1.   I detta direktiv fastställs gemensamma åtgärder för en effektiv minimibeskattning av multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i form av

2.   Medlemsstaterna får välja att tillämpa en kvalificerad nationell tilläggsskatt enligt vilken tilläggsskatt ska beräknas och betalas på överskjutande vinst som avser alla lågbeskattade ingående enheter som är belägna inom deras jurisdiktion i enlighet med detta direktiv.

1.   Detta direktiv tillämpas på koncernenheter belägna i en medlemsstat som är medlemmar i en multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern som har en årlig intäkt på minst 750 000 000 EUR, inklusive intäkterna för undantagna enheter som avses i punkt 3, i den yttersta moderenhetens konsoliderade årsredovisning under minst två av de fyra räkenskapsår som föregår det räkenskapsår som prövas.

2.   Om ett eller flera av de fyra räkenskapsår som avses i punkt 1 är längre eller kortare än tolv månader ska den intäktströskel som avses i den punkten justeras proportionellt för vart och ett av dessa räkenskapsår.

3.   Detta direktiv är inte tillämpligt på följande enheter (undantagna enheter):

Genom undantag från första stycket i denna punkt får den koncernenhet som lämnar deklarationen göra ett val i enlighet med artikel 45.1 att inte behandla en enhet som avses i leden b och c i det stycket som en undantagen enhet.

1.   Vid tillämpningen av detta direktiv ska en annan enhet än en genomflödesenhet anses vara belägen i den jurisdiktion där den anses ha sin skattehemvist på grundval av sin plats för företagsledning, sin etableringsort eller liknande kriterier.

Om det inte är möjligt att fastställa lokaliseringen för en annan enhet än en genomflödesenhet på grundval av första stycket ska den anses vara belägen i den jurisdiktion där den etablerades.

2.   En genomflödesenhet ska betraktas som statslös, såvida den inte är den yttersta moderenheten i en multinationell koncern eller i en storskalig nationell koncern eller om den är skyldig att tillämpa en IIR-regel i enlighet med artiklarna 5, 6, 7 och 8, i vilket fall genomflödesenheten ska anses vara belägen i den jurisdiktion där den etablerades.

3.   Ett fast driftsställe enligt definitionen i artikel 3.13 a ska anses vara beläget i den jurisdiktion där det behandlas som ett fast driftsställe och är skyldigt att betala skatt enligt gällande skatteavtal.

Ett fast driftsställe enligt definitionen i artikel 3.13 b ska anses vara beläget i den jurisdiktion där det är skyldigt att betala skatt på nettobasis för sin verksamhet.

Ett fast driftsställe enligt definitionen i artikel 3.13 c ska anses vara lokaliserat i den jurisdiktion där det är beläget.

Ett fast driftsställe enligt definitionen i artikel 3.13 d ska betraktas som statslöst.

4.   Om en koncernenhet är belägen i två jurisdiktioner och dessa jurisdiktioner har ett gällande tillämpligt skatteavtal, ska koncernenheten anses vara belägen i den jurisdiktion där den anses ha sin skattehemvist enligt det skatteavtalet.

Om det tillämpliga skatteavtalet kräver att de behöriga myndigheterna når en ömsesidig överenskommelse om den plats där koncernenheten anses ha skattehemvist, och ingen överenskommelse nås, ska punkt 5 tillämpas.

Om det inte finns någon befrielse för dubbelbeskattning enligt det gällande tillämpliga skatteavtalet, på grund av att en koncernenhet har skattehemvist hos båda avtalsslutande parter, ska punkt 5 tillämpas.

5.   Om en koncernenhet är belägen i två jurisdiktioner och dessa jurisdiktioner inte har ett tillämpligt skatteavtal, ska koncernenheten anses vara belägen i den jurisdiktion som ålade det högsta beloppet av medräknade skatter under räkenskapsåret.

Vid beräkningen av beloppet av de medräknade skatter som avses i det första stycket ska det skattebelopp som betalats i enlighet med ett CFC-regelverk inte beaktas.

Om beloppet av de medräknade skatter som ska betalas i de två jurisdiktionerna är detsamma eller noll, ska koncernenheten anses vara belägen i den jurisdiktion där den har det högre beloppet av substansundantaget beräknat på grundval av en enhet i enlighet med artikel 28.

Om beloppet för substansundantaget i de två jurisdiktionerna är detsamma eller noll, ska koncernenheten betraktas som statslös, såvida den inte är en yttersta moderenhet, i vilket fall den ska anses vara belägen i den jurisdiktion där den etablerades.

6.   Om en moderenhet till följd av tillämpningen av punkterna 4 och 5 är belägen i en jurisdiktion där den inte omfattas av en kvalificerad IIR-regel, ska den anses omfattas av den kvalificerade IIR-regeln i den andra jurisdiktionen, såvida inte ett gällande skatteavtal förbjuder tillämpningen av en sådan regel.

7.   Om en koncernenhet byter lokalisering under ett räkenskapsår ska den anses vara belägen i den jurisdiktion där den ansågs vara lokaliserad enligt denna artikel i början av det räkenskapsåret.

1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att en yttersta moderenhet som är en koncernenhet belägen i en medlemsstat med avseende på sina lågbeskattade koncernenheter som är belägna i en annan jurisdiktion eller statslösa omfattas av tilläggsskatten (tilläggsskatten enligt IIR-regeln) under räkenskapsåret.

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa att en koncernenhet som är den yttersta moderenheten i en multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern och som är belägen i en medlemsstat som är en lågskattejurisdiktion själv och tillsammans med alla lågbeskattade koncernenheter i koncernen som är belägna i samma medlemsstat omfattas av tilläggsskatten enligt IIR-regeln under räkenskapsåret.

1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att en mellanliggande moderenhet som är belägen i en medlemsstat och innehas av en yttersta moderenhet som är belägen i en tredjelandsjurisdiktion med avseende på sina lågbeskattade koncernenheter som är belägna i en annan jurisdiktion eller statslösa omfattas av tilläggsskatten enligt IIR-regeln under räkenskapsåret.

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa att en mellanliggande moderenhet som är belägen i en medlemsstat som är en lågskattejurisdiktion och innehas av en yttersta moderenhet som är belägen i en tredjelandsjurisdiktion själv och tillsammans med sina lågbeskattade koncernenheter som är belägna i samma medlemsstat omfattas av tilläggsskatten enligt IIR-regeln under räkenskapsåret.

3.   Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas i följande fall:

1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att en mellanliggande moderenhet, om denna är belägen i en medlemsstat och innehas av en yttersta moderenhet som är en undantagen enhet, med avseende på sina lågbeskattade koncernenheter som är belägna i en annan jurisdiktion eller är statslösa omfattas av tilläggsskatten enligt IIR-regeln under räkenskapsåret.

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa att en mellanliggande moderenhet, om den mellanliggande moderenheten är belägen i en medlemsstat som är en lågskattejurisdiktion och innehas av en yttersta moderenhet som är en undantagen enhet, själv och tillsammans med sina lågbeskattade koncernenheter som är belägna i samma medlemsstat omfattas av tilläggsskatten enligt IIR-regeln under räkenskapsåret.

3.   Punkterna 1 och 2 ska inte vara tillämpliga om en annan mellanliggande moderenhet är belägen i en jurisdiktion där den omfattas av en kvalificerad IIR-regel för det räkenskapsåret och direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande i den mellanliggande moderenhet som avses i punkterna 1 och 2.

1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att en delägd moderenhet som är belägen i en medlemsstat med avseende på sina lågbeskattade koncernenheter som är belägna i en annan jurisdiktion eller statslösa omfattas av tilläggsskatten enligt IIR-regeln under räkenskapsåret.

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa att en delägd moderenhet som är belägen i en medlemsstat som är en lågskattejurisdiktion själv och tillsammans med sina lågbeskattade koncernenheter som är belägna i samma medlemsstat omfattas av tilläggsskatten enligt IIR-regeln under räkenskapsåret.

3.   Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas om ägarintressena i den delvis ägda moderenheten direkt eller indirekt i sin helhet innehas av en annan delägd moderenhet som omfattas av en kvalificerad IIR-regel under det räkenskapsåret.

1.   Den tilläggsskatt enligt IIR-regeln som en moderenhet ska betala för en lågbeskattad koncernenhet i enlighet med artiklarna 5.1, 6.1, 7.1 och 8.1 ska vara lika med tilläggsskatten för den lågbeskattade koncernenheten, beräknad i enlighet med artikel 27, multiplicerad med moderenhetens fördelningsbara andel av denna tilläggsskatt under räkenskapsåret.

2.   En moderenhets fördelningsbara andel av tilläggsskatten i förhållande till en lågbeskattad koncernenhet ska stå i proportion till moderenhetens ägarintresse i den justerade vinsten i den lågbeskattade koncernenheten. Den andelen ska vara lika med den justerade vinsten i den lågbeskattade koncernenheten under räkenskapsåret, med avdrag för beloppet av sådana intäkter som är hänförliga till ägarintressen som innehas av andra ägare och delat med den justerade vinsten i den lågbeskattade koncernenheten under räkenskapsåret.

Det justerade vinstbelopp som är hänförlig till ägarintressen i en lågbeskattad koncernenhet som innehas av andra ägare ska vara det belopp som skulle ha behandlats som hänförligt till dessa ägare enligt principerna i den allmänt erkända redovisningsstandard som används i den yttersta moderenhetens konsoliderade årsredovisning om den lågbeskattade koncernenhetens nettovinst hade varit lika med dess justerade vinst och

3.   Utöver det belopp som fördelas på en moderenhet i enlighet med punkt 1 i denna artikel ska den tilläggsskatt enligt IIR-regeln som ska betalas av en moderenhet i enlighet med artiklarna 5.2, 6.2, 7.2 och 8.2 för räkenskapsåret i enlighet med artikel 27 omfatta

1.   Medlemsstaterna kan välja att tillämpa en kvalificerad nationell tilläggsskatt.

Om en medlemsstat där de koncernenheterna i en multinationell koncern eller i en storskalig nationell koncern är belägna väljer att tillämpa en kvalificerad nationell tilläggsskatt, ska alla lågbeskattade koncernenheter i den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen i den medlemsstaten omfattas av den nationella tilläggsskatten under räkenskapsåret.

I förhållande till en kvalificerad nationell tilläggsskatt kan de lågbeskattade koncernenheternas nationella överskjutande vinst beräknas på grundval av en allmänt erkänd redovisningsstandard eller en godkänd redovisningsstandard som tillåts av det godkända redovisningsorganet och justeras för att förhindra eventuell väsentlig snedvridning av konkurrensen, snarare än den redovisningsstandard som används i den konsoliderade årsredovisningen.

2.   Om en moderenhet i en multinationell koncern eller i en storskalig nationell koncern är belägen i en medlemsstat och de koncernenheter som den direkt eller indirekt innehar är belägna i antingen den medlemsstaten eller en annan jurisdiktion och omfattas av en kvalificerad nationell tilläggsskatt under räkenskapsåret i de jurisdiktionerna, ska det eventuella tilläggsskattebelopp som beräknas i enlighet med artikel 27 och som ska betalas av moderenheten i enlighet med artiklarna 5–8 minskas med upp till noll med det kvalificerade nationella tilläggsskattebelopp som antingen den själv eller dessa koncernenheter ska betala.

Om den kvalificerade nationella tilläggsskatten har beräknats för ett räkenskapsår i enlighet med den yttersta moderenhetens allmänt erkända redovisningsstandard eller med internationella redovisningsstandarder (IFRS eller IFRS som antagits av unionen i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002), ska, utan hinder av vad som sägs i första stycket, ingen tilläggsskatt beräknas i enlighet med artikel 27 för det räkenskapsåret med avseende på de koncernenheterna i en multinationell koncern eller storskalig nationell koncern som är belägen i den medlemsstaten. Detta stycke påverkar inte beräkningen av eventuell ytterligare tilläggsskatt i enlighet med artikel 29 ifall en medlemsstat inte tillämpar en kvalificerad nationell tilläggsskatt för att uppbära eventuell ytterligare tilläggsskatt enligt artikel 29.

3.   Om den kvalificerade nationella tilläggsskatten för ett räkenskapsår inte har betalats inom de fyra räkenskapsår som följer på det räkenskapsår då den skulle ha betalats, ska det kvalificerade nationella tilläggsskattebelopp som inte betalades läggas till tilläggsskatten för jurisdiktionen som beräknats i enlighet med artikel 27.3 och ska inte uppbäras av den medlemsstat som gjorde valet enligt punkt 1 i den här artikeln.

