lämnas in i en standardmall och innehålla följande uppgifter med avseende på den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen:

a)

Identifiering av de koncernenheterna, inklusive eventuella skatteregistreringsnummer, den jurisdiktion där de är belägna och deras status enligt bestämmelserna i detta direktiv.

b)

Information om den multinationella koncernens eller den storskaliga nationella koncernens övergripande struktur, inklusive bestämmande inflytanden i de koncernenheter som innehas av andra koncernenheter.

c)

Den information som är nödvändig för att beräkna

i)

den effektiva skattesatsen för varje jurisdiktion och tilläggsskatten för varje koncernenhet,

ii)

tilläggsskatten för en medlem i en joint venture-koncern,

iii)

fördelningen av tilläggsskatt enligt IIR-regeln och tilläggsskattebeloppet enligt UTPR-regeln för varje jurisdiktion, och

d)

en förteckning över de val som gjorts i enlighet med detta direktiv.

6.   Genom undantag från punkt 5 ska, om en koncernenhet är belägen i en medlemsstat med en yttersta moderenhet belägen i en tredjelandsjurisdiktion som tillämpar regler som har bedömts vara likvärdiga med reglerna i detta direktiv i enlighet med artikel 52, koncernenheten eller den utsedda lokala enheten lämna en deklaration med information om tilläggsskatt som innehåller följande information:

a)

All information som är nödvändig för tillämpningen av artikel 8, inbegripet

i)

identifiering av alla koncernenheter i vilka en delvis ägd moderenhet belägen i en medlemsstat, direkt eller indirekt, innehar ett ägarintresse när som helst under räkenskapsåret och strukturen på sådana ägarintressen,

ii)

all information som behövs för att beräkna den effektiva skattesatsen i de jurisdiktioner där en delvis ägd moderenhet belägen i en medlemsstat innehar ägarintresse i koncernenheter som identifierats i led i och den tilläggsskatt som ska betalas, och

iii)

all information som är relevant för detta ändamål i enlighet med artikel 9, 10 eller 11.

b)

All information som är nödvändig för tillämpningen av artikel 13, inbegripet

i)

identifiering av alla koncernenheter som är belägna i den yttersta moderenhetens jurisdiktion och strukturen för sådana ägarintressen,

ii)

all information som är nödvändig för att beräkna den effektiva skattesatsen för den yttersta moderenhetens jurisdiktion och den tilläggsskatt som den ska betala, och

iii)

all information som behövs för att fördela sådan tilläggsskatt på grundval av fördelningsnyckeln för UTPR-regeln enligt artikel 14.

c)

all information som är nödvändig för tillämpningen av en kvalificerad nationell tilläggsskatt i en medlemsstat som har valt att tillämpa en sådan tilläggsskatt, i enlighet med artikel 11.

7.   Den deklaration med information om tilläggsskatt som avses i punkterna 5 och 6 och alla relevanta anmälningar ska lämnas in till skatteförvaltningen i den medlemsstat där koncernenheten är belägen senast 15 månader efter den sista dagen som årsredovisningen omfattar.

Artikel 45

Val

1.   De val som avses i artikel 2.3 andra stycket, artiklarna 16.3, 16.6, 16.9, 42 och 43 ska vara giltigt i fem år från och med det år då valet görs. Valet ska förnyas automatiskt, såvida inte den koncernenhet som lämnar deklarationen återkallar valet i slutet av femårsperioden. Ett återkallande av valet ska vara giltigt i fem år från och med slutet av det år då valet återkallas.

2.   De val som avses i artiklarna 16.7, 22.1 b, 25.1, 28.2, 30.1 och 40.1 ska vara giltigt i ett år. Valet ska förnyas automatiskt, såvida inte den koncernenhet som lämnar deklarationen återkallar valet i slutet på året.

3.   De val som avses i artikel 2.3 andra stycket, artiklarna 16.3, 16.6, 16.7, 16.9, 22.1.b, 25.1, 28.2, 30.1, 40.1, 42 och 43 ska anmälas till skatteförvaltningen i den medlemsstat där den lämnande koncernenheten är belägen.