4.   Medlemsstater som väljer att tillämpa en kvalificerad nationell tilläggsskatt ska anmäla detta till kommissionen inom fyra månader efter antagandet av de nationella lagar och andra författningar med vilka en kvalificerad nationell tilläggsskatt införs. Ett sådant val ska vara giltigt och får inte återkallas under en period på tre år. Vid utgången av varje treårsperiod ska valet förnyas automatiskt, såvida inte medlemsstaten återkallar sitt val. Ett återkallande av valet ska anmälas till kommissionen senast fyra månader före utgången av treårsperioden.

1.   Om den yttersta moderenheten i en multinationell koncern är belägen i en tredjelandsjurisdiktion som inte tillämpar en kvalificerad IIR-regel, eller om den yttersta moderenheten i en multinationell koncern är en undantagen enhet, ska medlemsstaterna säkerställa att de koncernenheter som är belägna i unionen i den medlemsstat där de är belägna omfattas av en justering lika med det tilläggsskattebelopp enligt UTPR-regeln som fördelats på den medlemsstaten under räkenskapsåret i enlighet med artikel 14.

För detta ändamål kan en sådan justering ske i form av antingen en tilläggsskatt som ska betalas av dessa koncernenheter eller ett nekat avdrag mot den beskattningsbara inkomsten för dessa koncernenheter, vilket leder till ett belopp på skatteskulden som är nödvändigt för att uppbära det tilläggsskattebelopp enligt UTPR-regeln som fördelats på den medlemsstaten.

2.   Om en medlemsstat tillämpar justeringen enligt punkt 1 i denna artikel i form av ett nekat avdrag mot den beskattningsbara inkomsten, ska denna justering i möjligaste mån tillämpas med avseende på det beskattningsår under vilket det räkenskapsår, för vilket tilläggsskattebeloppet enligt UTPR-regeln beräknades och fördelades på en medlemsstat i enlighet med artikel 14, löper ut.

Eventuella tilläggsskattebelopp enligt UTPR-regeln som återstår att betala med avseende på ett beskattningsår till följd av tillämpningen av ett nekat avdrag mot den beskattningsbara inkomsten under det beskattningsåret ska i möjligaste mån föras över och ska med avseende på varje påföljande beskattningsår omfattas av justeringen enligt punkt 1 till dess att hela det tilläggsskattebelopp enligt UTPR-regeln som fördelats på den medlemsstaten under det beskattningsåret har betalats.

3.   Koncernenheter som är investeringsenheter ska inte omfattas av denna artikel.

1.   Om den yttersta moderenheten i en multinationell koncern är belägen i en lågbeskattad tredjelandsjurisdiktion, ska medlemsstaterna säkerställa att de koncernenheter som är belägna i unionen i den medlemsstat där de är belägna omfattas av en justering som ska vara lika med det tilläggsskattebelopp enligt UTPR-regeln som fördelats på den medlemsstaten under räkenskapsåret i enlighet med artikel 14.

För detta ändamål kan en sådan justering ske i form av antingen en tilläggsskatt som ska betalas av dessa koncernenheter eller ett nekat avdrag mot den beskattningsbara inkomsten för dessa koncernenheter, vilket leder till ett belopp på skatteskulden som är nödvändigt för att uppbära det tilläggsskattebelopp enligt UTPR-regeln som fördelats på den medlemsstaten.

Första stycket ska inte tillämpas när den yttersta moderenheten i en sådan lågskattejurisdiktion i ett tredjeland själv och tillsammans med sina lågbeskattade koncernenheter som är belägna i den jurisdiktionen omfattas av en kvalificerad IIR-regel.

2.   Om en medlemsstat tillämpar justeringen enligt punkt 1 i denna artikel i form av ett nekat avdrag mot den beskattningsbara inkomsten, ska denna justering i möjligaste mån tillämpas med avseende på det beskattningsår under vilket det räkenskapsår, för vilket det tilläggsskattebelopp enligt UTPR-regeln som beräknats och fördelats på en medlemsstat i enlighet med artikel 14, löper ut.

Eventuella tilläggsskattebelopp enligt UTPR-regeln som återstår att betala med avseende på ett beskattningsår till följd av tillämpningen av ett nekat avdrag mot den beskattningsbara inkomsten under det beskattningsåret ska i möjligaste mån föras över och ska med avseende på varje påföljande beskattningsår omfattas av justeringen enligt punkt 1 till dess att hela det tilläggsskattebelopp enligt UTPR-regeln som fördelats på den medlemsstaten under det beskattningsåret har betalats.

3.   Koncernenheter som är investeringsenheter ska inte omfattas av denna artikel.

1.   Det tilläggsskattebelopp enligt UTPR-regeln som fördelas på en medlemsstat ska beräknas genom att den totala tilläggsskatten enligt UTPR-regeln, som fastställs i enlighet med punkt 2, multipliceras med medlemsstatens procentsats av UTPR-regeln, som fastställs i enlighet med punkt 5.

2.   Den totala tilläggsskatten enligt UTPR-regeln för ett räkenskapsår ska vara lika med summan av den tilläggsskatt som beräknats för varje lågbeskattad koncernenhet i den multinationella koncernen under det räkenskapsåret, i enlighet med artikel 26, med förbehåll för de justeringar som anges i punkterna 3 och 4 i den här artikeln.

3.   Tilläggsskatten enligt UTPR-regeln för en lågbeskattad koncernenhet ska vara lika med noll under räkenskapsåret om den yttersta moderenhetens alla ägarintressen i denna lågbeskattade koncernenhet innehas direkt eller indirekt av en eller flera moderenheter som är skyldiga att tillämpa en kvalificerad IIR-regel för den lågbeskattade koncernenheten för det räkenskapsåret.

4.   Om punkt 3 inte är tillämplig ska tilläggsskatten enligt UTPR-regeln för en lågbeskattad koncernenhet minskas med en moderenhets fördelningsbara andel av den lågbeskattade koncernenhetens tilläggsskatt som ska tas ut enligt en kvalificerad IIR-regel.

5.   En medlemsstats procentsats enligt UTPR-regeln ska beräknas för varje räkenskapsår och för varje multinationell koncern enligt följande formel:

där

6.   Antalet anställda ska vara antalet anställda på heltidsbasis för alla koncernenheter belägna i den relevanta jurisdiktionen, inbegripet oberoende uppdragstagare, under förutsättning att de deltar i koncernenhetens ordinarie verksamhet.

De materiella anläggningstillgångarna ska omfatta de materiella anläggningstillgångarna för alla koncernenheter som är belägna i den relevanta jurisdiktionen, men inte likvida medel eller motsvarande, immateriella eller finansiella tillgångar.

7.   De anställda vars lönekostnader ingår i ett fast driftsställes separata räkenskaper enligt artikel 18.1 och som justeras i enlighet med artikel 18.2 ska fördelas till den jurisdiktion där det fasta driftsstället är beläget.

Materiella anläggningstillgångar som ingår i ett fast driftsställes separata räkenskaper enligt artikel 18.1 och som justeras i enlighet med artikel 18.2 ska fördelas till den jurisdiktion där de materiella anläggningstillgångarna är belägna.

Antal anställda och materiella anläggningstillgångar som fördelas till ett fast driftsställes jurisdiktion ska inte tas i beaktande för antalet anställda och de materiella anläggningstillgångarna i huvudenhetens jurisdiktion.

Antalet anställda och det bokförda nettovärdet av materiella anläggningstillgångar som innehas av en investeringsenhet ska undantas från formelns delar som anges i punkt 5.

Antalet anställda och det bokförda nettovärdet av materiella anläggningstillgångar i en genomflödesenhet ska undantas från formelns delar som anges i punkt 5, såvida de inte hänförs till ett fast driftsställe eller, i avsaknad av ett fast driftsställe, till de koncernenheter som är belägna i den jurisdiktion där genomflödesenheten etablerades.

8.   Genom undantag från punkt 5 ska en jurisdiktions UTPR-procentsats för en multinationell koncern anses vara noll under ett räkenskapsår så länge det tilläggsskattebelopp enligt UTPR-regeln som fördelats till den jurisdiktionen under ett tidigare räkenskapsår inte har medfört att de koncernenheter i denna multinationella koncern som är belägna i den jurisdiktionen har en ytterligare skattekostnad som totalt motsvarar det tilläggsskattebelopp enligt UTPR-regeln för det föregående räkenskapsåret som fördelats till den jurisdiktionen.

Antalet anställda och det bokförda nettovärdet av materiella anläggningstillgångar i de koncernenheterna i en multinationell koncern som är belägen i en jurisdiktion med en procentsats på noll under ett räkenskapsår enligt UTPR-regeln ska undantas från delar av formeln för fördelning av den totala tilläggsskatten enligt UTPR-regeln för den multinationella koncernen under det räkenskapsåret.

9.   Punkt 8 ska inte vara tillämplig för ett räkenskapsår om alla jurisdiktioner med en kvalificerad UTPR-regel som gäller för det räkenskapsåret har en UTPR-procentsats på noll för den multinationella koncernen det räkenskapsåret.

1.   En koncernenhets justerade vinst eller förlust ska beräknas genom att göra de justeringar som anges i artiklarna 16–19 för koncernenhetens redovisade nettoresultat under räkenskapsåret före eventuella konsolideringsjusteringar för att undanröja koncerninterna transaktioner, enligt den redovisningsstandard som användes vid upprättandet av den konsoliderade årsredovisningen för den yttersta moderenheten.

2.   Om det inte är praktiskt möjligt att fastställa en koncernenhets redovisade nettoresultat på grundval av den allmänt erkända redovisningsstandard eller godkända redovisningsstandard som användes vid upprättandet av den konsoliderade årsredovisningen för den yttersta moderenheten får koncernenhetens redovisade nettointäkt eller nettoförlust under räkenskapsåret fastställas med hjälp av en annan allmänt erkänd redovisningsstandard eller en godkänd redovisningsstandard, under förutsättning att

3.   Om en yttersta moderenhet inte har upprättat sin konsoliderade årsredovisning i enlighet med en allmänt erkänd redovisningsstandard som avses i artikel 3.6 c ska den konsoliderade årsredovisningen för den yttersta moderenheten justeras för att förhindra eventuell betydande snedvridning av konkurrensen.

4.   Om en yttersta moderenhet inte upprättar en koncernredovisning enligt artikel 3.6 a, b och c ska den konsoliderade årsredovisningen för den yttersta moderenheten enligt artikel 3.6 d vara den redovisning som skulle ha upprättats om den yttersta moderenheten vore skyldig att upprätta sådan koncernredovisning i enlighet med

5.   Om en kvalificerad nationell tilläggsskatt tillämpas av en medlemsstat eller en tredjelandsjurisdiktion, får den redovisade nettovinsten eller nettoförlusten för de koncernenheter som är belägna i den medlemsstaten eller den jurisdiktionen i ett tredjeland fastställas i enlighet med en allmänt erkänd redovisningsstandard eller en godkänd finansiell redovisningsstandard som skiljer sig från den redovisningsstandard som används vid upprättandet av den konsoliderade årsredovisningen för den yttersta moderenheten, förutsatt att sådana redovisad nettovinst eller nettoförlust har justerats för att förhindra eventuell betydande snedvridning av konkurrensen.

6.   Om tillämpningen av en särskild princip eller ett särskilt förfarande enligt en uppsättning allmänt godtagbara redovisningsprinciper leder till en betydande snedvridning av konkurrensen, ska redovisningen av varje post eller transaktion som omfattas av denna princip eller detta förfarande justeras för att överensstämma med den behandling som krävs för posten eller transaktionen enligt internationella redovisningsstandarder (IFRS eller IFRS som antagits av unionen i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002).

1.   I denna artikel gäller följande definitioner:

2.   En koncernenhets redovisade nettovinst eller nettoförlust ska justeras med beloppet för följande poster för att fastställa dess justerade vinst eller förlust:

3.   Vid valet av den koncernenhet som lämnar deklarationen får en koncernenhet ersätta det belopp som har tillåtits som ett skatteavdrag vid beräkningen av dess beskattningsbara inkomster där den är belägen till det belopp som redovisats för en sådan koncernenhets kostnader eller utgifter vilka betalats med aktiebaserad ersättningskostnad.

Om möjligheten att använda aktieoptionerna inte har utnyttjats ska beloppet för den aktiebaserade ersättningskostnad eller ersättningsutgift som har dragits av från koncernenhetens redovisade nettovinst eller nettoförlust för beräkning av dess justerade vinst eller förlust under alla föregående räkenskapsår ingå i det räkenskapsår under vilket möjligheten att välja alternativ löpte ut.

Om en del av beloppet för den aktiebaserade ersättningskostnaden eller ersättningsutgiften har registrerats i koncernenhetens redovisning under räkenskapsår före det räkenskapsår då valet görs ska ett belopp som motsvarar skillnaden mellan det totala beloppet av den aktiebaserade ersättningskostnad eller ersättningsutgift som har dragits av för beräkningen av dess justerade vinst eller förlust under dessa föregående räkenskapsår och det totala beloppet av aktiebaserade ersättningskostnader eller ersättningsutgifter som skulle ha dragits av för beräkningen av dess justerade vinst eller förlust under de föregående räkenskapsåren, om valet hade gjorts under dessa räkenskapsår, ingå i beräkningen av koncernenhetens justerade vinst eller förlust under det räkenskapsåret.

Valet ska göras i enlighet med artikel 45.1 och ska tillämpas konsekvent på alla ingående enheter belägna i samma jurisdiktion under det år då valet görs och för alla efterföljande räkenskapsår.

Under det räkenskapsår då valet återkallas ska beloppet för obetalda aktiebaserade ersättningskostnader eller ersättningsutgifter med avdrag i enlighet med valet som överstiger upplupna kostnader i redovisningen ingå i beräkningen av koncernenhetens justerade vinst eller förlust.

4.   Alla transaktioner mellan ingående enheter belägna i olika jurisdiktioner som inte redovisas till samma belopp i de båda koncernenheternas räkenskaper eller som inte är förenliga med armlängdsprincipen ska justeras så att de uppgår till samma belopp och är förenliga med armlängdsprincipen.

En förlust från en försäljning eller annan överföring av en tillgång mellan två ingående enheter belägna inom samma jurisdiktion som inte redovisats i enlighet med armlängdsprincipen ska justeras på grundval av armlängdsprincipen om förlusten ingår i beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten.

I denna punkt avses med armlängdsprincipen den princip enligt vilken transaktioner mellan ingående enheter ska redovisas med hänvisning till de villkor som skulle ha erhållits mellan oberoende företag vid jämförbara transaktioner och under jämförbara omständigheter.

5.   Kvalificerade skattetillgodohavanden i enlighet med artikel 3.38 ska behandlas som intäkt vid beräkningen av en ingående enhets justerade vinst eller förlust. Icke-kvalificerade skattetillgodohavanden ska inte behandlas som intäkt vid beräkningen av en ingående enhets justerade vinst eller förlust.

6.   Vid valet av koncernenhet som lämnar deklarationen får vinster och förluster avseende tillgångar och skulder som omfattas av redovisning till verkligt värde eller redovisning av nedskrivningar i den konsoliderade årsredovisningen under ett räkenskapsår fastställas på grundval av realiseringsprincipen för beräkning av den justerade vinsten eller förlusten.

Vinster eller förluster som härrör från tillämpning av redovisning till verkligt värde eller redovisning av nedskrivningar av en tillgång eller skuld ska undantas från beräkningen av ett ingående företags justerade vinst eller förlust enligt första stycket.

Det redovisade värdet för en tillgång eller en skuld för att fastställa en vinst eller förlust enligt första stycket ska vara det redovisade värdet vid tidpunkten för förvärvet av tillgången eller när skulden uppkom, eller den första dagen under räkenskapsåret då valet görs, om den dagen infaller senare.

Valet ska göras i enlighet med artikel 45.1 och ska tillämpas på alla ingående enheter belägna i den jurisdiktion till vilken valet görs, såvida inte den ingående enhet som lämnar deklarationen väljer att begränsa valet till koncernenheternas materiella anläggningstillgångar eller till investeringsenheterna.

Under det räkenskapsår då valet av alternativ återkallas ska ett belopp som motsvarar skillnaden mellan tillgångens eller skuldens verkliga värde och tillgångens eller skuldens redovisade värde den första dagen under det räkenskapsår då valet återkallas, fastställt i enlighet med valet, ska inkluderas, om det verkliga värdet överstiger det redovisade värdet, eller dras av om det redovisade värdet överstiger det verkliga värdet vid beräkningen av koncernenheternas justerade vinst eller förlust.

7.   Vid valet av den ingående enhet som lämnar deklarationen får den justerade vinsten eller förlusten för en ingående enhet belägen i en jurisdiktion som härrör från avyttring av lokala anläggningstillgångar belägna i den jurisdiktionen av en sådan ingående enhet till tredje parter, andra än koncernens medlemmar under ett räkenskapsår justeras som anges i denna punkt. I denna punkt avses med lokala materiella anläggningstillgångar fast egendom som är belägen i samma jurisdiktion som koncernenheten.

Nettovinsten från den avyttring av lokala materiella anläggningstillgångar som avses i första stycket under det räkenskapsår då valet görs ska avräknas mot eventuella nettoförluster för en ingående enhet belägen i den jurisdiktionen till följd av avyttringen av lokala materiella anläggningstillgångar som avses i första stycket under det räkenskapsår då valet görs och under de fyra räkenskapsår som föregår det räkenskapsåret (femårsperioden). Nettovinsten ska först avräknas mot den eventuella nettoförlust som har uppstått under femårsperiodens första räkenskapsår. Eventuella restbelopp av nettovinsten ska överföras och avräknas mot eventuella nettoförluster som har uppstått under femårsperiodens efterföljande räkenskapsår.

Eventuella restbelopp av nettovinst som återstår efter tillämpning av andra stycket ska fördelas jämnt över femårsperioden för beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten för varje ingående enhet belägen i den jurisdiktionen som har gjort en nettovinst från avyttring av materiella anläggningstillgångar enligt första stycket under det räkenskapsår då valet görs. Restbeloppet av nettovinst som fördelas på en ingående enhet ska vara ett belopp som är proportionerligt till nettovinsten för koncernenheten dividerat med nettovinsten för alla ingående enheter.

Om ingen ingående enhet i en jurisdiktion har gjort en nettovinst från avyttring av lokala materiella anläggningstillgångar enligt första stycket under det räkenskapsår då valet görs, ska restbeloppet av nettovinsten enligt tredje stycket fördelas lika mellan varje ingående enhet i den jurisdiktionen och fördelas jämnt över femårsperioden för beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten för var och en av dessa ingående enheter.

Eventuella justeringar enligt denna punkt för de räkenskapsår som föregår det räkenskapsår då valet görs ska justeras i enlighet med artikel 29.1. Valet ska göras årligen i enlighet med artikel 45.2.

8.   Alla kostnader som är hänförliga till en finansieringskonstruktion genom vilket en eller flera ingående enheter ger tillgodohavanden till eller på annat sätt gör en investering i en eller flera andra ingående enheter i samma koncern (koncernintern finansieringskonstruktion) ska inte beaktas vid beräkningen av en ingående enhets justerade vinst eller förlust om följande förhållanden uppfylls:

9.   En yttersta moderenhet kan välja att tillämpa sin konsoliderade redovisningsbehandling för att undanröja intäkt, kostnad, vinst och förlust från transaktioner mellan ingående enheter som är belägna i samma jurisdiktion och ingår i en skattekonsolideringsgrupp för beräkning av dessa ingående enheters justerade nettovinst eller nettoförlust.

Valet ska göras i enlighet med artikel 45.1.

Under det räkenskapsår då valet görs eller återkallas ska lämpliga justeringar göras så att poster med justerad vinst eller förlust inte beaktas mer än en gång eller utelämnas till följd av ett sådant val eller återkallande.

10.   Ett försäkringsbolag ska från beräkningen av sin justerade vinst eller förlust undanta alla belopp som åläggs försäkringstagarna för skatter som försäkringsbolaget betalar för avkastning till försäkringstagarna. Ett försäkringsbolag ska vid beräkningen av sin justerade vinst eller förlust inkludera eventuell avkastning till försäkringstagarna som inte återspeglas i dess redovisning av nettovinst eller nettoförlust i den mån motsvarande ökning eller minskning av skulden till försäkringstagarna återspeglas i dess redovisning av nettovinst eller nettoförlust.

11.   Alla belopp som redovisas som en minskning av en ingående enhets egna kapital och är resultatet av fördelningar som gjorts eller ska göras med avseende på ett instrument som emitterats av koncernenheten i enlighet med tillsyns- och regleringskrav (övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål) ska behandlas som en kostnad vid beräkningen av dess justerade vinst eller förlust.

Alla belopp som redovisas som en ökning av det egna kapitalet i en ingående enhet och som är resultatet av utdelningar som erhållits eller kommer att erhållas med avseende på övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål som innehas av koncernenheten ska ingå i beräkningen av dess justerade vinst eller förlust.

1.   I denna artikel gäller följande definitioner:

2.   En ingående enhets intäkter från internationell sjöfart och intäkter från kvalificerad kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart ska undantas från beräkningen av dess justerade vinst eller förlust, under förutsättning att koncernenheten visar att den strategiska eller kommersiella förvaltningen av alla berörda fartyg faktiskt bedrivs inom den jurisdiktion där koncernenheten är belägen.

3.   Om beräkningen av en ingående enhets intäkter från internationell sjöfart och intäkter från kvalificerad kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart leder till en förlust, ska denna förlust undantas från beräkningen av koncernenhetens justerade vinst eller förlust.

4.   De samlade intäkterna från kvalificerad kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart för samtliga ingående enheter som är belägna i en jurisdiktion ska inte överstiga 50 % av dessa ingående enheters intäkter från internationell sjöfart.

5.   De kostnader som en ingående enhet ådrar sig och som direkt kan hänföras till dess internationella sjöfartsverksamhet som avses i punkt 1.a och intäkter från kvalificerad kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart som avses i punkt 1.b ska hänföras till sådan verksamhet för att beräkna nettointäkten från internationell sjöfart och koncernenhetens intäkter från kvalificerad kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart.

De kostnader som en ingående enhet ådrar sig och som indirekt uppstår till följd av dess internationella sjöfartsverksamhet och intäkter från kvalificerad kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart ska dras av från koncernenhetens intäkter från sådan verksamhet för beräkning av intäkter från internationell sjöfart och koncernenhetens intäkter från kvalificerad kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart på grundval av dess intäkter från sådan verksamhet i proportion till dess totala intäkter.

6.   Alla direkta och indirekta kostnader som hänförs till en ingående enhets intäkter från internationell sjöfart och intäkter från kvalificerad kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart i enlighet med punkt 5 ska undantas från beräkningen av dess justerade vinst eller förlust.

1.   Om en enhet är ett fast driftsställe enligt definitionen i artikel 3.13 a, b eller c ska dess redovisade nettointäkt eller nettoförlust vara den nettointäkt eller nettoförlust som avspeglas i det fasta driftsställets separata räkenskaper.

Om ett fast driftsställe inte har separata räkenskaper ska dess redovisade nettointäkt eller nettoförlust vara det belopp som skulle ha återspeglats i dess separata räkenskaper om de hade upprättats fristående och i enlighet med den redovisningsstandard som användes vid upprättandet av den yttersta moderenhetens konsoliderade årsredovisning.

2.   Om en ingående enhet uppfyller definitionen på ett fast driftsställe i artikel 3.13 a eller 3.13 b ska dess redovisade nettovinst eller nettoförlust justeras så att de endast återspeglar de belopp och poster avseende intäkter och kostnader som är hänförliga till den i enlighet med tillämpligt skatteavtal eller nationell lagstiftning i den jurisdiktion där den är belägen, oavsett storleken på den intäkt som är beskattningsbar och beloppet för avdragsgilla kostnader i den jurisdiktionen.

Om en ingående enhet uppfyller definitionen på ett fast driftsställe i artikel 3.13 c ska dess redovisade nettovinst eller nettoförlust justeras så att de endast återspeglar de belopp- och poster avseende intäkter och kostnader som skulle ha kunnat hänföras till den i enlighet med artikel 7 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet, i dess ändrade lydelse.

3.   om en ingående enhet uppfyller definitionen på ett fast driftsställe i artikel 3.13 d ska dess redovisade nettovinst eller nettoförlust beräknas på grundval av de intäktsbelopp och intäktsposter som är undantagna i den jurisdiktion där huvudenheten är belägen och som kan hänföras till verksamhet utanför den jurisdiktionen och de kostnadsbelopp och kostnadsposter som inte dras av för skatteändamål i den jurisdiktion där huvudenheten är belägen och som kan hänföras till sådan verksamhet.