Artikel 46

Sanktioner

Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelser av nationella bestämmelser som antagits enligt detta direktiv, inbegripet de som rör skyldigheten för en koncernenhet att deklarera och betala sin andel av tilläggsskatten eller att ha en ytterligare skattekostnad, och vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att de genomförs. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

KAPITEL IX

ÖVERGÅNGSREGLER

Artikel 47

Skattebehandling av uppskjutna skattefordringar, uppskjutna skatteskulder och överförda tillgångar vid övergång

1.   I denna artikel avses med övergångsår för en jurisdiktion, det första räkenskapsår under vilket en multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern omfattas av detta direktivs tillämpningsområde med avseende på den jurisdiktionen.

2.   När den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen fastställer den effektiva skattesatsen för en jurisdiktion under ett övergångsår och för varje därpå följande räkenskapsår ska den beakta alla de uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder som återspeglas eller redovisas i alla koncernenheters räkenskaper i en jurisdiktion för övergångsåret.

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder ska beaktas med den lägre minimiskattesatsen och den tillämpliga nationella skattesatsen. En uppskjuten skattefordran som har redovisats till en skattesats som är lägre än minimiskattesatsen får dock beaktas med minimiskattesatsen om den skattskyldige kan visa att den uppskjutna skattefordran är hänförlig till en justerad förlust.

Effekten av varje värdejustering eller justering av redovisningen med avseende på en uppskjuten skattefordran ska inte beaktas.

3.   Uppskjutna skattefordringar som härrör från poster som undantas från beräkningen av justerad vinst eller förlust i enlighet med kapitel III ska undantas från den beräkning som avses i punkt 2 när sådana uppskjutna skattefordringar genereras i en transaktion som äger rum efter den 30 november 2021.

4.   Vid överföring av tillgångar mellan koncernenheter efter den 30 november 2021 och före övergångsårets början ska underlaget för de förvärvade tillgångarna, med undantag för lager, baseras på den avyttrande koncernenhetens redovisade värde av de överförda tillgångarna vid tidpunkten för avyttring med uppskjutna skattefordringar och skatteskulder som fastställts på grundval av det underlaget.

Artikel 48

Övergångsbefrielse för substansundantag

1.   Vid tillämpning av artikel 28.3 ska värdet 5 % för varje räkenskapsår som inleds under vart och ett av nedanstående kalenderår från och med den 31 december ersättas med de värden som anges i följande tabell:

2023

10 %

2024

9,8 %

2025

9,6 %

2026

9,4 %

2027

9,2 %

2028

9,0 %

2029

8,2 %

2030

7,4 %

2031

6,6 %

2032

5,8 %

2.   Vid tillämpning av artikel 28.4 ska värdet 5 % för varje räkenskapsår som inleds under vart och ett av nedanstående kalenderår från och med den 31 december ersättas med de värden som anges i följande tabell:

2023

8 %

2024

7,8 %

2025

7,6 %

2026

7,4 %

2027

7,2 %

2028

7,0 %

2029

6,6 %

2030

6,2 %

2031

5,8 %

2032

5,4 %

Artikel 49

Inledande fas av undantag från IIR-regeln och UTPR-regeln för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner

1.   Den tilläggsskatt som ska betalas av en yttersta moderenhet i en medlemsstat i enlighet med artikel 5.2, eller av en mellanliggande moderenhet som är belägen i en medlemsstat i enlighet med artikel 7.2 om den yttersta moderenheten är en undantagen enhet, ska sänkas till noll

a)

under de första fem åren av den inledande fasen av den multinationella koncernens internationella verksamhet, utan hinder av de krav som fastställs i kapitel V,

b)

under de första fem räkenskapsåren som börjar den första dagen under det räkenskapsår under vilket den storskaliga nationella koncernen för första gången omfattas av detta direktivs tillämpningsområde.

2.   Om den yttersta moderenheten i en multinationell koncern är belägen i en tredjelandsjurisdiktion ska den tilläggsskatt som ska betalas av en koncernenhet belägen i en medlemsstat i enlighet med artikel 14.2 sänkas till noll under de första fem åren av den inledande fasen av den multinationella koncernens internationella verksamhet, utan hinder av de krav som fastställs i kapitel V.