4.   Ett fast driftsställes redovisade nettovinst eller nettoförlust ska inte beaktas vid fastställandet av huvudenhetens justerade vinst eller förlust, med undantag för vad som föreskrivs i punkt 5.

5.   En justerad förlust för ett fast driftsställe ska behandlas som en kostnad för huvudenheten vid beräkningen av dess justerade vinst eller förlust i den mån det fasta driftsställets förlust behandlas som en kostnad vid beräkningen av en sådan huvudenhets nationella beskattningsbara inkomst och inte kvittas mot någon nationellt beskattningsbar inkomstpost som beskattas såväl enligt lagstiftningen i huvudenhetens jurisdiktion som enligt lagstiftningen i det fasta driftsställets jurisdiktion.

Justerad vinst som senare intjänas av det fasta driftsstället ska behandlas som en justerad vinst för huvudenheten upp till beloppet för den justerade förlust som tidigare behandlades som en kostnad för huvudenheten enligt första stycket.

1.   Redovisningen av nettovinst eller nettoförlust för en ingående enhet som är en genomflödesenhet ska minskas med det belopp som kan fördelas till dess ägare som inte är koncernenheter och som innehar ett direkt ägarintresse i en sådan genomflödesenhet eller via en kedja av skattetransparenta enheter, såvida inte

2.   Den redovisade nettovinsten eller nettoförlusten för en ingående enhet som är en genomflödesenhet ska minskas med den redovisade nettovinst eller nettoförlust som fördelas på en annan ingående enhet.

3.   Om en genomflödesenhet helt eller delvis bedriver verksamhet genom ett fast driftsställe ska dess redovisade nettovinst eller nettoförlust som kvarstår efter tillämpning av punkt 1 i denna artikel, fördelas på det fasta driftsstället i enlighet med artikel 18.

4.   Om en skattetransparent enhet inte är den yttersta moderenheten ska genomflödesenhetens redovisade nettovinst eller nettoförlust som kvarstår efter tillämpning av punkterna 1 och 3 fördelas på dess ingående ägarenheter i enlighet med deras ägarintressen i genomflödesenheten.

5.   Om en genomflödesenhet är en skattetransparent enhet som är den yttersta moderenheten eller en omvänd hybridenhet ska den redovisade nettovinsten eller nettoförlusten för den genomflödesenhet som finns kvar efter tillämpning av punkterna 1 och 3 fördelas på den yttersta moderenheten eller den omvända hybridenheten.

6.   Punkterna 3, 4 och 5 ska tillämpas separat med avseende på varje ägarintresse i genomflödesenheten.

1.   De medräknade skatterna för en ingående enhet ska omfatta följande:

2.   De medräknade skatterna för en ingående enhet ska inte omfatta följande:

3.   Medräknade skatter på all nettovinst eller nettoförlust till följd av avyttring av materiella anläggningstillgångar enligt artikel 16.7 första stycket under det räkenskapsår då det val som avses i det stycket görs ska undantas från beräkningen av de medräknade skatterna.

1.   De medräknade och justerade skatterna för en ingående enhet under ett räkenskapsår ska fastställas genom justering av summan av den aktuella skattekostnad som lagts till i dess redovisning av nettovinst eller nettoförlust med avseende på medräknade skatter under räkenskapsåret genom

2.   Tilläggen till de medräknade skatterna för en ingående enhet under räkenskapsåret ska omfatta följande:

3.   Minskningarna av de medräknade skatterna för en ingående enhet under räkenskapsåret ska omfatta följande:

4.   Vid beräkning av medräknade och justerade skatter ska dessa, om ett belopp av den medräknade skatten beskrivs i mer än en punkt i punkterna 1, 2 och3, endast beaktas en gång.

5.   Om det för ett räkenskapsår inte finns någon justerad nettovinst i en jurisdiktion och beloppet för de medräknade och justerade skatterna i den jurisdiktionen är negativt och mindre än ett belopp som motsvarar den justerade nettoförlusten multiplicerat med minimiskattesatsen (förväntade medräknade och justerade skatter), ska det belopp som motsvarar skillnaden mellan beloppet för de medräknade och justerade skatterna och beloppet för förväntade medräknade och justerade skatter behandlas som en ytterligare tilläggsskatt för det räkenskapsåret. Beloppet för ytterligare tilläggsskatt ska fördelas på varje ingående enhet i jurisdiktionen i enlighet med artikel 29.3.

1.   I denna artikel gäller följande definitioner:

2.   Om den skattesats som tillämpas för beräkningen av den uppskjutna skattekostnaden är lika med eller lägre än minimiskattesatsen ska det totala uppskjutna skattejusteringsbelopp som ska läggas till en ingående enhets medräknade och justerade skatter för ett räkenskapsår i enlighet med artikel 21.1 b vara den uppskjutna skattekostnad som lagts till i dess räkenskaper med avseende på medräknade skatter, med förbehåll för justeringarna i enlighet med punkterna 3–6 i den här artikeln.

Om den skattesats som tillämpas för beräkningen av den uppskjutna skattekostnaden överstiger minimiskattesatsen ska det totala uppskjutna skattejusteringsbelopp som ska läggas till en ingående enhets medräknade och justerade skatter under ett räkenskapsår i enlighet med artikel 21.1 b vara den uppskjutna skattekostnad som lagts till i dess räkenskaper med avseende på medräknade skatter beräknade till minimiskattesatsen, med förbehåll för justeringarna i enlighet med punkterna 3–6 i den här artikeln.

3.   Det totala beloppet för uppskjuten skattejustering ska ökas med

4.   Om en förlust i en uppskjuten skattefordran under ett räkenskapsår inte redovisas i räkenskaperna på grund av att kriterierna för redovisning inte är uppfyllda, ska det totala uppskjutna skattejusteringsbeloppet minskas med det belopp som skulle ha minskat det totala uppskjutna skattejusteringsbeloppet om en förlust i en uppskjuten skattefordran under ett räkenskapsår hade uppkommit.

5.   Det totala beloppet för uppskjuten skattejustering ska inte inkludera

6.   Om en uppskjuten skattefordran som är hänförlig till en ingående enhets justerade förlust har redovisats för ett räkenskapsår till en sats som är lägre än minimiskattesatsen får den beräknas till minimiskattesatsen för samma räkenskapsår, förutsatt att den skattskyldige kan visa att den uppskjutna skattefordran är hänförlig till en justerad förlust.

Om en uppskjuten skattefordran ökas i enlighet med första stycket ska det totala uppskjutna skattejusteringsbeloppet minskas i motsvarande omfattning.

7.   En uppskjuten skatteskuld som inte återförs och som inte betalas under de fem påföljande räkenskapsåren ska återfås i den mån den beaktades i en ingående enhets totala uppskjutna skattejusteringsbelopp.

Beloppet för den återvunna uppskjutna skatteskuld som fastställts för det aktuella räkenskapsåret ska behandlas som en minskning av den medräknade skatten under det femte räkenskapsår som föregår det aktuella räkenskapsåret och den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten för det räkenskapsåret ska omberäknas i enlighet med artikel 29.1. Den återvunna uppskjutna skatteskulden för det aktuella räkenskapsåret ska vara det belopp för ökningen i kategorin uppskjuten skatteskuld som inkluderades i det totala uppskjutna skattejusteringsbeloppet under det femte räkenskapsår som föregår det aktuella räkenskapsåret, som inte har återförts vid utgången av den sista dagen i det aktuella räkenskapsåret.

8.   Genom undantag från punkt 7 gäller att om en uppskjuten skatteskuld är ett undantag från periodiseringsprincipen, kan den inte återfås även om den inte återförs eller betalas inom de fem efterföljande åren Ett undantag från periodiseringsprincipen ska vara beloppet upplupna skattekostnader som kan hänföras till ändringar i tillhörande uppskjutna skatteskulder, med avseende på följande poster:

1.   Genom undantag från artikel 22 får en ingående enhet som lämnar deklaration göra ett val som gäller justerad förlust för en jurisdiktion enligt vilken en justerad förlust i uppskjuten skattefordran ska fastställas för varje räkenskapsår under vilket det finns en justerad nettoförlust i den jurisdiktionen. För detta ändamål ska den justerade förlusten i uppskjuten skattefordran motsvara den justerade nettoförlusten för ett räkenskapsår för jurisdiktionen multiplicerad med minimiskattesatsen.

Ett val som gäller justerad förlust ska inte tillämpas för en jurisdiktion med ett berättigat utdelningsskattesystem enligt artikel 40.

2.   Den justerade förlust i uppskjuten skattefordran som fastställs i enlighet med punkt 1 ska användas under varje efterföljande räkenskapsår då det för jurisdiktionen finns en justerad nettovinst för jurisdiktionen motsvarande den justerade nettointäkten multiplicerad med minimiskattesatsen eller, om den är lägre, det tillgängliga beloppet av justerad förlust i uppskjuten skattefordran.

3.   Den justerade förlusten i uppskjuten skattefordran som fastställs i enlighet med punkt 1 ska minskas med det belopp som används för ett räkenskapsår och saldot ska föras över till efterföljande räkenskapsår.

4.   Om ett val som gäller justerad förlust återkallas ska eventuella återstående justerade förluster i uppskjutna skattefordringar som fastställs i enlighet med punkt 1 minskas till noll från och med den första dagen av det första räkenskapsår då valet som gäller justerad förlust inte längre är tillämpligt.

5.   Valet som gäller justerad förlust registreras genom den multinationella koncernens eller den storskaliga nationella koncernens första deklaration av tilläggsskatt som avses i artikel 44 som omfattar den jurisdiktion för vilken valet görs.

6.   Om en genomflödesenhet som är den yttersta moderenheten i en multinationell koncern eller i en storskalig nationell koncern gör ett val som gäller justerad förlust enligt denna artikel, ska den justerade förlusten i uppskjuten skattefordran beräknas med hänvisning till den justerade förlusten för genomflödesenheten efter minskning i enlighet med artikel 38.3.

1.   Ett fast driftsställe ska tilldelas beloppet för eventuella medräknade skatter som ingår i en ingående enhets räkenskaper och som avser justerad vinst eller förlust i det fasta driftsstället.

2.   En ingående ägarenhet ska tilldelas beloppet för eventuella medräknade skatter som ingår i en ingående enhets räkenskaper och som avser justerad vinst eller förlust som fördelas på den ingående ägarenheten i enlighet med artikel 19.4.

3.   En ingående enhet ska tilldelas beloppet för eventuella medräknade skatter som ingår i räkenskaperna för dess direkta eller indirekta ingående ägarenheter enligt ett CFC-regelverk, för deras andel av det kontrollerade utländska bolagets inkomst.

4.   En ingående enhet som är en hybridenhet ska tilldelas beloppet för eventuella medräknade skatter som ingår i en ingående ägarenhets räkenskaper och som avser justerad vinst i hybridenheten.

En hybridenhet avser en enhet som behandlas som en separat person för inkomstskatteändamål i den jurisdiktion där den är belägen, men som skattetransparent i den jurisdiktion där dess ägare har sin hemvist.

5.   En ingående enhet som gjorde en utdelning under räkenskapsåret ska tilldelas beloppet för eventuella medräknade skatter som lagts till i räkenskaperna i dess direkta ingående ägarenhet för sådana utdelningar.

6.   En ingående enhet som tilldelats medräknade skatter i enlighet med punkterna 3 och 4 avseende passiva intäkter ska inkludera sådana medräknade skatter i dess medräknade och justerade skatter till ett belopp som motsvarar de medräknade skatter som tilldelas för sådana passiva intäkter.

Genom undantag från första stycket ska den koncernenhet som avses i första stycket inkludera i dess medräknade och justerade skatter det belopp som blir resultatet av multiplikationen av procentsatsen för tilläggsskatt för jurisdiktionen med beloppet för koncernenhetens passiva intäkt som ingår i ett CFC-regelverk eller en regel om skattetransparens om resultatet är lägre än det belopp som fastställs enligt första stycket. Vid tillämpningen av detta stycke ska procentsatsen enligt tilläggsskatten för jurisdiktionen fastställas utan hänsyn till medräknade skatter som den ingående ägarenheten ådragit sig med avseende på sådana passiva intäkter.

Eventuella medräknade skatter som den ingående ägarenheten ådrar sig med avseende på sådana passiva intäkter som kvarstår efter tillämpningen av denna punkt ska inte fördelas i enlighet med punkterna 3 och 4.

Vid tillämpningen av denna punkt avses med passiva intäkter följande intäktsposter som inkluderas i den justerade vinsten i den mån den ingående ägarenheten har beskattats enligt ett CFC-regelverk eller till följd av ett ägarintresse i en hybridenhet:

7.   Om ett fast driftsställes justerade vinst behandlas som en justerad vinst för huvudenheten i enlighet med artikel 18.5, ska alla medräknade skatter som uppkommer i den jurisdiktion där det fasta driftsstället är beläget och som har samband med sådana vinster behandlas som medräknade skatter för huvudenheten upp till ett belopp som inte överstiger denna vinst multiplicerad med den högsta skattesatsen för ordinarie vinst i den jurisdiktion där huvudenheten är belägen.

1.   Om en koncernenhet redovisar en justering av sina medräknade skatter för ett föregående räkenskapsår i sina räkenskaper ska en sådan justering behandlas som en justering av medräknade skatter under det räkenskapsår under vilket justeringen görs, såvida inte justeringen avser ett räkenskapsår då det förekommer en minskning av medräknade skatter i jurisdiktionen.

Om det sker en minskning av de medräknade skatter som ingick i koncernenhetens medräknade och justerade skatter för ett föregående räkenskapsår, ska den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten för ett sådant räkenskapsår beräknas om i enlighet med artikel 29.1 genom att minska de medräknade och justerade skatterna med beloppet för minskningen av medräknade skatter. Den justerade vinsten under räkenskapsåret och eventuella relevanta föregående räkenskapsår ska justeras i enlighet med detta.

Vid det årliga valet av den enhet som ska lämna deklarationen, som görs i enlighet med artikel 45.2, kan en oväsentlig minskning av medräknade skatter behandlas som medräknade och justerade skatter under det räkenskapsår under vilket justeringen görs. En oväsentlig minskning av medräknade skatter ska vara en sammanlagd minskning på mindre än 1 000 000 EUR av de medräknade och justerade skatter som fastställts för jurisdiktionen under räkenskapsåret.

2.   Om den tillämpliga nationella skattesatsen sänks under minimiskattesatsen och en sådan sänkning leder till en uppskjuten skattekostnad, ska beloppet för den resulterande uppskjutna skattekostnaden behandlas som en justering av koncernenhetens skuld för medräknade skatter som beaktas i enlighet med artikel 21 för ett föregående räkenskapsår.

3.   Om en uppskjuten skattekostnad har beaktats med en skattesats som är lägre än minimiskattesatsen och den tillämpliga skattesatsen höjs senare, ska den uppskjutna skattekostnad som följer av en sådan ökning vid betalning behandlas som en justering av en koncernenhets skuld för medräknade skatter som begärts för ett föregående räkenskapsår i enlighet med artikel 21.

Justeringen enligt första stycket får inte överstiga ett belopp som motsvarar den uppskjutna skattekostnaden beräknad till minimiskattesatsen.

4.   Om mer än 1 000 000 EUR av det belopp som lagts till en koncernenhet som en aktuell skattekostnad och som ingår i de medräknade och justerade skatterna under ett räkenskapsår inte betalas inom tre år efter utgången av det räkenskapsåret, ska den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten för det räkenskapsår då det obetalda beloppet begärdes som medräknad skatt omberäknas i enlighet med artikel 29.1 genom att detta obetalda belopp undantas från de medräknade och justerade skatterna.

1.   Den effektiva skattesatsen för en multinationell koncern eller för en storskalig nationell koncern ska beräknas för varje räkenskapsår och för varje jurisdiktion, under förutsättning att det finns en justerad nettovinst i jurisdiktionen, i enlighet med följande formel:

där de medräknade och justerade skatterna för de koncernenheterna är summan av de medräknade och justerade skatterna som fastställts i enlighet med kapitel IV för alla koncernenheter som är belägna i jurisdiktionen.

2.   Den justerade vinsten eller förlusten för koncernenheterna i jurisdiktionen för ett räkenskapsår ska fastställas enligt följande formel:

där

3.   Medräknade och justerade skatter och justerad vinst eller förlust för koncernenheter som är investeringsenheter ska undantas från beräkningen av den effektiva skattesatsen i enlighet med punkt 1 och beräkningen av den justerade nettovinsten i enlighet med punkt 2.

4.   Den effektiva skattesatsen för varje statslös koncernenhet ska för varje räkenskapsår beräknas separat från den effektiva skattesatsen för alla andra koncernenheter.

1.   Om den effektiva skattesatsen i en jurisdiktion där koncernenheter är belägna understiger minimiskattesatsen för ett räkenskapsår ska den multinationella koncernen eller storskaliga nationella koncernen beräkna tilläggsskatten separat för var och en av sina koncernenheter som har justerad vinst som ingår i beräkningen av justerad nettovinst för den jurisdiktionen. Tilläggsskatten ska beräknas på grundval av jurisdiktionen.

2.   Procentsatsen för tilläggsskatten för en jurisdiktion under ett räkenskapsår ska vara den procentuella skillnad som, i förekommande fall, beräknas enligt följande formel:

där den effektiva skattesatsen är den skattesats som beräknats i enlighet med artikel 26.

3.   Tilläggsskatten för en jurisdiktion under ett räkenskapsår ska vara det positiva belopp som, i förekommande fall, beräknas enligt följande formel:

där

4.   Den överskjutande vinsten för jurisdiktionen under det räkenskapsår som avses i punkt 3 ska det positiva belopp, i förekommande fall, som beräknas enligt följande formel:

där

5.   En koncernenhets tilläggsskatt för det aktuella räkenskapsåret ska beräknas enligt följande formel:

där

6.   Om tilläggsskatten för jurisdiktionen är hänförlig till en omberäkning i enlighet med artikel 29.1 och det inte finns någon justerad nettovinst i jurisdiktionen under räkenskapsåret, ska tilläggsskatten fördelas på varje koncernenhet med hjälp av den formel som anges i punkt 5 i den här artikeln, på grundval av de koncernenheternas justerade vinst under de räkenskapsår för vilka omberäkningen enligt artikel 29.1 görs.

7.   Tilläggsskatten för varje statslös koncernenhet ska för varje räkenskapsår beräknas separat från tilläggsskatten för alla andra koncernenheter.

1.   I denna artikel gäller följande definitioner:

2.   Såvida inte en koncernenhet som i enlighet med artikel 45.2 lämnar deklaration i en multinationell koncern eller i en storskalig nationell koncern väljer att inte tillämpa substansundantaget för räkenskapsåret, ska den justerade nettovinsten för en jurisdiktion sänkas, vid beräkningen av tilläggsskatten, med ett belopp som är lika med summan av undantaget för lönekostnader som avses i punkt 3 i den här artikeln och undantaget för materiella anläggningstillgångar som avses i punkt 4 i den här artikeln för varje koncernenhet som är belägen i jurisdiktionen.

3.   Undantaget för lönekostnader i en koncernenhet som är belägen i en jurisdiktion ska motsvara 5 % av dess berättigade lönekostnader för berättigade anställda som bedriver verksamhet för den multinationella koncernen eller storskaliga nationella koncernen i en sådan jurisdiktion, med undantag för berättigade lönekostnader som är

4.   Undantaget för materiella anläggningstillgångar i en koncernenhet som är belägen i en jurisdiktion ska motsvara 5 % av det redovisade värdet av de berättigade materiella anläggningstillgångar som är belägna i jurisdiktionen, med undantag för

5.   Vid tillämpning av punkt 4 ska det redovisade värdet av de berättigade materiella anläggningstillgångarna vara det genomsnittliga redovisade värdet av de berättigade materiella anläggningstillgångarna vid räkenskapsårets början och slut, enligt de uppgifter som sammanställts för utarbetandet av den yttersta moderenhetens konsoliderade årsredovisning, sänkta med eventuell ackumulerad avskrivning, amortering och värdeminskning och höjda med eventuella belopp som kan hänföras till kapitaliseringen av lönekostnader.

6.   Vid tillämpning av punkterna 3 och 4 ska de berättigade lönekostnaderna och de berättigade materiella anläggningstillgångarna för en koncernenhet som är ett fast driftsställe vara de som ingår i dess separata räkenskaper i enlighet med artikel 18.1 och 18.2, under förutsättning att de berättigade lönekostnaderna och de berättigade materiella anläggningstillgångarna är belägna i samma jurisdiktion som det fasta driftsstället.

De berättigade lönekostnaderna och de berättigade materiella anläggningstillgångarna i ett fast driftsställe ska inte beaktas för huvudenhetens berättigade lönekostnader och berättigade materiella anläggningstillgångar.

Om ett fast driftsställes intäkter helt eller delvis undantogs i enlighet med artikel 19.1 och artikel 38.5 ska de berättigade lönekostnaderna och de berättigade materiella anläggningstillgångarna i det fasta driftsstället undantas i samma proportion från beräkningen enligt denna artikel för den multinationella koncernen eller storskaliga nationella koncernen.

7.   Berättigade lönekostnader för berättigade anställda som betalas av, och berättigade materiella anläggningstillgångar som ägs av, en genomflödesenhet som inte fördelas enligt punkt 6 ska fördelas på

Alla andra berättigade lönekostnader och berättigade materiella anläggningstillgångar i genomflödesenheten ska undantas från den multinationella koncernens eller storskaliga nationella koncernens beräkningar av substansundantaget.

8.   Substansundantaget för varje statslös koncernenhet ska för varje räkenskapsår beräknas separat från substansundantaget för alla andra koncernenheter.

9.   Det substansundantag som beräknas enligt denna artikel ska inte omfatta undantag för lönekostnader eller undantag för materiella anläggningstillgångar för koncernenheter som är investeringsenheter i den jurisdiktionen.

1.   Om, i enlighet med artiklarna 11.3, 16.7, 22.6, 25.1, 25.4 och 40.5, en justering av medräknade skatter eller justerad vinst eller förlust leder till en omberäkning av den multinationella koncernens eller den storskaliga nationella koncernens effektiva skattesats och tilläggsskatt för ett tidigare räkenskapsår, ska den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten beräknas på nytt i enlighet med reglerna i artiklarna 26, 27 och 28. Varje belopp av tillkommande tilläggsskatt som uppstår till följd av en sådan omberäkning ska behandlas som en ytterligare tilläggsskatt enligt artikel 27.3 för det räkenskapsår under vilket omberäkningen görs.

2.   Om det finns en ytterligare tilläggsskatt och ingen justerad nettovinst för jurisdiktionen för räkenskapsåret, ska den justerade vinsten för varje koncernenhet som är belägen i jurisdiktionen vara ett belopp som motsvarar den tilläggsskatt som fördelats på sådana koncernenheter i enlighet med artikel 27.5 och 27.6 dividerat med minimiskattesatsen.

3.   Om ytterligare tilläggsskatt ska betalas i enlighet med artikel 21.5 ska den justerade vinsten för varje koncernenhet som är belägen i jurisdiktionen vara ett belopp som motsvarar den tilläggsskatt som fördelats på sådana koncernenheter dividerat med minimiskattesatsen. Fördelningen ska göras proportionellt till varje koncernenhet på grundval av följande formel:

Den ytterligare tilläggsskatten ska endast fördelas på koncernenheter som redovisar ett belopp av medräknad och justerad skatt som är mindre än noll och mindre än den justerade vinsten eller förlusten för sådana koncernenheter multiplicerat med minimiskattesatsen.

4.   Om en koncernenhet tilldelas ytterligare tilläggsskatt i enlighet med denna artikel och artikel 27.5 och 27.6 ska koncernenheten behandlas som en lågbeskattad koncernenhet vid tillämpningen av kapitel II.

1.   Genom undantag från artiklarna 26–29 och artikel 31 ska, vid valet av den koncernenhet som ska lämna deklarationen, tilläggsskatten för de koncernenheter som är belägna i en jurisdiktion vara lika med noll under ett räkenskapsår om, för ett sådant räkenskapsår,

Valet ska göras årligen i enlighet med artikel 45.2.

2.   Den genomsnittliga justerade intäkten eller genomsnittliga justerade vinst eller förlust som avses i punkt 1 ska vara genomsnittet av den justerade intäkten eller den justerade vinst eller förlust för de koncernenheter som är belägna i jurisdiktionen under räkenskapsåret och de två föregående räkenskapsåren.