3.   En multinationell koncern ska anses befinna sig i inledningsfasen av sin internationella verksamhet om, för ett räkenskapsår:

a)

den har koncernenheter i högst sex jurisdiktioner, och

b)

summan av det redovisade nettovärdet av materiella anläggningstillgångar för alla koncernenheter i den multinationella koncernen i alla andra jurisdiktioner än referensjurisdiktionen inte överstiger 50 000 000 EUR.

Vid tillämpning av första stycket led b avses med referensjurisdiktion den jurisdiktion där de koncernenheterna i den multinationella koncernen har det högsta totala värdet av materiella anläggningstillgångar under det räkenskapsår då den multinationella koncernen ursprungligen omfattas av detta direktivs tillämpningsområde. Det totala värdet för materiella anläggningstillgångar i jurisdiktionen ska vara summan av de bokförda nettovärdena för alla materiella anläggningstillgångar i alla koncernenheter i den multinationella koncern som är belägen i den jurisdiktionen.

4.   Den femårsperiod som avses i punkt 1 a och i punkt 2 ska börja löpa från början av det räkenskapsår under vilket den multinationella koncernen ursprungligen omfattas av detta direktiv.

För multinationella koncerner som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde när det träder i kraft ska den femårsperiod som avses i punkt 1 a inledas den 31 december 2023.

För multinationella koncerner som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde när det träder i kraft ska den femårsperiod som avses i punkt 2 inledas den 31 december 2024.

För storskaliga nationella koncerner som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde när det träder i kraft ska den femårsperiod som avses i punkt 1 b inledas den 31 december 2023.

5.   Den utsedda enhet som lämnar deklarationen som avses i artikel 44 ska informera skatteförvaltningen i den medlemsstat där den är belägen när den inledande fasen av den multinationella koncernens internationella verksamhet börjar.

Artikel 50

Val av fördröjd tillämpning av IIR-regeln och UTPR-regeln

1.   Genom undantag från artiklarna 5–14 får medlemsstater där högst tolv yttersta moderenheter i koncerner som omfattas av detta direktiv är belägna välja att inte tillämpa IIR-regeln och UTPR-regeln för sex på varandra följande räkenskapsår från och med den 31 december 2023. Medlemsstater som gör ett sådant val ska anmäla detta till kommissionen senast den 31 december 2023.

2.   Om den yttersta moderenheten i en multinationell koncern är belägen i en medlemsstat som har gjort ett val enligt punkt 1 i denna artikel, ska de andra medlemsstaterna än den där den yttersta moderenheten är belägen säkerställa att de koncernenheterna i den multinationella koncernen, i den medlemsstat där de är belägna, omfattas av det tilläggsskattebelopp enligt UTPR-regeln som fördelats på den medlemsstaten för räkenskapsåren från och med den 31 december 2023 i enlighet med artikel 14.

Den yttersta moderenhet som avses i första stycket ska utse en enhet som utses att lämna deklaration i en annan medlemsstat än den medlemsstat där den yttersta moderenheten är belägen eller, om den multinationella koncernen inte har någon koncernenhet i en annan medlemsstat, i en tredjelandsjurisdiktion som, för det redovisade räkenskapsåret, har ett gällande avtal mellan kvalificerande behöriga myndigheter med den medlemsstat där den yttersta moderenheten är belägen.

I sådant fall ska den utsedda enheten lämna in en deklaration med information om tilläggsskatt i enlighet med kraven i artikel 44.5. De koncernenheter som är belägna i den medlemsstat som har gjort ett val i enlighet med punkt 1 i den är artikeln ska förse den enhet som utses att lämna deklaration med den information som behövs för att fullgöra skyldigheterna i artikel 44.5 och är undantagna från skyldigheten att lämna en deklaration i artikel 44.2.

3.   Den procentsats enligt UTPR-regeln som fastställts för en medlemsstat som har gjort ett val i enlighet med punkt 1 ska anses vara noll för räkenskapsåret.

Artikel 51

Tillfällig lättnad som gäller deklarationsskyldigheten

Utan hinder av vad som sägs i artikel 44.7 ska deklarationen med information om tilläggsskatt och de anmälningar som avses i artikel 44 lämnas till medlemsstaternas skatteförvaltningar senast 18 månader efter den sista dagen under det redovisade räkenskapsår som är det övergångsår som avses i artikel 47.