Om det inte finns några koncernenheter med justerad intäkt eller justerad förlust belägna i jurisdiktionen under det första eller andra föregående räkenskapsåret, eller båda, ska ett sådant eller sådana räkenskapsår undantas från beräkningen av den genomsnittliga justerade intäkt eller justerade vinsten eller förlusten i den jurisdiktionen.

3.   Den justerade intäkten för de koncernenheter som är belägna i en jurisdiktion under ett räkenskapsår ska vara summan av alla intäkter för de koncernenheter som är belägna i den jurisdiktionen, sänkt eller höjd genom eventuella justeringar som genomförs i enlighet med kapitel III.

4.   Den justerade vinsten för de koncernenheter som är belägna i en jurisdiktion under ett räkenskapsår ska vara den justerade nettovinsten eller förlusten i den jurisdiktionen beräknad i enlighet med artikel 26.2.

5.   Undantaget av mindre betydelse som anges i punkterna 1–4 ska inte tillämpas på statslösa koncernenheter och investeringsenheter. Sådana enheters intäkter och justerade vinst eller förlust ska undantas från beräkningen av undantaget av mindre betydelse.

1.   I denna artikel gäller följande definitioner:

2.   Beräkningen av den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten för en jurisdiktion i enlighet med kapitlen III–VII med avseende på medlemmar i en minoritetsägd undergrupp ska tillämpas som om varje minoritetsägd undergrupp var en separat multinationell koncern eller storskalig nationell koncern.

De medräknade och justerade skatterna och justerade vinst eller förlust för medlemmar i en minoritetsägd undergrupp ska undantas från fastställandet av restbeloppet för den multinationella koncernens eller den storskaliga nationella koncernens effektiva skattesats beräknad i enlighet med artikel 26.1 och från den justerade nettovinsten beräknad i enlighet med artikel 26.2.

3.   Den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten för en minoritetsägd koncernenhet som inte är medlem i en minoritetsägd undergrupp ska beräknas på enhetsbasis i enlighet med kapitlen III–VII.

De medräknade och justerade skatterna och den justerade vinsten eller förlusten för den minoritetsägda koncernenheten ska undantas från fastställandet av restbeloppet för den multinationella koncernens eller den storskaliga nationella koncernens effektiva skattesats beräknad i enlighet med artikel 26.1 och från den justerade vinsten beräknad i enlighet med artikel 26.2.

Denna punkt ska inte tillämpas på en minoritetsägd koncernenhet som är en investeringsenhet.

1.   I denna artikel avses med

2.   Om två eller flera koncerner slås samman för att bilda en enda koncern under något av de fyra senaste på varandra följande räkenskapsår som föregår det räkenskapsår som prövas ska den multinationella koncernens eller den storskaliga nationella koncernens tröskelvärde för konsoliderade intäkter enligt artikel 2 anses vara uppfyllt för varje räkenskapsår före sammanslagningen om summan av de intäkter som ingår i var och en av deras konsoliderade årsredovisningar för det räkenskapsåret är minst 750 000 000 EUR.

3.   Om en enhet som inte ingår i en koncern (målenheten) slås samman med en enhet eller en koncern (den förvärvande enheten) under det räkenskapsår som prövas och om antingen målenheten eller den förvärvande enheten inte hade en koncernredovisning för något av de senaste fyra på varandra följande räkenskapsår som föregår det räkenskapsår som prövas, ska den multinationella koncernens eller den storskaliga nationella koncernens tröskelvärde för konsoliderade intäkter anses vara uppfyllt för det året om summan av intäkterna i var och en av deras årsredovisning eller konsoliderade årsredovisning för det räkenskapsåret uppgår till minst 750 000 000 EUR.

4.   Om en enskild multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern omfattas av detta direktivs tillämpningsområde delas i två eller flera koncerner (var för sig en uppdelad koncern) ska den konsoliderade intäktströskeln anses ha uppnåtts av en delad koncern om

1.   Om en enhet (målenheten) blir eller upphör att vara en del av en multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern till följd av en överföring av direkta eller indirekta ägarintressen i målenheten, eller om målenheten blir den yttersta moderenheten i en ny koncern, under ett räkenskapsår (förvärvsåret), ska målenheten behandlas som en medlem i den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen vid tillämpningen av detta direktiv, under förutsättning att en del av dess tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden inkluderas per post i den yttersta moderenhetens konsoliderade årsredovisning under förvärvsåret.

Målenhetens effektiva skattesats och tilläggsskatt ska beräknas i enlighet med punkterna 2–8.

2.   Under förvärvsåret ska den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen vid tillämpningen av detta direktiv endast beakta den del av målenhetens redovisade nettovinst eller nettoförlust och medräknade och justerade skatter som inkluderas i den yttersta moderenhetens konsoliderade årsredovisning.

3.   Under förvärvsåret och varje efterföljande räkenskapsår ska målenhetens justerade vinst eller förlust och medräknade och justerade skatter baseras på det historiska redovisade värdet av dess tillgångar och skulder.

4.   Under förvärvsåret ska beräkningen av målenhetens berättigade lönekostnader enligt artikel 28.3 endast beakta de kostnader som återspeglas i den yttersta moderenhetens konsoliderade årsredovisning.

5.   Beräkningen av det redovisade värdet av målenhetens berättigade materiella anläggningstillgångar i enlighet med artikel 28.4 ska i tillämpliga fall justeras i förhållande till den tidsperiod under vilken målenheten ingick i den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen under förvärvsåret.

6.   Med undantag av den justerade förlusten i uppskjuten skattefordran som avses i artikel 23 ska den uppskjutna skattefordran och uppskjutna skatteskulder för en målenhet som överförs mellan multinationella koncerner eller storskaliga nationella koncerner beaktas av den förvärvande multinationella koncernen eller den förvärvande storskaliga nationella koncernen på samma sätt och i samma utsträckning som om den förvärvande multinationella koncernen eller den förvärvande storskaliga nationella koncernen hade kontrollerat målenheten när sådana tillgångar och skulder uppkom.

7.   Målenhetens uppskjutna skatteskulder som tidigare har inkluderats i dess totala uppskjutna skattejusteringsbeloppet ska vid tillämpningen av artikel 22.7 behandlas som återförda av den avyttrande multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen och som om de uppkommit i den förvärvande multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen under förvärvsåret, med undantag för att i detta fall eventuella senare sänkningar av medräknade skatter i enlighet med artikel 22.7 ska ha verkan under det år då beloppet återfås.

8.   Om målenheten är en moderenhet och är en koncernenhet i två eller flera multinationella koncerner eller storskaliga nationella koncerner under förvärvsåret ska den separat tillämpa IIR-regeln på sina fördelningsbara andelar av tilläggsskatten för lågbeskattade koncernenheter som fastställts för varje multinationell koncern eller storskalig nationell koncern.

9.   Genom undantag från punkterna 1–8 ska förvärv eller avyttring av ett bestämmande inflytande i en målenhet behandlas som förvärv eller avyttring av tillgångar och skulder om den jurisdiktion där målenheten är belägen, eller, när det gäller en skattetransparent enhet, den jurisdiktion där tillgångarna är belägna, behandlar förvärvet eller avyttringen av detta bestämmande inflytande på samma eller liknande sätt som ett förvärv eller en avyttring av tillgångar och skulder, och ålägger säljaren en medräknad skatt på grundval av skillnaden mellan skattebasen och den ersättning som betalas i utbyte mot det bestämmande inflytandet eller det verkliga värdet på tillgångar och skulder.

1.   I denna artikel gäller följande definitioner:

2.   En koncernenhet som avyttrar tillgångar och skulder (den avyttrande koncernenheten) ska inkludera den vinst eller förlust som uppkommer vid en sådan avyttring vid beräkningen av dess justerade vinst eller förlust.

En koncernenhet som förvärvar tillgångar och skulder (den förvärvande koncernenheten) ska fastställa sin justerade vinst eller förlust på grundval av det redovisade värdet av de förvärvade tillgångar och skulder som fastställts enligt den redovisningsstandard som används vid utarbetandet av den yttersta moderenhetens konsoliderade årsredovisning.

3.   Genom undantag från punkt 2 gäller följande när en avyttring eller ett förvärv av tillgångar och skulder sker i samband med en omorganisering:

4.   Genom undantag från punkterna 2 och 3, om avyttrandet av tillgångar och skulder genomförs i samband med en omorganisering som för den avyttrande koncernenhetens del leder till en icke-justerad vinst eller förlust,

5.   Om en koncernenhet är skyldig eller tillåten att justera basen för sina tillgångar och beloppet för sina skulder till verkligt värde för skatteändamål i den jurisdiktion där den är belägen får den, vid valet av den koncernenhet som ska lämna deklarationen,

1.   I denna artikel gäller följande definitioner

2.   En moderenhet som har ett direkt eller indirekt ägarintresse i ett joint venture eller en filial i ett joint venture ska tillämpa IIR-regeln med avseende på sin fördelningsbara andel av tilläggsskatten för joint venturet eller filialen i ett joint venture i enlighet med artiklarna 5–10.

3.   Beräkningen av tilläggsskatten för joint venturet och dess filialer (tillsammans joint venture-koncern) ska göras i enlighet med kapitlen III–VII som om de vore koncernenheter i en separat multinationell koncern eller storskalig nationell koncern och joint venturet var den yttersta moderenheten i den koncernen.

4.   Den tilläggsskatt som ska betalas av joint venture-koncernen ska minskas med varje moderenhets fördelningsbara andel av den tilläggsskatt enligt punkt 2 för varje medlem i joint venture-koncernen som ska tas ut enligt punkt 3. Eventuellt återstående tilläggsskattebelopp ska läggas till det totala tilläggsskattebeloppet enligt UTPR-regeln i enlighet med artikel 14.2.

Vid tillämpning av denna punkt avses med tilläggsskatt som ska betalas av joint venture-koncernen moderenhetens andel av tilläggsskatten för joint venture-koncernen.

1.   I denna artikel gäller följande definitioner:

2.   Om enheter och koncernenheter i två eller flera koncerner ingår i som en del i en multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern med flera moderenheter ska enheterna och de koncernenheterna i varje koncern behandlas som medlemmar i en multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern med flera moderenheter.

En enhet, annan än en undantagen enhet som avses i artikel 2.3, ska behandlas som en koncernenhet om den konsolideras post för post av den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen med flera moderenheter eller om dess bestämmande inflytande innehas av enheter i den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen med flera moderenheter.

3.   Den konsoliderade årsredovisningen för den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen med flera moderenheter ska vara den kombinerade konsoliderade årsredovisningen som avses i definitionerna av en staplad struktur eller ett arrangemang med dubbel notering enligt punkt 1, upprättad enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard, som anses vara den yttersta moderenhetens redovisningsstandard.

4.   De yttersta moderenheterna i de separata koncerner som utgör den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen med flera moderenheter ska vara de yttersta moderenheterna i den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen med flera moderenheter.

Vid tillämpningen av detta direktiv med avseende på en multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern med flera moderenheter ska alla hänvisningar till en yttersta moderenhet vid behov tillämpas som om de vore hänvisningar till enheter med flera yttersta moderenheter.

5.   Moderenheterna i den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen med flera moderenheter som är belägna i en medlemsstat, inbegripet varje yttersta moderenhet, ska tillämpa IIR-regeln i enlighet med artiklarna 5–10 med avseende på deras fördelningsbara andel av tilläggsskatten för de lågbeskattade koncernenheterna.

6.   De koncernenheterna i den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen med flera moderenheter som är belägna i en medlemsstat ska tillämpa UTPR-regeln i enlighet med artiklarna 12, 13 och 14, med beaktande av tilläggsskatten för varje lågbeskattad koncernenhet som ingår i den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen med flera moderenheter.

7.   De yttersta moderenheterna i den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen med flera moderenheter ska vara skyldiga att lämna in deklarationen för tilläggsskatt i enlighet med artikel 44, såvida de inte utser en enda enhet som lämnar deklarationen i enlighet med artikel 44.3.b. Den deklarationen ska innehålla information om var och en av de koncerner som ingår i den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen med flera moderenheter.

1.   Den justerade vinsten för en genomflödesenhet som är en yttersta moderenhet ska för räkenskapsåret minskas med det belopp av justerad vinst som kan hänföras till innehavaren av ett ägarintresse (äganderättsinnehavaren) i genomflödesenheten, under förutsättning att

2.   Den justerade vinsten för en genomflödesenhet som är en yttersta moderenhet ska för räkenskapsåret också minskas med det belopp justerad vinst som kan fördelas till äganderättsinnehavaren i genomflödesenheten, under förutsättning att äganderättsinnehavaren är

3.   Den justerade förlusten för en genomflödesenhet som är en yttersta moderenhet ska för räkenskapsåret minskas med det belopp av justerad förlust som kan hänföras till äganderättsinnehavaren i genomflödesenheten.

Första stycket ska inte tillämpas i den mån äganderättsinnehavaren inte får använda denna förlust för att beräkna sin beskattningsbara inkomst.

4.   De medräknade skatterna för en genomflödesenhet som är en yttersta moderenhet ska minskas i proportion till den justerade vinst som minskats i enlighet med punkterna 1 och 2.

5.   Punkterna 1–4 ska tillämpas på ett fast driftsställe genom vilket en genomflödesenhet som är en yttersta moderenhet helt eller delvis bedriver sin verksamhet eller genom vilket verksamheten i en skattetransparent enhet helt eller delvis bedrivs, under förutsättning att den yttersta moderenhetens ägarintresse i den skattetransparenta enheten innehas direkt eller genom en kedja av skattetransparenta enheter.

1.   I denna artikel gäller följande definitioner:

2.   En yttersta moderenhet i en multinationell koncern eller i en storskalig nationell koncern som omfattas av ett system för avdragsgill utdelning ska under räkenskapsåret minska, upp till noll, sin justerade vinst med det belopp som delas ut som avdragsgill utdelning inom tolv månader efter utgången av räkenskapsåret, under förutsättning att

3.   En yttersta moderenhet i en multinationell koncern eller i en storskalig nationell koncern som omfattas av ett system med avdragsgill utdelning ska under räkenskapsåret också minska sin justerade vinst upp till noll med det belopp som den delar ut som avdragsgill utdelning inom tolv månader efter utgången av räkenskapsåret, under förutsättning att mottagaren är

4.   De medräknade skatterna för en yttersta moderenhet, andra än de skatter för vilka avdragsgill utdelning var tillåtna, ska minskas proportionellt till den justerade vinst som minskats i enlighet med punkterna 2 och 3.

5.   Om den yttersta moderenheten innehar en ägarandel i en annan koncernenhet som omfattas av ett system för avdragsgill utdelning, direkt eller via en kedja av sådana koncernenheter, ska punkterna 2–4 tillämpas på varje annan koncernenhet som är belägen i jurisdiktionen för den yttersta moderenhet som omfattas av systemet för avdragsgill utdelning, i den mån dess justerade vinst fördelas ytterligare av den yttersta moderenheten till mottagare som uppfyller kraven i punkterna 2 och 3.

6.   Vid tillämpningen av punkt 2 ska kooperativ utdelning som delas ut av ett kooperativ anses vara skattepliktig hos mottagaren i den mån utdelningen minskar en avdragsgill kostnad eller kostnad vid beräkningen av mottagarens beskattningsbara vinst eller förlust.

1.   En koncernenhet som lämnar deklaration får för sig själv eller med avseende på en annan koncernenhet som omfattas av ett berättigat utdelningsskattesystem välja att inkludera det belopp som fastställts som en skönsmässigt uppskattad utdelningsskatt i enlighet med punkt 2 i koncernenhetens medräknade och justerade skatter för räkenskapsåret.

Valet ska göras årligen i enlighet med artikel 45.2 och ska tillämpas på alla koncernenheter som är belägna i en jurisdiktion.

2.   Beloppet av skönsmässigt uppskattad utdelningsskatt ska vara det lägsta av följande:

3.   Om ett val görs enligt punkt 1 ska ett konto för återföring av skönsmässigt uppskattad utdelningsskatt upprättas för varje räkenskapsår då ett sådant val äger rum. Beloppet av skönsmässigt uppskattad utdelningsskatt som fastställts i enlighet med punkt 2 för jurisdiktionen ska läggas till kontot för återföring av utdelningsskatt för det räkenskapsår då det fastställdes.

Vid utgången av varje efterföljande räkenskapsår ska det utestående saldot i de konton för återföring av skönsmässigt uppskattad utdelningsskatt som upprättats för tidigare räkenskapsår minskas i kronologisk ordning, upp till noll, med de skatter som de koncernenheterna betalat under räkenskapsåret i förhållande till faktiska eller skönsmässigt uppskattade utdelningar.

Eventuella restbelopp i de konton för återföring av skönsmässigt uppskattad utdelningsskatt som återstår efter tillämpningen av andra stycket ska minskas, upp till noll, med ett belopp som motsvarar den justerade nettoförlusten för en jurisdiktion multiplicerad med minimiskattesatsen.

4.   Eventuellt återstående belopp av justerad nettoförlust multiplicerat med minimiskattesatsen som återstår efter tillämpning av punkt 3 tredje stycket för jurisdiktionen ska överföras till följande räkenskapsår och ska minska eventuella restbelopp i de konton för återföring av skönsmässigt uppskattad utdelningsskatt som återstår efter tillämpningen av punkt 3.

5.   Det eventuella utestående saldot på kontot för återföring av skönsmässigt uppskattad utdelningsskatt på sista dagen av det fjärde räkenskapsåret efter det räkenskapsår för vilket kontot upprättades ska multipliceras med minimiskattesatsen och behandlas som en minskning av de medräknade och justerade skatter som tidigare fastställts för detta räkenskapsår. Den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten för detta räkenskapsår ska därför omberäknas i överensstämmelse med detta, i enlighet med artikel 29.1.

6.   Skatter som betalas under räkenskapsåret i samband med faktiska eller skönsmässigt uppskattade utdelningar ska inte inkluderas i medräknade och justerade skatter i den mån de minskar ett konto för återföring av skönsmässigt uppskattad utdelningsskatt i enlighet med punkterna 3 och 4.

7.   Om en koncernenhet som är föremål för ett val enligt punkt 1 lämnar den multinationella koncernen eller storskaliga nationella koncernen eller om alla dess tillgångar i allt väsentligt överförs till en person som inte är en koncernenhet i samma multinationella koncern eller storskaliga nationella koncern belägen i samma jurisdiktion, ska eventuella utestående belopp i de konton för återföring av skönsmässigt uppskattad utdelningsskatt under tidigare räkenskapsår under vilka kontot upprättades behandlas som en minskning av de medräknade och justerade skatterna för vart och ett av dessa räkenskapsår i enlighet med artikel 29.1.

Eventuella ytterligare tilläggsskattebelopp som ska betalas ska multipliceras med följande kvot för att fastställa den ytterligare tilläggsskatt som ska betalas i jurisdiktionen:

där

1.   Om en koncernenhet i en multinationell koncern eller i en storskalig nationell koncern är en investeringsenhet som inte är en skattetransparent enhet och som inte har gjort ett val i enlighet med artiklarna 42 och 43, ska den effektiva skattesatsen för en sådan investeringsenhet beräknas separat från den effektiva skattesatsen i den jurisdiktion där den är belägen.

2.   Den effektiva skattesatsen för investeringsenheten som avses i punkt 1 ska vara lika med dess medräknade och justerade skatter dividerat med ett belopp som motsvarar den multinationella koncernens eller den storskaliga nationella koncernens fördelningsbara andel av investeringsenhetens justerade vinst eller förlust.

Om mer än en investeringsenhet är belägen i en jurisdiktion ska deras effektiva skattesats beräknas genom att kombinera deras medräknade och justerade skatter och den multinationella koncernens eller den storskaliga nationella koncernens fördelningsbara andel i deras justerade vinst eller förlust.

3.   De medräknade och justerade skatterna för en investeringsenhet som avses i punkt 1 ska vara de medräknade och justerade skatter som är hänförliga till den multinationella koncernens eller den storskaliga nationella koncernens fördelningsbara andel av justerad vinst och de medräknade skatter som fördelats på investeringsenheten i enlighet med artikel 24. Investeringsenhetens medräknade och justerade skatter ska inte omfatta investeringsenhetens eventuella medräknade upplupna skatter som kan hänföras till intäkter som inte ingår i den multinationella koncernens eller den storskaliga nationella koncernens fördelningsbara andel av investeringsenhetens intäkter.

4.   Den tilläggsskatt för en investeringsenhet som avses i punkt 1 ska vara ett belopp som motsvarar procentsatsen för tilläggsskatt för investeringsenheten multiplicerad med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan den fördelningsbara andelen av den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen i investeringsenhetens justerade vinst och det substansundantag som beräknats för investeringsenheten.

Procentsatsen för tilläggsskatt för en investeringsenhet ska vara ett positivt belopp lika med skillnaden mellan minimiskattesatsen och den effektiva skattesatsen för sådana investeringsenheter.

Om mer än en investeringsenhet är belägen i en jurisdiktion ska deras effektiva skattesats beräknas genom att kombinera deras belopp för substansundantaget och den multinationella koncernens eller den storskaliga nationella koncernens fördelningsbara andel i deras justerade vinst eller förlust.

En investeringsenhets substansundantag ska fastställas i enlighet med artikel 28.1–28.7. De berättigade lönekostnader för berättigade anställda och berättigade materiella anläggningstillgångar som beaktas för en sådan investeringsenhet ska minskas i proportion till den multinationella koncernens eller den storskaliga nationella koncernens fördelningsbara andel av investeringsenhetens justerade vinst dividerat med den totala justerade vinsten för en sådan investeringsenhet.

5.   Vid tillämpningen av denna artikel ska den multinationella koncernens eller den storskaliga nationella koncernens fördelningsbara andel av en investeringsenhets justerade vinst eller förlust fastställas i enlighet med artikel 9, med beaktande endast av intressen som inte är föremål för ett val i enlighet med artikel 42 eller 43.

1.   Vid tillämpningen av denna artikel avses med en försäkringsinvesteringsenhet en enhet som uppfyller definitionerna i en investeringsfond enligt artikel 3.31 eller ett investeringsinstrument för fast egendom enligt artikel 3.32, om det inte hade etablerats i förhållande till skyldigheter enligt ett försäkrings- eller livränteavtal och om det inte hade ägts helt av en enhet som är föremål för reglering som ett försäkringsbolag i den jurisdiktion där den är belägen.

2.   Vid valet av koncernenhet som lämnar deklarationen får en koncernenhet som är en investeringsenhet eller en försäkringsinvesteringsenhet behandlas som en skattetransparent enhet om den ingående ägarenheten är skattskyldig i den jurisdiktion där den är belägen till ett skäligt marknadsvärde eller ett liknande system baserat på de årliga förändringarna i det verkliga värdet på dess ägarintressen i den enheten och den skattesats som är tillämplig på den ingående ägarenheten på sådana intäkter är lika med eller överstiger minimiskattesatsen.

3.   En koncernenhet som indirekt har ett ägarintresse i en investeringsenhet eller i en försäkringsinvesteringsenhet via ett direkt ägarintresse i en annan investeringsenhet eller en försäkringsinvesteringsenhet ska anses vara föremål för skatt enligt ett skäligt marknadsvärde eller liknande regler med avseende på dess indirekta ägarintresse i den förstnämnda enheten eller försäkringsinvesteringsenheten om den omfattas av ett skäligt marknadsvärde eller liknande regler med avseende på dess direkta ägarintresse i den andra nämnda enheten eller försäkringsinvesteringsenheten.

4.   Valet enligt punkt 2 i denna artikel ska göras i enlighet med artikel 45.1.

Om valet återkallas ska eventuell vinst eller förlust från avyttringen av en tillgång eller skuld som innehas av investeringsenheten eller en försäkringsinvesteringsenhet fastställas på grundval av tillgångens eller skuldens skäliga marknadsvärde den första dagen av det år då återkallandet görs.

1.   Vid valet av koncernenhet som lämnar deklarationen får en ingående ägarenhet i en investeringsenhet tillämpa en beskattningsbar utdelningsmetod med avseende på sitt ägarintresse i investeringsenheten, under förutsättning att den ingående ägarenheten inte är en investeringsenhet och rimligen kan förväntas bli föremål för skatt på utdelningar från investeringsenheten till en skattesats som är lika med eller överstiger minimiskattesatsen.

2.   Enligt den beskattningsbara utdelningsmetoden ska utdelning och skönsmässigt uppskattad utdelning av en investeringsenhets justerade vinst ingå i den justerade vinsten för den ingående ägarenhet som erhöll utdelningen, under förutsättning att den inte är en investeringsenhet.

Det belopp av medräknade skatter som investeringsenheten ådragit sig och som kan avräknas mot den ingående ägarenhetens skatteskuld till följd av investeringsenhetens utdelning ska inkluderas i den justerade vinsten och de medräknade och justerade skatterna för den ingående ägarenhet som tog emot utdelningen.