KAPITEL XI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 52

Likvärdighetsbedömning

1.   Den rättsliga ram som genomförs i den nationella lagstiftningen i en tredjelandsjurisdiktion ska anses vara likvärdig med en kvalificerad IIR-regel som anges i kapitel II, och ska inte behandlas som ett CFC-regelverk, om den uppfyller följande villkor:

a)

Den verkställer en uppsättning regler enligt vilka moderenheten i en multinationell koncern ska beräkna och betala in sin fördelningsbara tilläggsskatt med beaktande av lågbeskattade koncernenheter i den multinationella koncernen.

b)

Den fastställer en lägsta effektiv skattesats på minst 15 % under vilken en koncernenhet anses vara lågbeskattad.

c)

Vid beräkningen av den lägsta effektiva skattesatsen är det endast tillåtet att blanda intäkter från enheter som är belägna inom samma jurisdiktion.

d)

För beräkningen av en tilläggsskatt enligt den likvärdiga kvalificerade IIR-regeln föreskrivs lättnader för eventuell tilläggsskatt som betalats i en medlemsstat med tillämpning av den kvalificerade IIR-regeln och för varje kvalificerad nationell tilläggsskatt i detta direktiv.

2.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 53 i syfte att fastställa förteckningen över tredjelandsjurisdiktioner som har infört en rättslig ram i sin nationella lagstiftning som kan anses vara likvärdig med en kvalificerad IIR-regel i överensstämmelse med villkoren i punkt 1 i detta artikel, och att uppdatera denna förteckning efter en bedömning av den rättsliga ram som en tredjelandsjurisdiktion har genomfört i sin nationella lagstiftning.

Artikel 53

Utövande av delegeringen

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 52 ges till kommissionen tills vidare från och med den 23 december 2022.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artikel 52 får när som helst återkallas av rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge rådet denna.

6.   En delegerad akt som antas enligt artikel 52 ska träda i kraft endast om rådet inte har gjort några invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs rådet, eller om rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att det inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på rådets initiativ.

Artikel 54

Information till Europaparlamentet

Europaparlamentet ska informeras av kommissionen om antagandet av delegerade akter, eventuella invändningar som formulerats mot dem och om rådets återkallelse av delegeringen av befogenheter.

Artikel 55

Bilateralt avtal om förenklade rapporteringskrav

Unionen får ingå avtal med tredjelandsjurisdiktioner vilkas rättsliga ramar har bedömts vara likvärdiga med en kvalificerade IIR-regel i enlighet med artikel 52 i syfte att skapa en ram för förenkling av rapporteringsförfarandena enligt artikel 44.6.

Artikel 56

Införlivande

Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 31 december 2023. De ska genast underrätta kommissionen om texten till dessa bestämmelser.

De ska tillämpa dessa bestämmelser för räkenskapsåren från och med den 31 december 2023.

De ska dock, med undantag för arrangemanget i artikel 50.2, tillämpa de bestämmelser som är nödvändiga för att följa artiklarna 12, 13 och 14 för räkenskapsåren från och med den 31 december 2024.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 57

Kommissionens bedömning av genomförandet av den första pelaren

Kommissionen ska senast den 30 juni 2023 lägga fram en rapport för rådet med en bedömning av situationen när det gäller genomförandet av den första pelaren i uttalandet om en tvåpelarlösning för att ta itu med de utmaningar på skatteområdet som uppstår till följd av digitaliseringen av ekonomin, som godkändes av OECD/G20:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) den 8 oktober 2021, och, om så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag för att ta itu med dessa utmaningar på skatteområdet i avsaknad av genomförande av lösningen inom den första pelaren.

Artikel 58

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 59

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 14 december 2022.

På rådets vägnar

M. BEK

Ordförande


(1)   EUT C 290, 29.7.2022, s.52.

(2)  Yttrande av den 19 maj 2022 (ännu inte offentliggjort i EUT).

(3)  Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1).

(4)  Rådets direktiv (EU) 2016/881 av den 25 maj 2016 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (EUT L 146, 3.6.2016, s. 8).

(5)   EUT L 123, 12.5.2016, s. 1

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (EUT L 243, 11.9.2002, s. 1)


Top