Den ingående ägarenhetens andel av investeringsenhetens outdelade justerade nettovinst som avses i punkt 3, som uppkommit under det tredje året som föregår räkenskapsåret (det år som prövas) ska behandlas som en justerad vinst för den investeringsenheten för räkenskapsåret. Det belopp som motsvarar sådan justerad vinst multiplicerat med minimiskattesatsen ska behandlas som tilläggsskatt för en lågbeskattad koncernenhet för räkenskapsåret vid tillämpning av kapitel II.

En investeringsenhets justerade vinst eller förlust och de medräknade och justerade skatter som kan hänföras till sådan intäkt för räkenskapsåret ska undantas från beräkningen av den effektiva skattesatsen i enlighet med kapitel V och artikel 41.1–41.4, med undantag av beloppet av medräknade skatter som avses i det andra stycket i denna punkt.

3.   En investeringsenhets outdelade justerade nettovinst för det år som prövas ska vara beloppet för den justerade vinsten för den investeringsenheten för det år som prövas minskat, upp till noll, med

En investeringsenhets outdelade justerade nettovinst ska inte minskas med utdelningar eller skönsmässigt uppskattade utdelningar som redan minskat investeringsenhetens outdelade justerade nettovinst för ett föregående prövoår genom tillämpning av första stycket led b.

En investeringsenhets outdelade justerade nettovinst ska inte minskas med justerade förlustbelopp som redan minskat den investeringsenhetens outdelade justerade nettovinst för ett föregående prövoår genom tillämpning av första stycket led c.

4.   Vid tillämpning av denna artikel ska en skönsmässigt uppskattad utdelning uppstå när ett direkt eller indirekt ägarintresse i investeringsenheten överförs till en enhet som inte tillhör den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen och som är lika med andelen av den outdelade justerade nettovinst hänförlig till sådant ägarintresse på dagen för en sådan överföring, som fastställs utan hänsyn till den skönsmässigt uppskattade utdelningen.

5.   Valet enligt punkt 1 i denna artikel ska göras i enlighet med artikel 45.1.

Om valet återkallas ska den ingående ägarenhetens andel av investeringsenhetens outdelade justerade nettovinst för prövoåret vid utgången av det räkenskapsår som föregår det räkenskapsår då återkallandet görs, behandlas som en justerad vinst för investeringsenheten för räkenskapsåret. Det belopp som motsvarar sådan justerad vinst multiplicerat med minimiskattesatsen ska behandlas som tilläggsskatt för en lågbeskattad koncernenhet för räkenskapsåret vid tillämpning av kapitel II.

1.   I denna artikel gäller följande definitioner:

2.   En koncernenhet belägen i en medlemsstat ska lämna en deklaration med information om tilläggsskatt till sin skatteförvaltning i enlighet med punkt 5.

En sådan deklaration får lämnas in av en utsedd lokal enhet på koncernenhetens vägnar.

3.   Genom undantag från punkt 2 ska en koncernenhet inte vara skyldig att lämna en deklaration med information om tilläggsskatt till sin skatteförvaltning om en sådan deklaration har lämnats i enlighet med kraven i punkt 5 av

4.   Om punkt 3 är tillämplig ska den koncernenhet som är belägen i en medlemsstat, eller den utsedda lokala enheten på dess vägnar, till sin skatteförvaltning anmäla identiteten på den enhet som lämnar deklarationen med information om tilläggsskatt samt den jurisdiktion där den är belägen.

5.   Deklarationen med information om tilläggsskatt ska lämnas in i en standardmall och innehålla följande uppgifter med avseende på den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen:

6.   Genom undantag från punkt 5 ska, om en koncernenhet är belägen i en medlemsstat med en yttersta moderenhet belägen i en tredjelandsjurisdiktion som tillämpar regler som har bedömts vara likvärdiga med reglerna i detta direktiv i enlighet med artikel 52, koncernenheten eller den utsedda lokala enheten lämna en deklaration med information om tilläggsskatt som innehåller följande information:

7.   Den deklaration med information om tilläggsskatt som avses i punkterna 5 och 6 och alla relevanta anmälningar ska lämnas in till skatteförvaltningen i den medlemsstat där koncernenheten är belägen senast 15 månader efter den sista dagen som årsredovisningen omfattar.

1.   De val som avses i artikel 2.3 andra stycket, artiklarna 16.3, 16.6, 16.9, 42 och 43 ska vara giltigt i fem år från och med det år då valet görs. Valet ska förnyas automatiskt, såvida inte den koncernenhet som lämnar deklarationen återkallar valet i slutet av femårsperioden. Ett återkallande av valet ska vara giltigt i fem år från och med slutet av det år då valet återkallas.

2.   De val som avses i artiklarna 16.7, 22.1 b, 25.1, 28.2, 30.1 och 40.1 ska vara giltigt i ett år. Valet ska förnyas automatiskt, såvida inte den koncernenhet som lämnar deklarationen återkallar valet i slutet på året.

3.   De val som avses i artikel 2.3 andra stycket, artiklarna 16.3, 16.6, 16.7, 16.9, 22.1.b, 25.1, 28.2, 30.1, 40.1, 42 och 43 ska anmälas till skatteförvaltningen i den medlemsstat där den lämnande koncernenheten är belägen.

1.   I denna artikel avses med övergångsår för en jurisdiktion, det första räkenskapsår under vilket en multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern omfattas av detta direktivs tillämpningsområde med avseende på den jurisdiktionen.

2.   När den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen fastställer den effektiva skattesatsen för en jurisdiktion under ett övergångsår och för varje därpå följande räkenskapsår ska den beakta alla de uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder som återspeglas eller redovisas i alla koncernenheters räkenskaper i en jurisdiktion för övergångsåret.

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder ska beaktas med den lägre minimiskattesatsen och den tillämpliga nationella skattesatsen. En uppskjuten skattefordran som har redovisats till en skattesats som är lägre än minimiskattesatsen får dock beaktas med minimiskattesatsen om den skattskyldige kan visa att den uppskjutna skattefordran är hänförlig till en justerad förlust.

Effekten av varje värdejustering eller justering av redovisningen med avseende på en uppskjuten skattefordran ska inte beaktas.

3.   Uppskjutna skattefordringar som härrör från poster som undantas från beräkningen av justerad vinst eller förlust i enlighet med kapitel III ska undantas från den beräkning som avses i punkt 2 när sådana uppskjutna skattefordringar genereras i en transaktion som äger rum efter den 30 november 2021.

4.   Vid överföring av tillgångar mellan koncernenheter efter den 30 november 2021 och före övergångsårets början ska underlaget för de förvärvade tillgångarna, med undantag för lager, baseras på den avyttrande koncernenhetens redovisade värde av de överförda tillgångarna vid tidpunkten för avyttring med uppskjutna skattefordringar och skatteskulder som fastställts på grundval av det underlaget.

1.   Vid tillämpning av artikel 28.3 ska värdet 5 % för varje räkenskapsår som inleds under vart och ett av nedanstående kalenderår från och med den 31 december ersättas med de värden som anges i följande tabell:

2.   Vid tillämpning av artikel 28.4 ska värdet 5 % för varje räkenskapsår som inleds under vart och ett av nedanstående kalenderår från och med den 31 december ersättas med de värden som anges i följande tabell:

1.   Den tilläggsskatt som ska betalas av en yttersta moderenhet i en medlemsstat i enlighet med artikel 5.2, eller av en mellanliggande moderenhet som är belägen i en medlemsstat i enlighet med artikel 7.2 om den yttersta moderenheten är en undantagen enhet, ska sänkas till noll

2.   Om den yttersta moderenheten i en multinationell koncern är belägen i en tredjelandsjurisdiktion ska den tilläggsskatt som ska betalas av en koncernenhet belägen i en medlemsstat i enlighet med artikel 14.2 sänkas till noll under de första fem åren av den inledande fasen av den multinationella koncernens internationella verksamhet, utan hinder av de krav som fastställs i kapitel V.

3.   En multinationell koncern ska anses befinna sig i inledningsfasen av sin internationella verksamhet om, för ett räkenskapsår:

Vid tillämpning av första stycket led b avses med referensjurisdiktion den jurisdiktion där de koncernenheterna i den multinationella koncernen har det högsta totala värdet av materiella anläggningstillgångar under det räkenskapsår då den multinationella koncernen ursprungligen omfattas av detta direktivs tillämpningsområde. Det totala värdet för materiella anläggningstillgångar i jurisdiktionen ska vara summan av de bokförda nettovärdena för alla materiella anläggningstillgångar i alla koncernenheter i den multinationella koncern som är belägen i den jurisdiktionen.

4.   Den femårsperiod som avses i punkt 1 a och i punkt 2 ska börja löpa från början av det räkenskapsår under vilket den multinationella koncernen ursprungligen omfattas av detta direktiv.

För multinationella koncerner som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde när det träder i kraft ska den femårsperiod som avses i punkt 1 a inledas den 31 december 2023.

För multinationella koncerner som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde när det träder i kraft ska den femårsperiod som avses i punkt 2 inledas den 31 december 2024.

För storskaliga nationella koncerner som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde när det träder i kraft ska den femårsperiod som avses i punkt 1 b inledas den 31 december 2023.

5.   Den utsedda enhet som lämnar deklarationen som avses i artikel 44 ska informera skatteförvaltningen i den medlemsstat där den är belägen när den inledande fasen av den multinationella koncernens internationella verksamhet börjar.

1.   Genom undantag från artiklarna 5–14 får medlemsstater där högst tolv yttersta moderenheter i koncerner som omfattas av detta direktiv är belägna välja att inte tillämpa IIR-regeln och UTPR-regeln för sex på varandra följande räkenskapsår från och med den 31 december 2023. Medlemsstater som gör ett sådant val ska anmäla detta till kommissionen senast den 31 december 2023.

2.   Om den yttersta moderenheten i en multinationell koncern är belägen i en medlemsstat som har gjort ett val enligt punkt 1 i denna artikel, ska de andra medlemsstaterna än den där den yttersta moderenheten är belägen säkerställa att de koncernenheterna i den multinationella koncernen, i den medlemsstat där de är belägna, omfattas av det tilläggsskattebelopp enligt UTPR-regeln som fördelats på den medlemsstaten för räkenskapsåren från och med den 31 december 2023 i enlighet med artikel 14.

Den yttersta moderenhet som avses i första stycket ska utse en enhet som utses att lämna deklaration i en annan medlemsstat än den medlemsstat där den yttersta moderenheten är belägen eller, om den multinationella koncernen inte har någon koncernenhet i en annan medlemsstat, i en tredjelandsjurisdiktion som, för det redovisade räkenskapsåret, har ett gällande avtal mellan kvalificerande behöriga myndigheter med den medlemsstat där den yttersta moderenheten är belägen.

I sådant fall ska den utsedda enheten lämna in en deklaration med information om tilläggsskatt i enlighet med kraven i artikel 44.5. De koncernenheter som är belägna i den medlemsstat som har gjort ett val i enlighet med punkt 1 i den är artikeln ska förse den enhet som utses att lämna deklaration med den information som behövs för att fullgöra skyldigheterna i artikel 44.5 och är undantagna från skyldigheten att lämna en deklaration i artikel 44.2.

3.   Den procentsats enligt UTPR-regeln som fastställts för en medlemsstat som har gjort ett val i enlighet med punkt 1 ska anses vara noll för räkenskapsåret.

1.   Den rättsliga ram som genomförs i den nationella lagstiftningen i en tredjelandsjurisdiktion ska anses vara likvärdig med en kvalificerad IIR-regel som anges i kapitel II, och ska inte behandlas som ett CFC-regelverk, om den uppfyller följande villkor:

2.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 53 i syfte att fastställa förteckningen över tredjelandsjurisdiktioner som har infört en rättslig ram i sin nationella lagstiftning som kan anses vara likvärdig med en kvalificerad IIR-regel i överensstämmelse med villkoren i punkt 1 i detta artikel, och att uppdatera denna förteckning efter en bedömning av den rättsliga ram som en tredjelandsjurisdiktion har genomfört i sin nationella lagstiftning.

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 52 ges till kommissionen tills vidare från och med den 23 december 2022.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artikel 52 får när som helst återkallas av rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge rådet denna.

6.   En delegerad akt som antas enligt artikel 52 ska träda i kraft endast om rådet inte har gjort några invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs rådet, eller om rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att det inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på rådets initiativ.